Hjälpspråket yokohamska

 

1859 öppnades den lilla fiskebyn Yokohama för utlänningar. Första året uppgick de till knappt ett femtiotal, men innan seklet var tillända hade skaran vuxit till drygt 4.000 personer. Utlänningskolonin brukar enbart förknippas med västerlänningar, trots att den största enskilda gruppen faktiskt var kineser. Efter dem följde britter, amerikanare, tyskar, fransmän, holländare och skandinaver. Det var bland dem och deras japanska grannar det märkliga kontaktspråket ”yokohamska” – hama kotoba eller Japanese port lingo – utvecklades.

Smakprovet nang eye boto high kin arimas består av förvrängningar av nagai (”lång”) och haiken (”seende”), samt låneordet bōto (”båt”) och det i yokohamskan allestädes närvarande arimasu (”att vara”). Således ”jag ser ett långt fartyg”.

När människor möts over gränser och oceaner brukar språkförbistring uppstå. Numera löser vi ofta enklare situationer genom att båda parter har hyggliga kunskaper i engelska; ett i dag oumbärligt lingua franca eller hjälpspråk för oss som inte har Queen’s English som modersmål.

Om kontakten blir mer varaktig än flyktig, och ett ömsesidigt begripligt hjälpspråk saknas, uppstår det blandspråkfenomen vi kallar pidgin. Själva termen är ett talande exempel. De brittiska ostindiefararnas business (”affärer”) förvanskades i Kinakustens lokala munart till pidginess, vilket lär ha givit det spontant födda kontaktspråket dess namn.

Pidginspråket är till sin natur kortlivat. Vare sig kontakten upphör eller permanentas självdör kontaktspråket, i det senare fallet kanske till följd av att interlokutörerna med tiden lärt sig varandras modersmål.

Så kunde det nog ha blivit även för dem som talade ett oss geografiskt närliggande pidginspråk, barentshavskustens salta russenorsk (kak navn på tvoja skuta? – ”vad är namnet på din båt?”). Språket dog då handelskontakterna upphörde tvärt i Oktoberrevolutionens kölvatten.

Ett annat exempel på pidginspråk är det som utvecklades mellan baskiska fiskare och valfångare i isländska farvatten och kustbefolkningen på Islands nordvästra del. Men det språket bestod, utöver baskiska inslag, av ord från andra västeuropeiska språk. De isländska inslagen lär ha varit få, om de ens förekom överhuvud taget.

I en del fall upphöjs pidginspråket till ett nytt modersmål, nu omdefinierat som kreolspråk. Två inbördes närbesläktade sådana är bislama i Vanuatu och tok pisin på Nya Guinea. Båda är baserade på engelska.

Ett annat kreolspråk är ʺsinglishʺ, som fortfarande förekommer i Singapore. Det består av engelska utspädd med ord från malajiska, tamilska och olika kinesiska språkformer.

Kinakustens pidginspråk kom att domineras av västerlänningarnas engelska, med inslag från kantonesiska, malajiska och olika indiska språk – anpassat till den kinesiska omgivningens språkdräkt. Kustkineserna hade i allmänhet lätt för sådan anpassad engelska. Uttryck som no can do (”omöjligt”) och long time no see lever kvar än i dag.

I det fram till 1800-talets mitt slutna Japan var det tvärtom. Här talades ett språk som – till skillnad från kinesiskan – var lätt att uttala för inflyttade västerlänningar. Samtidigt hade japanerna problem med uttalet av främmande språk. Därför föddes yokohamskan, som till största delen baserades på den japanska ordskatten.

Under utlänningskolonins första decennier utvecklades yokohamskan för nödvändig kommunikation mellan främlingarna och deras japanska värdar. Ofta memorerades engelska ord, vars uttal påminde om det man ville säga; som yachts för räkneordet åtta (yatsu), coconuts för nio (kokonotsu) och toe för tio (). Cheese eye coots har den till synes förbryllande betydelsen ”ost-ögda sothönor” men är yokohamska för chiisai kutsu (”små skor”, det vill säga tofflor). Desto svårare är det att klura ut vad sjöman på yokohamska – dam your eye sto – egentligen stod för, förutom att slutordet är hito för ”man”. Kapten kallades num wun sindoe, det vill säga number one sendō (”främsta skeppsbefäl”).

Några fragment av yokohamskan smög sig in i engelskan. Japanernas hurrarop banzai återfinns i sjömännens banzai party, som beteckning på en lyckad kväll i land. Åtskilliga sådana tillbringades nog på Honchō Dōri (ʺBokbygatanʺ), som än i dag drar fram strax söder om stadens waterfront, åt Chinatown till. Under de första decennierna lär den ha varit Yokohamas nöjesgata, med ett utbud som lockade många västerländska män. Dessa anses ha förvanskat gatunamnet till hunky-dory, som sedan dess betyder ”toppen” eller ”prima” på amerikansk engelska.

Kommentarer

  • Folke Bergström

    I Chile har vi inflytande av Royal Navy vid havssidan: Tambay=Stand-by Bichicuma=Beach comber Nivelay= Heaving Line

  • Anonymous

    När Papua-Guineas utrikesminister Albert Maori Kiki kom till Stockholm strax efter självständigheten 1975 var jag hans ledsagare. Hans självbiografi heter 10 000år i ett liv och han hade livfulla berättelser från sin uppväxt och utbildning en missionskola. Han lärde mig några ord på tok pisin bl a helikopter: mixmaster belong Jesus Christ Tack för en trevlig artikel

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.