Sjöfartsportföljen – så funkar den

Trafikverket är en stor finansiär av forskning och innovation inom infrastruktur-, transport- och logistikområdena. För att hantera denna roll använder vi oss av sju forskningsportföljer. En av dessa är den så kallade Sjöfartsportföljen.

Alla portföljer har till uppgift att bidra till transportpolitisk måluppfyllelse och, förstås, att bidra till att vi tar oss mot de breda hållbarhetsmålen med fokus såväl på miljö-/klimat, säkerhet och konkurrenskraft.

Sjöfartsportföljens volym har, utifrån regeringens beslut, haft upp till 100 miljoner kronor per år sedan beslutet fattades i april 2019 för att hel- eller delfinansiera forskning och innovation inom området. Ambitionsnivån ökade mycket drastiskt i och med det beslutet, då de avsatta medlen nästan fördubblades ”över en natt”.

Glädjande var då att sjöfartsbranschen, såväl i näringsliv, akademi som myndigheter snabbt lyckades identifiera och bemanna projekt med mycket hög relevans för att skapa en mer hållbar sjöfart på sikt.

Satsningarna från portföljen har varit många och av mycket skiftande typ. Vi har skapat programmet Hållbar Sjöfart som Lighthouse hanterar med den äran. Vi har gjort stora satsningar såsom Candelas bärplansbåt för kollektivtrafik, Alfawalls Oceanbird som fått enorm uppmärksamhet. Men vi ha också gjort satsningar på mindre ”nyckelprojekt” för att nå framgång.

Under våren har Sjöfartsportföljens styrelse förändrats. Undertecknad har kommit in som ny ordförande men vi har också sett förändringar bland ledamöterna som representerar Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och Trafikverket. Charlott Andersson, Trafikverket, är som tidigare portföljledare.

Även om vi idag inte vet hur stor satsningen på sjöfartsforskningen kommer att bli kommande år planerar vi för fortsatta satsningar. Inriktningen kommer att bli tydligare under början av 2023 då Trafikverkets nya FOI-plan skall vara färdig. Man ska dock inte vänta sig någon drastisk förändring i denna inriktning. Att nå det hållbara transportsystemet och möta de nationella och internationella utmaningarna inom sjöfarts-, transport- och logistikområdena kommer alltjämt att vara i fokus. Transporter som skapar hållbarhet, redundans och AB Sverige-nytta är a och o.

Min bild av statens forskningsinsatser är att de ska vara ett medel för att möta hållbarhets- och kompetensutmaningarna samt skapa generell snarare än specifik företagsnytta. Det är viktigt att kommunicera och sprida kunskap från projekten. Genom att hjälpa varandra och lära av varandras insikter, fram- och motgångar tar vi oss snabbare upp för hållbarhetsstegen. Erfarenheten säger oss att det är viktigt att projekt bedrivs i nära samverkan med behovsägarna samt att vi ser en stor nytta i att projekt som inte är små nischprojekt består av ett brett konsortium av utförare.

Kommentarer

  • Erik Sandberg

    Tack för klarläggande information Rikard. Då sjöfarten kopplar mot landets försörjningsförmåga och även landets förmåga att skydda transportsystemet är mitt förslag är att alla ansökningar även skall motiveras mot ”Projektets förväntade nytta för totalförsvaret”. Detta kan vara på kort eller lång sikt; direkt eller indirekt. Kölar behövs, du nämner delmängder själv.

    • Rikard Engström

      Tack Erik! Försörjningsförmåga och totalförsvar är onekligen något som blivit allt mer aktuellt under alla de olika kriser som drabbat oss (såväl medveten störning/terrorism, pandemi, krig eller störning i form av t ex ett Evergreens Suezproblematik…). Det kommer in i, och är relevant för, många av de forskningsprojekt som idag finansierias helt eller delvis av Sjöfartsportföljen. Det är inte en allt för vågad gissning att den andelen kan komma att öka framgent men det vet vi egentlgien inte. Det beror dels på Trafikverkets uppdrag, vår FOI-plan som är under uppdatering men också förstås på er som söker finansiering för forskningsprojekt. Tack för ditt inspel!

Skriv en kommentar Svara till

Alla kommentarer granskas och modereras av vår redaktion innan de publiceras. Din email kommer aldrig bli publik.