Det är en häpnadsväckande vacker syn som möter mig varje morgon när jag drar bort de tunga gardinerna från mitt hotellfönster här i Singapore. Ute i den solglittrande viken här nedanför väntar en mängd fartyg på att få komma till kaj. Deras färger och former är mjukt diffusa i soldiset. Som hägringar.

Precis nedanför fönstret ligger containerhamnen. Fartygen med sina blåa, röda, gröna, svarta, gula och beiga boxar byter plats i en aldrig upphörande rörelse. Ett MOL-fartyg kommer, ett OOCL lämnar, ett Hapag-Lloyd kommer och ett CMA CGM lämnar. Containerkranarna jobbar oavbrutet. Ett ”perpetuum mobile” i jätteformat.

De något mindre containerfartygen ligger närmast mitt hotell, just nu lägger liberiaregistrerade 41.000-tonnaren Pagasitikos från STX Pan Ocean ut. Lite längre bort ser jag hur KMTC Lines KMTC Shenzhen på 39.000 ton vänder i den ganska smala hamnkanalen för att lägga till. De två fartygen är de enda jag kan se namnet på här uppifrån 36:e våningen. Min lilla kikare förmår inte mer.

Tittar jag långt åt vänster kan jag se kryssningskajen, Marina Bay Cruise Center, där dopceremonin för Stena Impression hölls igår. Men idag är kajen tom. Stena Impression har gett sig iväg. Kanske bara för att lägga sig på redden bland alla de andra fartygen. Eller kanske har hon påbörjat den korta resan till Indonesien.

Synd, jag hade velat se hennes fina flaggspel fladdra i morgonbrisen även idag.

Singapore är sin hamn och sina banker. Åtminstone är det mitt intryck efter några få dagar i denna metropol av fantasifulla skyskrapor på ön (ja, Singapore är en ö) och dessa tusentals fartyg utanför den.

Men jag är inte helt fel ute, när jag träffade Stena Wecos charteringchef Ulf Bäcklund häromdagen berättade han att Singapore kryllar av mäklare och redare. ”Att jobba här är att sitta mitt i smeten”, sa han. Hamnen föder shippingbranschen och tvärtom.

Så klart.

Och efter en snabb koll på nätet hittar jag ett par av de stora elefanterna. Till exempel Clarkson, som befraktar allt från torrlast- och containerfartyg till produkt- och råoljetanker, liksom den stora amerikanska tankerpoolen Heidmar, vars chef för ”Far East” faktiskt är svensk och heter Henrik Hartzell.