Hoburgens sista kajplats?

Sedan sommaren år 2010, med undantag för ett varvsbesök till Tallinn samma sommar, ligger rorofartyget ms Hoburgen under finländsk flagg förtöjd i Mariehamn. Det betyder att det kanske är bara Pommern som legat längre... Hoburgen ägs av Rederi Ab Lillgaard som bland annat driver Fjärdvägen men som också drabbats tufft av nedgången i världssjöfarten. 

Vad som ska hända härnäst med Hoburgen är inte känt. Tillräckligt lönsamma laster verkar inte finnas och fartygets skick börjar säkert lämna ett och annat att önska efter alla dessa år i träda. Gissningsvis är fartyget svårt att överhuvudtaget sälja. I fjol den här tiden var planen att fartyget skulle huggas upp och det till och med rapporterades att så skett men eftersom hon fortfarande ligger kvar i Mariehamn tycks något ha kommit emellan.

Så händelselös har tillvaron inte alltid varit för Hoburgen, visar en snabb titt på Faktaomfartyg. Hon har varit en krigare till havs, mest bildligt talat men också (nästan) bokstavligt. Hon byggdes år 1986 i Rumänien och såldes som Balder Ra till Norge. Sedan såldes hon på nytt tillbaka till Rumänien och började trafikera på norra Europa. År 2000 köptes hon av Rederi Ab Gotland och fick namnet Hoburgen efter den mycket speciella kalkstensklippan på södra Gotland.

Efter det bytte både ägare och befraktare av varandra och än var det Medelhavet, Irländska sjön, Östersjön och så vidare. År 2006 råkade hon ut för sin dittills allvarligaste incident då hon fullastad med FN-gods från Finland till Libanon körde rätt in i en helikopterplattform vid fyren Östra Tröskeln i Ålands hav. Hon reparerades i Oskarshamn och såldes efter ytterligare ströresor till åländska Rederi Ab Lillgaard som då drev en tuff offensiv i branschen. Just Östra Tröskeln var extra aktuell detta år. Veckan efter gjorde tankern Arctica om kollisionen vilket resulterade i en gemensam ambitiös haverirapport som är intressant läsning.

En av Hoburgens sista resor gick i maj år 2009 till Saudiarabien vilket kanske inte är så ovanligt. Men då ska man minnas de mycket aktiva somaliska piraterna som då utgjorde ett verkligt hot mot all sjöfart. Därför fick Hoburgen eskort över Adenviken av militärmakterna. Sammanlagt tretton örlogsfartyg fanns då i området, tre av dem svenska. Tillsammans med fem andra fartyg gick Hoburgen i konvoj över de farligaste platserna, eskorterade av HMS Stockholm och HMS Malmö. För de svenska krigsfartygen blev det en glad överraskning att några av besättningsmännen pratade svenska ombord på Hoburgen.

”De kommunicerade mycket sinsemellan på radio, och besättningen tyckte att det var roligt att det var svenska örlogsfartyg”, berättade Hannah Larsson som är pressofficer för den svenska insatsen i Adenviken senare för Ålandstidningen som skrev om transporten. Att anlita marinen som skydd är heller inget som rederierna måste betala för:

”Det tillhör våra arbetsuppgifter. Men vår viktigaste verksamhet är att garantera att transporterna inom FN:s World Food Programme kommer fram säkert. Det är mat som sänds till svältande i Somalia.”

Här kan man se en skön video från (antagligen, vet inte säkert) just den resan.

20090525_johlun18_eskort_12

Så här såg det ut då HMS Stockholm eskorterade Hoburgen i Adenviken. Bilden är lånad från Marinbloggen där operationerna finns noggrannare beskrivna.

Hoburgen06-YvanB_20051207

Så här såg ms Hoburgen ut år 2005 då hon ännu var i full vigör.

IMG_1892

I dag ligger Hoburgen förtöjd i Mariehamns Västerhamn och ingen tycks riktigt känna till vad som ska hända med fartyget som likt andra små rorofartyg har det kämpigt. Här har hon legat förtöjd sedan juli år 2010. (Foto: Jörgen Pettersson)

 

 

 

 

  • Erik Svara

    Hon är väl snart i det skicket hon var när Gotlandsbolaget köpte henne på auktion.
    Då kunde de med nöd o näppe ta oss till varvet i Polen. Efter varvet så haltade hon i väg till Västafrika med en militärlast. Låg kvar där nere och väntade medans de övade och sen ombord med allt och ta sig hemåt igen.
    Sen följde många år med trafik över Engelska kanalen.
    Blev en bra båt tillslut. Synd hon bara samlar damm och rost numera.

Robotar i seglings-VM

Målet är kristallklart. Det gäller att konstruera en obemannad segelbåt som kan ta sig över Atlanten. Men det är många som är hugade. När VM för obemannade farkoster arrangerades i GalWay Irland 8-12 september fanns sju deltagande lag i startfältet. Det är inte vilka hemmapulare som helst, deltagarna kommer uteslutande från universitet och högskolor världen över, bland annat Portugal, USA, Storbritannien och värdlandet Irland. Deras uppdrag går ut på att konstruera en max 2,5 meter lång farkost som kan färdas över långa sträckor helt utan bemanning. Hittills har en sådan farkost lyckats klara sig 400 kilometer vilket är en lång sträcka men inte tillräckligt för att ta sig över Atlanten där kortaste distansen är i runda slängar 2.600 kilometer, alltså nästan sju gånger så långt! Årets tävlingar var sjunde i raden starten år 2008 i Österrike.

Själva tävlingen handlar om olika delar: uthållighet, precision, undvikande av objekt och att segla och bibehålla sin position inom ett begränsat område. Ålänningarna fick den här gången ingen framträdande position men planerar för revansch nästa år då VM-tävlingarna avgörs på just Åland i september. Gruppen från Högskolan på Åland bestod av 10 personer: studerande Fridolf Holmström, Conny Ljunggren, Mathias Liljeblad, Nico Lehtilä, Fredrik Lamberg och Jenny Rådland samt vicerektor Ronny Eriksson, vicerektor Sven Schauman, lärare Kjell Dahl och lärare/evenemangkoordinatorTherese Sjöblom. Årets segrare blev US Naval Academy West Point med s/r SeaQuester. Här kan man läsa mer om själva arrangemanget!

Ett av de deltagande teamen i tävlingen kommer från Högskolan på Åland där vicerektorn Ronny Eriksson hör till projektets tillskyndare. Han menar att Ålands plats i detta är självklar då ålänningarna historiskt sett alltid försökt finnas i framkant när det gäller sjöfart och ekonomi. För sist och slutligen är den finansiella sidan av obemannade farkoster det riktigt intressanta. Eller som Ronny Eriksson uttrycker det:

Seglande robotar är ännu inte en kommersiell produkt men inom en snar framtid kommer de att vara det. Snart börjar de användas av havsforskninsintituten vilket är logiskt. De drivs enbart av sol och vind, kan vara långa perioder till sjöss och forskarna får data direkt i land till sina labb. De är alltså mycket kostnadseffektivare än dagen havsforskningsfartyg.”

Den åländska robotsatsningen kan man läsa mer om här och på Youtube finns filmer på hur farkosten bär sig åt i sjön.

I samband med tävlingarna ordnades även en ambitiöst upplagd konferens där de senaste rönen stöttes och blöttes. Mest snackades det om Ural Federal University’s projekt med en robot i form av en kiteboard! Ingenting är alltså längre omöjligt.

Högskolan på Åland är en liten högskola med höga ambitioner. Dess rektor Edvard Johansson hör till de akademiker som brinner för att utveckla såväl sina egna elever som samhället han bor i. Häromveckan höll han exempelvis en öppen föreläsning kring behovet av tillväxt här i världen.

 

Bilderna nertill är tagna av Therese Sjöblom och Sven Schauman.

 

WP_20140911_001

S/r Ocean Star är namnet på tävlingsbåten som konstruerats av Högskolan på Åland. Här sker finjusteringen inför ett tävlingsmoment av eleverna på Högskolan på Åland.

ocean star

Se sån stil hon har! Målet är att en dag kunna korsa Atlanten.

WP_20140909_004Från vänster de två vicerektorerna Sven Schauman och Ronny Eriksson samt läraren Kjell Dahl som förutom att tävla även presenterade sin rapport Power Management Strategies for an Autonomous Robotic Sailboat.Power Management Strategies for an Autonomous Robotic Sailboat. Samtliga forskningsresultat finns sammanställda i publikationen ”Robotic Sailing 2014”, Springer, ISBN 978-3-319-10075-3, ISBN 978-3-319-10076-0 (eBook).

DSC_2546

 Ytterligare en stilstudie på minitolvan. Ända in i detaljerna liknar det originalet men några människor finns inte ombord. Den här bilden är tagen av Kjell Dahl.

Jubileum för Pommern

Världens sista fyrmastade stålbark i originalskick finns i Mariehamn på Åland. Pommern är hennes namn och hennes historia är imponerande. Den 29 augusti var det exakt sjuttiofem år sedan hon ankrade upp i Mariehamn efter att ha lämnat Hull den 11 augusti år 1939 under befäl av kapten Karl Broman. Detta var inget ovanligt, redaren Gustaf Erikson valde i dessa tider av krig att samla sina fartyg i hemmahamnen Mariehamn. Pommerns öde blev dock ett annat än många av de övriga fartygen. Hon donerades till Mariehamn och skulle komma att stanna där hon än i dag ligger.

 

Några fakta om Pommern:

Pommern är byggd 1903 i stål och tacklad som en 4-mastad bark. Hon byggdes i Glasgow, beställd av rederiet B. Wencke & Söhne i Hamburg.

Hon är 95 meter lång och 13 meter bred. Stormastens höjd är 50 meter och hennes djupgående är 7,5 meter. Då alla segel är satta uppgår de tillsammans till totalt 3240 kvadratmeter segelyta.
Besättningen ombord bestod i allmänhet av 26 personer men resor med bara 20 personer ombord gjordes. Framförallt från Australien eftersom en och annan greps av äventyrslust och försvann i land.
Pommern såldes 1906 och hade under åren 1906-1923 två olika ägare. Efter första världskrigets slut erhöll Grekland Pommern som krigsskadestånd. Den åländske redaren Gustaf Erikson fick veta att hon låg till salu i den holländska staden Delfiz och skickade en skeppskontrollant. Köpet genomfördes nästan direkt och Gustaf Erikson köpte Pommern av den grekiska staten för 3.900 pund. Även på den tiden var det ganska mycket pengar.
Pommern seglade sedan mest på rutten mellan England och Australien. Med sin totala lastkapacitet på 4.050 ton kunde hon i genomsnitt frakta 49.000 stycken vetesäckar.
Veteskutorna på den tiden tävlade inofficiellt med varandra. Vetetradens eller ”The Grain Race” rekord sattes 1933 av fartyget ”Parma” med 83 dygn. Pommerns snabbaste resa gjorde hon på 94 dygn 1936.
1939 gör Pommern sin sista resa från Hull i England till Mariehamn. Hon har sedan dess legat i sin hemmahamn med undantag för andra halvåret 1944 då hon bogserades till Stockholm för att där vara spannmålsmagasin under en kort tid.
1947 avlider Gustaf Erikson och Pommern blir då till salu. Dessvärre kräver hon stora reparationer och då segelerans tid börjar dra mot sitt slut, blir hon osåld. 1952/1953 beslutar sig Edgar Erikson och systern Eva Hohental att donera fartyget till Mariehamns stad.

(Källa: Ålands sjöfartsmuseum)

 

Några länkar till mer om segelfartyg:

Grattis på 111-årsdagen Pommern och en intervju med en som var med.

Herzogin Cecilie blev en världsnyhet.

 

IMG_2470

Så här ser Pommern ut i dag där hon ligger nedanför Ålands sjöfartsmuseum i Mariehamn.

Pommern

Pommern när det begav sig. När hon anlände till Mariehamn hösten år 1939 hade hon ett komplett segelställ bestående av 28 segel. I dag är många borta och nya har tillkommit tack vare flitiga, frivilliga och entusiastiska Pommerngastar.

  • Per Nilsson Svara

    Efter nästan 70 år i Halmstad så gav halmstadpolitikerna bort ”Najaden” ett av världens två kvarvarande kompositbyggen tillsammans med ”Cutty Sark” och världens minsta fullriggare sägs det. Man brydde sig inte om vad halmstadborna tyckte eller ”Najadens Vänner” som lagt ner nära 30 000 frivilliga timmar på henne. 300 000 kronor såldes hon för där försäljningskostnaden överstiger 200 000 kr.

  • Carola Svara

    Hon är så snygg i denna skrud hoppas hon får vara kvar länge än!!!

På kryss med Misana

Somrar kan man ägna åt en massa olika saker. Själv tog jag mig för att åka på en minikryssning med Godby Shippings ms Misana från Helsingfors till Raumo och vidare till Kotka. Livet på lastfartyg finns i blodet sedan många år tillbaka. Först med min far som seglade på oljetankers och senare med lastfartyg under några år då jag jobbade på just Godby Shipping som fartygsoperatör. När man väl fått sjölivet i sig är det svårt att släppa. Som samhällsintresserad är det också viktigt att hålla sig a jour med just sjöfarten som tidigare än många andra ser när konjunkturerna är på väg upp eller ner. Jag är glad för att Sverige nu väljer att hantera shippingen lika seriöst som Finland gjort. Norden behöver sin sjöfart.

Jag njuter enormt av livet ombord, platserna man ser, samtalen som förs och det mikrosamhälle som tretton anställda skapar och upprätthåller. När Misana döptes år 2007 var jag på plats i Helsingfors. Hon gick då tillsammans med systern Misida in i långtidskontrakt med UPM-Kymmene i en affär som tog en hel bransch med överraskning. Sedan dess har mycket förändrats och UPM-Kymmene har valt att hyra ut Misana till Finnlines som har större möjligheter att utnyttja lastförmågan på hela 11.400 DWT. Det är alltså för Finnlines räkning som hon nu huvudsakligen kör mellan Finland, Polen, Storbritannien, Holland och Belgien. Lasten består av allt mellan himmel och jord, den här gången till exempel grävmaskiner, papperstrailers, farliga lastbehållare, vanliga containers och mycket annat. Resan ägde rum under de absolut varmaste dagarna i juli och däcken var långt ifrån fulla vilket uppskattades av fotbollsspelande barn!

Här är bilder från en annorlunda kryssning! OBS, bilderna är en smula osorterade och är rätt många. 

 

IMG_6477

Från kajplatsen i Kotka kan man se det mycket speciella sjöfartsmuseet. Tyvärr missade vi Kotkan Meripäivät med några dagar!

IMG_6482

Stewarten Anne Vajesoja såg till att vi fick fantastisk mat dagarna i ända!

IMG_6486

Hamnuppehållen används till underhåll av fartyget. Här överser Godby Shippings vd Dan Mikkola när Erik Hansson och Jens Johansson målar och kontrollerar däckskranen.

IMG_6490

Planeringsmöte för stuvarna i Kotka.IMG_6433

Befälhavaren Leif Eklund, stående, och första styrman Håkan Karlsson i samspråk på bryggan på väg mellan Raumo och Kotka.

IMG_6439

Lastrum kan användas till mycket, till exempel fotbollsspel!

IMG_6454

Hela besättningen, några tyvärr lite skymda. Nedre raden från vänster: Mikael Karjalainen, Jens Johansson, Håkan Karlsson, Jan Eklund, Juhani Jenu och Peter Cederlöf. Övre raden från vänster: Joel Öhman, Erik Hansson, Leif Eklund, Anders Byman, Krister Stenbacka, Palmik Üllar och Anne Vajesoja.

IMG_6471

Lastning i Kotka, plywoodskivor på gång.

IMG_6472

Den här cellulosafabriken i Kotka stängdes för några år sedan men har nu sparkats igång igen till följd av ökad efterfrågan.

IMG_6387

Maskinrummet på Misana är en fröjd att skåda. Vill man kan man gå med vita tennissockor och fortfarande ha dem vita efter rundturen.

IMG_6423

Från ingenstans kom plötsligt ett efterlängtat störtregn i Kotka.

IMG_6427

Fartygsgymmet användes flitigt denna resa. När man sitter så mycket stilla gäller det att röra på sig så mycket man kan.

IMG_6428

När dagarna blev långa satt det bra med en bok eller Playstation eller bara en skön soffa. Från vänster William Mikkola, Helena Wachowiak, Vanessa Mikkola och Zacharias Pettersson.

IMG_6430

Färden mellan Raumo och Kotka präglades av enorma algbälten som vi körde förbi. Sjöfolk som varit med ett tag säger att man får gå många decennier tillbaka i tiden för att se något liknande.

IMG_6362

De finländska isbrytarna Nordica och Fennica rustas upp i Raumo inför den stundande vintern.

IMG_6369

Raumos stadskärna är värd ett besök varje dag. Otrolig atmosfär och fantastiska trähus som hör till UNESCO:s världsarvslista.

IMG_6372

Akterdäck på Misana är rymligt och erbjuder plats för både spel och träning och till och med simning i den enkom byggda poolen!

IMG_6385

Allt blänker i maskinrummet där 15.000 kWh trängs med varandra i två separata maskiner som kan pressa ut imponerande tjugo knop ur fartyget. Fast då går det mycket bränsle, 60 ton per dygn!

IMG_6386

Detaljer som skapar ombonad känsla i vilket maskinrum som helst.IMG_6341

Det är ett rymligt väderdäck som den här tiden på året inte var precis fullt.

IMG_6342

Inget fartyg utan en rejäl skeppsklocka.

IMG_6347

Den här synen tycker jag är den mest fascinerande ombord på fartyg. Står man längst framme i fören hör man inte motorljudet utan bara fräsandet från vattnet över bulben.

IMG_6351

En bredsladdande Pilot förde ut lotsen som tog oss in genom den långa och extremt smala farleden till Raumo.

IMG_6358

Jag vet inte, men färgen på Saimaagracht kan jag inte riktigt med. Tycker det liknar rost.

IMG_6332

Finströms och Ålands stolthet Misana på plats i Helsingfors där resan började.

IMG_6336

 Överblick över Nordsjökajen i Helsingfors.

  • Anonym Svara

    Det är bra att det görs dylika reportage. Lite förskönad bild kanske. Måste ju dock påpeka att det nog är Misida som är Ålands stolthet 😉

  • Anonym Svara

    trevligt reportage, kunder ni göra fler gånger!

  • Anonym Svara

    Hej,,tack för dessa mkt fina bilder,,gissa om det suger i sjötarmen,längtar ut sååå mkt ska du veta,kanonbilder,särskilt maskinrummet ligger mig varmt,jag vill ut igen,men var finns joben,alla papper i ordning,kan dock inte finska,är helsvensk,om ngn vet ngt om job så skriv till [email protected] tack på förhand,,

Full fart för sjöräddare

Hälsningar från ett Åland som just nu är som allra vackrast och livligast. I skärgården går färjorna för högtryck och till och med gamla Pommern får hissade segel! Men först några ord om säkerheten till sjöss.

Det råder högsommar och semestertider vilket inte minst märks i statistiken för Ålands sjöräddningssällskap. Uppdragen är många och synnerligen varierande. Det kan handla om båtar som sjunkit vid bryggor, livräddning av kanotister, skadade knän, vanliga motorhaverier, grundstötningar och mycket mer. Livet som frivillig sjörövare blir aldrig vardag. Här kan man läsa mer om Ålands sjöräddningssällskaps uppdrag i år.

Inför denna sommar har de åländska sjöräddarna i samarbete med Ålands penningautomatförening dessutom satsat på en mobil station för sjöräddning, kanske först i hela Norden! Stationen utgörs av en vit container samt en Fast Rescue Boat (FRB). I containern finns kommunikationsradio, räddningsdräkter, hjärtstartare, brandsläckare, -filtar och mycket mer. Den ska utgöra en plats för vila och planering i samband med större räddningsoperationer

Målsättningen är att vid händelse av en olycka nånstans på Åland ska containern kunna vara på plats inom ett dygn, som mest. Tanken är att den ska passa lika bra på ett lastbilsflak som på däck i samband med oljekatastrofer till havs. Ålands sjöräddningssällskap har tillsammans med Ålands landskapsregering och fler varit synnerligen aktivt i framtagandet av en ny oljeskyddsplan för hela Åland.

Ålands sjöräddningssällskap finansieras huvudsakligen av det överskott som det allmännyttiga spelbolaget PAF genererar. Sjöräddningen var en av de föreningar som år 1967 startade PAF, två år efter att det första roulettbordet öppnat i Mariehamn.

IMG_2522

Så här ser den nya sjöräddningscontainern ut där den just nu står vid Ångbåtsbryggan i Mariehamn. Under året ska enheten trimmas in och inför nästa år bli en viktig del av det frivilliga räddningsväsendet.

julholm4

Så här kan ett uppdrag se ut för sjöräddningen. Bottenpluggen (eller növla som man säger på Kökar) är viktig att hålla koll på.

IMG_2426

Gudingen är ett av de fartyg som sköter transporterna av både fordon och passagerare i den åländska skärgården.

IMG_2460

 

Skiftet är ett annat.

 

IMG_2468Med hjälp av frivilliga krafter har Pommern fått segel vilka hissas vid högtidligare tillfällen eller bara för att man har lust. Pommern är som bekant världsunik!

 

Trångt om plats vid kaj

De besökande kryssningsfartygen står nästan i kö just nu för att komma in till Mariehamn och släppa ut sina passagerare på grönbete på Fredens öar (Åland) och i de tusen lindarnas stad som Mariehamn av lätt insedda skäl kallas. Det är lika uppfriskande varje gång att se tyskar, italienare, amerikaner, norrmän, britter och mycket mer flanera på stadens gator och (förhoppningsvis) köpa på sig souvenirer från Ålandsbesöket. Kryssningsfartyg som hälsar på är inte bara bra ur ett finansiellt perspektiv, det betyder mycket både socialt och intellektuellt också. Här är ett annat exempel på fartygsbesök.

I dag på den amerikanska nationaldagen är det extra trångt vid Västerhamn dit de stora fartygen kommer. Störst av besökarna är Seven Seas Voyager som togs i bruk år 2003. Det är en lyxkryssare av högsta klass med endast utsideshytter försedda med balkonger. Tidskriften Forbes rankade hennes Asienkryssningar som världens dyraste år 2006. Fartyget är 206 meter långt och ligger i dag där Birka normalt brukar finnas. Planeringen inför besöket har varit minutiös, redan i fjol kom rederiets representanter till Mariehamn för att tillsammans med AX Tours se till att inget lämnas åt slumpen. I dag kan fartygets befälhavare, svensken Daniel Green, även räkna med besök från det officiella Mariehamn som tackar för intresset och hälsar välkomna igen.

Dagens andra kryssare på besök är en gammal bekanting Sea Dream 1 som hör till de fartyg som tar kryssningsupplevelser till nästa nivå. Antalet passagerare är till exempel bara 75 vilket i förhållande till 100 i besättningen skapar möjlighet för det lilla extra. Det är fjärde gången bara i år som fartyget väljer Mariehamn som stopp.

Redan inkommande måndag fortsätter besöken, då i form av ett av världens mest historiskt belastade kryssningsfartyg. Ms Azores som hon heter i dag byggdes redan år 1948 och var det fartyg, hon hette då Stockholm, som Andrea Doria kolliderade med utanför New York år 1956. Det är fortfarande en av världens mest omtalade fartygskatastrofer. Andrea Doria sjönk nästan genast och passagerare samt besättning fick rädda sig till Stockholm. 1.660 personer räddades, 46 dog i olyckan som fortfarande betraktas som en av de allra värsta sjökatastroferna på amerikanskt vatten. Oturen stannade inte där. I december år 2008 hette fartyget Athena och kryssade mot Australien då hon attackerades av sammanlagt 29 piratskepp på Adenviken. Tack vare tur och starka vattenkanoner klarade sig fartyget och dess ombordvarande med blotta förskräckelsen. Sedan år 2013 heter hon Azores och lever ett lugnare liv. I dag fredag befinner hon sig i St Petersburg för att anlända till Mariehamn tidigt på måndag morgon den 7 juli. Har du chansen så ta en titt, inte många fartyg kan skryta med den historien. Här kan du följa hennes färd.

Dagens sista fartygsspaning handlar om något helt annat, nämligen betongbåten Nordanvik som regelbundet kommer till Mariehamn för att leverera cement till hela Åland. Nedanför IT-byn där morgondagens affärer skapas finns även den lilla kajen med den höga betongsilon där fartyget lossar sin last. Nordanvik är heller ingen duvunge, hon byggdes år 1960 och har liksom andra i hennes ålder massor att berätta. Fast just den här turen hörde antagligen till de lugnare.

Får därmed önska alla läsare en skön juli. Ses!

ATHENA

Så här ser ms Azores ut i dag. Hon anländer till Mariehamn på måndag morgon och är en av kryssningsvärldens absolut mest erfarna skönheter. Hon var den som kolliderade med Andreas Doria år 1956 och hon har utsatts för piratangrepp på Adenviken. På Fredens öar blir det lugnare!

Stockholm_following_Andrea_Doria_collision

Så här såg Azores ut då hon hette Stockholm och hade kolliderat med Andrea Doria utanför New York.

1381867668000-001-seadream1skiathos

Sea Dream 1 är ett ultralyxigt fartyg som i dag för fjärde gången hälsar på i Mariehamn och släpper ut sina 75 passagerare på utflykter, shopping, upplevelser och mer.

MS_Seven_Seas_Voyager

Seven Seas Voyager hör till de allra största kryssningsfartygen som anländer till Mariehamn under sommarhalvåret.

IMG_2715

Livet är som bekant inte bara kryssningar och räkmackor. Det behövs cement också! Till Åland kommer leveranserna med exempelvis Nordanvik som lossade i början av denna vecka vid Klintkajen.

IMG_2717Sår här ser hon ut från sjösidan. Till vänster finns den åländska IT-byn som utgör huvudkontoret för några internationellt synnerligen konkurrenskraftiga exportföretag, till exempel Crosskey som specialiserat sig på banklösningar.

 

Lyxbåten och diktatorns vän

Det är inte enkelt att springa från verkligheten, inte ens när man är från Chile och är på båtsemester i Östersjön. Då 90-årige tidningskungen Agustin Edwards Eastman med lyxjakten Anakena anlände till Stockholm härom dagen fanns demonstranterna på plats med banderoller. Det blev inte bättre när jakten anlände till Mariehamn, där stod lokaltidningen Nya Åland på tårna och gjorde ett uppslag på den gamle mediamogulen.

Chilenaren Agustin Edwards Eastman har det förvisso välbeställt och kan göra i stort sett vad han önskar men historien klibbar fast vid honom och lämnar ingen ro. Han anklagas för att i tiderna, kring år 1973, ha samarbetet med amerikanska CIA och därmed ha berett väg för den militärkupp som satte diktatorn Augusto Pinochet till makten i Chile. Denna soppa leder nu sannolikt till åtal som medskyldig för diktaturens brott. Agustin Edwards Eastman har själv medgett kontakter med CIA men förnekat att han skulle samarbetet kring kuppen.

Till Nya Åland säger Francisco Contreras, vice ordförande i de svenska latinamerikagrupperna, att Agustin Edwards Eastmans största tidning El Mercurio förde ett kommunikationskrig mot den sittande presidenten Allendes regering vilket ledde till den blodiga militärkuppen. Inte nog med det, tidningsmannen uppges också ha varit med och planerat själva kuppen.

”Han kontrollerade Chiles media under den tiden och det är inte så att han inte visste vad som pågick. Massor finns dokumenterat och började komma fram i CIA-dokument som offentliggörs och avslöjanden i Chile”, säger Contreras till tidningen.

Det är inte första diktatorn som haft beröring till Åland. Några år fanns Erich Honeckers lyxkryssare förtöjd i vår västra hamn och eftersom cirklar alltid sluter sig dog dessutom Honecker i Chile!

Agustin Edwards Eastmans jakt är värd sin egen historia. Drygt fyrtio meter lång och utrustad men allt man kan tänka sig är det en havets drottning av högsta kvalitet. Den är isförstärkt, oceangående och till råga på det smäcker som få. Här kan man läsa mer om Anakema och henne företräden!

Efter besöken till Stockholm och Mariehamn fortsatte färden till Tallinn där Anakena och hennes ökände passagerare firade midsommar. Därefter bar det av mot Kronstadt och St Petersburg dit man anlände i dag på morgonen. Här kan man följa den fortsatta färden.

10162904465_3c7e16bd11_m

Så här ser han ut nuförtiden, den gamle tidningsmannen Agustin Edwards Eastman som misstänks ha bidragit till militärkuppen i Chile på 1970-talet.

anakena-web-3

Interiören går inte av för hackor. Här är det lätt att trivas! Vart än man ser är det teak och mahogny som står för skönheten.

anakena-web-1_1

I full fart på väg mot nästa mål! Anakena är registrerad på Cayman Islands och rör sig med lätthet och elegans över alla världens hav.

IMG_2502

 

Den här bilden på Anakena och några besättningsmän tog jag i Mariehamn, Västerhamn, i fredags. Huvudpersonen själv hade ingen lust att prata med någon om det som hände i Chile för fyrtio år sedan.

 

  • L-E B Svara

    Tja, båten är ju fin. Men hört om denne figurs förehavanden från en Chilensk vän som flydde till Sverige när det begav sig. Det var skrämmande men, i.högsta grad trovärdigt.Överbevisning i domstol om hans skuld är oväsentligt. Må han segla in i dimman!

  • Anonym Svara

    Typiskt Nyan att angripa någon som möjligen varit högerrevolutionär. Mer förvånande att JP sällar sig till den röda fronten…

  • Anonym Svara

    Sannolikt.., antagligen.., förmodligen… Låt farbro’n segla omkring i lugn o ro tills nå’n bevisar att han är en stygging !

Kryssningsfartyg på Ålandsbesök

Under somrarna är det inte bara Viking Lines och Tallinks och Birkas passagerar- och kryssningsfartyg som trafikerar den intensivt använda hamnen i Mariehamn. Det är också den årstid då de internationella gästerna gör sina anlöp. Ett tjugotal långväga resenärer har aviserat sin ankomst denna sommar. Dessutom finns sedan några år tillbaka Northern Cross upplagd i Mariehamn. Hon är kanske mest känd som deltagare i James Bond-filmen Golden Eye. Här kan man läsa mer om henne.

Ett av de kryssningsfartyg som hälsat på i sommar är ms Artania som dessutom återvänder den 16 juni. Artania sköts i dag av Phoenix Reisen och kan följas på nätet. Hon byggdes för P&O av Wärtsilä i Helsingfors och döptes av ingen mindre än prinsessan Diana som senare förolyckades i Paris. Med på dopet var också president Mauno Koivisto. Royal Princess var på den tiden en äkta föregångare med hytterna på utsidan och högt placerade, allt för att ge de 1.260 passagerarna bästa möjliga utsikt. Fartyget var vid leveransen P&O:s allra lyxigaste och dittills dyraste och det första som i allt väsentligt liknade dagens moderna kryssningsfartyg. Är jag inte helt ute och cyklar var det också första gången kryssningsvärlden såg det så kallade Plazadäcket som virat runt skorstenen gav en fantastisk 360 ° utsikt.

 

Här är en länk till alla sommarens kryssningsfartyg på Mariehamnsbesök.

 

IMG_2393

Med 230 meter längd är det inte så enkelt att lägga till var som helst. Det här var enda bilden jag lyckades ta av Artania på egen hand denna  dimmiga dag i Mariehamn. Hon är registrerad i Hamilton, Bermuda.

RP 004 15.11.84

Prinsessan Diana visas hösten år 1984 runt på splitternya flaggskeppet Royal Princess av kaptenen John Young. Uniformerna som de omkringstående besättningsmännen bär kallas på engelska för Wärtsilä Boiler Suits; kanske finns det någon som bättre än jag kan förklara dem? (OBS! Se kommentar nertill. Svaret är enkelt!)

MV_Artania_in_Trondheim

Som tur är finns det andra att visa. Denna gör ms Artania (ex Golden Princess) bättre rättvisa. Platsen är Trondheim.

IMG_2407

På den åländska självstyrelsedagen den 9 juni anlände SeaDream 1 till Mariehamn. Hon återvänder ytterligare tre gånger denna sommar. SeaDream 1 körs av SeaDream Yacht Club och riktar in sig på det lyxigare segmentet med bara ett hundratal passagerare ombord. Fartyget byggdes liksom ms Royal Princess år 1984 och bär i dag Bahamas-flagg.

  • Anonym Svara

    Har nu läst på lite till och inser att Wärtsilä Boiler Suit helt enkelt är en omskrivning för en halare (på Åland) eller overall (i Sverige), se bilden. Det som de pakistanska besättningsmännen bär är av en annan kaliber; en traditionell högtidsdräkt dagen till ära.

Nu är Björkskär döpt

Går det på tok till sjöss i sommar (Gud förbjude) är det bra om du råkar befinna dig norr om Åland. Där finns nämligen just nu alerta sjöräddare och Nordens nyaste sjöräddningsbåt i form av Rescue Björkskär. Den byggdes i Hunnebostrand och är den trettiotredje i serien som skapats av Svenska sjöräddningssällskapet.

Att Ålands sjöräddningssällskap alls kunnat genomföra projektet är en följd av en generös donation av makarna och Ålandsvännerna Margaretha och Lennart Westling. Lennarts familj härstammar från den lilla ön Björkskär i den spännande skärgård som hör till Saltvik, en av Ålands sexton kommuner.

Lördagen den 24 maj var det dags för det högtidliga dopet av Rescue Björkskär i Hamnsundet, Saltvik. Gudmor Margaretha Westling skötte uppgiften med bravur inför hundratals åskådare. Hyllningarna från samarbetsorgansationer och myndigheter höll sedan på en god stund innan Svenska sjöräddningssällskapets Per-Egon Persson berättade mer om bygget.

Sjöräddningen är en av många ideella föreningar på Åland som klarar sig tack vare det allmännyttiga spelbolaget PAF vars överskott till hundra procent går till olika former av välgörenhet.

Ålands sjöräddningssällskap är en viktig aktör när det handlar om säkerheten i vattnen kring Åland. I fjol företog sällskapet 120 olika räddningsuppdrag fördelade på svål privata fritidsbåtar som fartyg vilka sköter den omfattande året-runt-trafiken till den åländska skärgården.

Margaretha Westling döper Björkskär (Youtube)

Per-Egon Persson berättar om sjöräddningsbåten 12-33 (Youtube)

IMG_2357

Så här såg hon ut, Rescue Björkskär i samband med dopet förra veckan. På fördäck ses konferenciern Andreas Perjus, Ålands sjöräddningssällskaps ordförande Lennart Joelsson, donatorerna Lennert och Margaretha Westling samt verksamhetsledaren Dag Lindholm.

IMG_2359

Räddningskryssaren Hans Helenius är den åländska sjöräddningens Grand Old Lady. Hon har undsatt hundratals nödställda genom åren och är numera pensionerad.

IMG_2360

 

Några av de övriga sjöräddningsbåtarna tillsammans med en besökare från den finländska sjöräddningen som kom med doppresenter.

Några tankar från Mariehamn

Sjöfartens dag arrangeras varje maj på Åland. Över 400 shippingarbetare kommer till Mariehamn för att under en intensiv dag lyssna till föreläsningar, prata, ställa ut och slutligen spendera kvällen tillsammans över en bit mat i Ålands sjöfartsmuseum och Nautical. I torsdags, den 14 maj, var det dags igen och allt var sig likt fast bättre och större. Som sjöfartsmässa betraktad har Sjöfartens dag på Åland blivit en av de allra tyngsta spelarna. En bra sammanfattning över en del av sakinnehållet finns för övrigt i Pär-Henrik Sjöströms redogörelse.

Själv satt jag och lyssnade på de allra flesta föreläsningarna och hittade guldkorn både här och där. Här följer några slutsatser, högst personliga sådana:

• Pappersprodukter kommer att tillverkas i Norden under överskådlig framtid, men inte i samma omfattning som i dag. Volymerna krymper och skapar nya krav på fartygstrafiken.
• Antalet hamnar i Östersjön och Nordsjön är alltför många och blir i följderna av svaveldirektivet färre, med början redan redan år 2015.
• De rorofartyg som vi tar för självklara på våra breddgrader är i själva verket rätt ovanliga i världsflottan. Dessutom är de på väg att decimeras ytterligare.
• Den nordiska skogsindustrins kraftiga tillbakagång har gjort att ”våra” rorofartyg i dag återfinns på andra ställen i världen; Medelhavet, Svarta havet och vidare.
• Den dag norra Afrika stabiliseras gäller det att vara på tårna, marknaderna och möjligheterna är gigantiska, naturresurserna omätbara och finanserna starka.
• Det råder en försiktig optimisim över större delen av Europa i dag, mest tack vara dragloket Tyskland.
• Medelåldern på rorofartyg i världen är höga 19,3 år. Världstonnaget, alltså alla handelsfartyg, är bara 12,3 år.
• Endast två roro-fartyg är under byggnad just nu i hela världen. Sammantaget fortsätter roroflottan att minska kraftigt vilket kan skapa möjligheter för de aktörer som är kvar och har skött om sitt tonnage.
• Från och med 1 januari år 2015 måste alla fartyg i Östersjön gå på lågsvavligt bränsle. Det är dyrare än det bränsle som används i dag. Dessutom kan övergången motverka den övergripande planen att år 2030 ska 30 procent av alla transporter över 300 kilomter gå på köl eller räls. År 2050 ska denna siffra vara 50 procent. Med anledning av detta görs en rejäl och ingående uppföljning av de nya reglerna för att se hur de slår mer exakt.
• Chefen för European Community Shipowner’s Association twittrar! Här hittar du hans konto.
• De nya svavelreglerna skapar stora affärsmöjligheter. Systemet kan innebära en bättre och mer hållbar fraktmarknad.

Två andra stora saker vill jag också berätta mer om men tvingas av utrymmesskäl återkomma. Det ena gäller skapandet av Åland Maritime Academy vilket är en vision som äntligen tycks bli verklighet och det andra handlar om den finländska sjöfartens framtid. Det senare kan man läsa lite mer om här, resten återkommer jag till.

Alltså. Sjöfarten är inte död och kommer inte att dö. Den kommer att förändras, vilket den alltid gjort och alltid kommer att göra. Dessa förändringar sker inte från blå himmel utan blir resultatet av vad politiker, rederier, lastägare och konsumenter tillsammans kommer överens om. Man kan alltså påverka sin egen framgång och varför skulle man inte kunna göra det? Så har folk alltid kunnat göra!

Ha en fin arbetsvecka.

IMG_2200

Utanför ingången till det åländska kongress- och kulturhuset Alandica tronade Ålands sjöräddningssällskaps senaste nyförvärv, en tolva byggd i Hunnebostrand. Båten som nytankad väger tretton ton tilldrog sig massor av uppmärksamhet från allt shippingfolk.

IMG_2202

Henrik Tidblad från Gothenburg Chartering har järnkoll på roromarknaden sådan den är i dag. På skärmen bakom honom listar han några av branschens utmaningar.

IMG_2203

En av shippingens tungviktare är ålänningen Olof Widén som till vardags är vd för Rederierna i Finland, en branschorganisation som lyckats väl i att berätta för finländska makthavare hur sjöfart ska skötas.

IMG_2204

Eckerö Shippings vd Jari Sorvettula berättade om det åländska rederiets planer i Medelhavet. Bland annat har man köpt in sig med en tredjedel i MedCrossLines, en italiensk linjeoperatör. Lasterna man hanterar är långt från traditionella pappersrullar. Vanligast i dag är projektlaster i form av transformatorer, begagnade grävmaskiner och tusen andra saker.

IMG_2206

Roger Nordlund (C) är finansminister på Åland och sedan decennier tillbaka engagerad i den åländska sjöfartens väl och ve. Otaliga resor har han gjort till Helsingfors för att övertala ministrar i huvudstaden om sjöfartens betydelse. Det är han glad för i dag då sjöfarten, trots utmaningar, fortfarande är en betydande arbetsgivare.