Full fart för sjöräddare

Hälsningar från ett Åland som just nu är som allra vackrast och livligast. I skärgården går färjorna för högtryck och till och med gamla Pommern får hissade segel! Men först några ord om säkerheten till sjöss.

Det råder högsommar och semestertider vilket inte minst märks i statistiken för Ålands sjöräddningssällskap. Uppdragen är många och synnerligen varierande. Det kan handla om båtar som sjunkit vid bryggor, livräddning av kanotister, skadade knän, vanliga motorhaverier, grundstötningar och mycket mer. Livet som frivillig sjörövare blir aldrig vardag. Här kan man läsa mer om Ålands sjöräddningssällskaps uppdrag i år.

Inför denna sommar har de åländska sjöräddarna i samarbete med Ålands penningautomatförening dessutom satsat på en mobil station för sjöräddning, kanske först i hela Norden! Stationen utgörs av en vit container samt en Fast Rescue Boat (FRB). I containern finns kommunikationsradio, räddningsdräkter, hjärtstartare, brandsläckare, -filtar och mycket mer. Den ska utgöra en plats för vila och planering i samband med större räddningsoperationer

Målsättningen är att vid händelse av en olycka nånstans på Åland ska containern kunna vara på plats inom ett dygn, som mest. Tanken är att den ska passa lika bra på ett lastbilsflak som på däck i samband med oljekatastrofer till havs. Ålands sjöräddningssällskap har tillsammans med Ålands landskapsregering och fler varit synnerligen aktivt i framtagandet av en ny oljeskyddsplan för hela Åland.

Ålands sjöräddningssällskap finansieras huvudsakligen av det överskott som det allmännyttiga spelbolaget PAF genererar. Sjöräddningen var en av de föreningar som år 1967 startade PAF, två år efter att det första roulettbordet öppnat i Mariehamn.

IMG_2522

Så här ser den nya sjöräddningscontainern ut där den just nu står vid Ångbåtsbryggan i Mariehamn. Under året ska enheten trimmas in och inför nästa år bli en viktig del av det frivilliga räddningsväsendet.

julholm4

Så här kan ett uppdrag se ut för sjöräddningen. Bottenpluggen (eller növla som man säger på Kökar) är viktig att hålla koll på.

IMG_2426

Gudingen är ett av de fartyg som sköter transporterna av både fordon och passagerare i den åländska skärgården.

IMG_2460

 

Skiftet är ett annat.

 

IMG_2468Med hjälp av frivilliga krafter har Pommern fått segel vilka hissas vid högtidligare tillfällen eller bara för att man har lust. Pommern är som bekant världsunik!

 

Trångt om plats vid kaj

De besökande kryssningsfartygen står nästan i kö just nu för att komma in till Mariehamn och släppa ut sina passagerare på grönbete på Fredens öar (Åland) och i de tusen lindarnas stad som Mariehamn av lätt insedda skäl kallas. Det är lika uppfriskande varje gång att se tyskar, italienare, amerikaner, norrmän, britter och mycket mer flanera på stadens gator och (förhoppningsvis) köpa på sig souvenirer från Ålandsbesöket. Kryssningsfartyg som hälsar på är inte bara bra ur ett finansiellt perspektiv, det betyder mycket både socialt och intellektuellt också. Här är ett annat exempel på fartygsbesök.

I dag på den amerikanska nationaldagen är det extra trångt vid Västerhamn dit de stora fartygen kommer. Störst av besökarna är Seven Seas Voyager som togs i bruk år 2003. Det är en lyxkryssare av högsta klass med endast utsideshytter försedda med balkonger. Tidskriften Forbes rankade hennes Asienkryssningar som världens dyraste år 2006. Fartyget är 206 meter långt och ligger i dag där Birka normalt brukar finnas. Planeringen inför besöket har varit minutiös, redan i fjol kom rederiets representanter till Mariehamn för att tillsammans med AX Tours se till att inget lämnas åt slumpen. I dag kan fartygets befälhavare, svensken Daniel Green, även räkna med besök från det officiella Mariehamn som tackar för intresset och hälsar välkomna igen.

Dagens andra kryssare på besök är en gammal bekanting Sea Dream 1 som hör till de fartyg som tar kryssningsupplevelser till nästa nivå. Antalet passagerare är till exempel bara 75 vilket i förhållande till 100 i besättningen skapar möjlighet för det lilla extra. Det är fjärde gången bara i år som fartyget väljer Mariehamn som stopp.

Redan inkommande måndag fortsätter besöken, då i form av ett av världens mest historiskt belastade kryssningsfartyg. Ms Azores som hon heter i dag byggdes redan år 1948 och var det fartyg, hon hette då Stockholm, som Andrea Doria kolliderade med utanför New York år 1956. Det är fortfarande en av världens mest omtalade fartygskatastrofer. Andrea Doria sjönk nästan genast och passagerare samt besättning fick rädda sig till Stockholm. 1.660 personer räddades, 46 dog i olyckan som fortfarande betraktas som en av de allra värsta sjökatastroferna på amerikanskt vatten. Oturen stannade inte där. I december år 2008 hette fartyget Athena och kryssade mot Australien då hon attackerades av sammanlagt 29 piratskepp på Adenviken. Tack vare tur och starka vattenkanoner klarade sig fartyget och dess ombordvarande med blotta förskräckelsen. Sedan år 2013 heter hon Azores och lever ett lugnare liv. I dag fredag befinner hon sig i St Petersburg för att anlända till Mariehamn tidigt på måndag morgon den 7 juli. Har du chansen så ta en titt, inte många fartyg kan skryta med den historien. Här kan du följa hennes färd.

Dagens sista fartygsspaning handlar om något helt annat, nämligen betongbåten Nordanvik som regelbundet kommer till Mariehamn för att leverera cement till hela Åland. Nedanför IT-byn där morgondagens affärer skapas finns även den lilla kajen med den höga betongsilon där fartyget lossar sin last. Nordanvik är heller ingen duvunge, hon byggdes år 1960 och har liksom andra i hennes ålder massor att berätta. Fast just den här turen hörde antagligen till de lugnare.

Får därmed önska alla läsare en skön juli. Ses!

ATHENA

Så här ser ms Azores ut i dag. Hon anländer till Mariehamn på måndag morgon och är en av kryssningsvärldens absolut mest erfarna skönheter. Hon var den som kolliderade med Andreas Doria år 1956 och hon har utsatts för piratangrepp på Adenviken. På Fredens öar blir det lugnare!

Stockholm_following_Andrea_Doria_collision

Så här såg Azores ut då hon hette Stockholm och hade kolliderat med Andrea Doria utanför New York.

1381867668000-001-seadream1skiathos

Sea Dream 1 är ett ultralyxigt fartyg som i dag för fjärde gången hälsar på i Mariehamn och släpper ut sina 75 passagerare på utflykter, shopping, upplevelser och mer.

MS_Seven_Seas_Voyager

Seven Seas Voyager hör till de allra största kryssningsfartygen som anländer till Mariehamn under sommarhalvåret.

IMG_2715

Livet är som bekant inte bara kryssningar och räkmackor. Det behövs cement också! Till Åland kommer leveranserna med exempelvis Nordanvik som lossade i början av denna vecka vid Klintkajen.

IMG_2717Sår här ser hon ut från sjösidan. Till vänster finns den åländska IT-byn som utgör huvudkontoret för några internationellt synnerligen konkurrenskraftiga exportföretag, till exempel Crosskey som specialiserat sig på banklösningar.

 

Lyxbåten och diktatorns vän

Det är inte enkelt att springa från verkligheten, inte ens när man är från Chile och är på båtsemester i Östersjön. Då 90-årige tidningskungen Agustin Edwards Eastman med lyxjakten Anakena anlände till Stockholm härom dagen fanns demonstranterna på plats med banderoller. Det blev inte bättre när jakten anlände till Mariehamn, där stod lokaltidningen Nya Åland på tårna och gjorde ett uppslag på den gamle mediamogulen.

Chilenaren Agustin Edwards Eastman har det förvisso välbeställt och kan göra i stort sett vad han önskar men historien klibbar fast vid honom och lämnar ingen ro. Han anklagas för att i tiderna, kring år 1973, ha samarbetet med amerikanska CIA och därmed ha berett väg för den militärkupp som satte diktatorn Augusto Pinochet till makten i Chile. Denna soppa leder nu sannolikt till åtal som medskyldig för diktaturens brott. Agustin Edwards Eastman har själv medgett kontakter med CIA men förnekat att han skulle samarbetet kring kuppen.

Till Nya Åland säger Francisco Contreras, vice ordförande i de svenska latinamerikagrupperna, att Agustin Edwards Eastmans största tidning El Mercurio förde ett kommunikationskrig mot den sittande presidenten Allendes regering vilket ledde till den blodiga militärkuppen. Inte nog med det, tidningsmannen uppges också ha varit med och planerat själva kuppen.

”Han kontrollerade Chiles media under den tiden och det är inte så att han inte visste vad som pågick. Massor finns dokumenterat och började komma fram i CIA-dokument som offentliggörs och avslöjanden i Chile”, säger Contreras till tidningen.

Det är inte första diktatorn som haft beröring till Åland. Några år fanns Erich Honeckers lyxkryssare förtöjd i vår västra hamn och eftersom cirklar alltid sluter sig dog dessutom Honecker i Chile!

Agustin Edwards Eastmans jakt är värd sin egen historia. Drygt fyrtio meter lång och utrustad men allt man kan tänka sig är det en havets drottning av högsta kvalitet. Den är isförstärkt, oceangående och till råga på det smäcker som få. Här kan man läsa mer om Anakema och henne företräden!

Efter besöken till Stockholm och Mariehamn fortsatte färden till Tallinn där Anakena och hennes ökände passagerare firade midsommar. Därefter bar det av mot Kronstadt och St Petersburg dit man anlände i dag på morgonen. Här kan man följa den fortsatta färden.

10162904465_3c7e16bd11_m

Så här ser han ut nuförtiden, den gamle tidningsmannen Agustin Edwards Eastman som misstänks ha bidragit till militärkuppen i Chile på 1970-talet.

anakena-web-3

Interiören går inte av för hackor. Här är det lätt att trivas! Vart än man ser är det teak och mahogny som står för skönheten.

anakena-web-1_1

I full fart på väg mot nästa mål! Anakena är registrerad på Cayman Islands och rör sig med lätthet och elegans över alla världens hav.

IMG_2502

 

Den här bilden på Anakena och några besättningsmän tog jag i Mariehamn, Västerhamn, i fredags. Huvudpersonen själv hade ingen lust att prata med någon om det som hände i Chile för fyrtio år sedan.

 

  • L-E B Svara

    Tja, båten är ju fin. Men hört om denne figurs förehavanden från en Chilensk vän som flydde till Sverige när det begav sig. Det var skrämmande men, i.högsta grad trovärdigt.Överbevisning i domstol om hans skuld är oväsentligt. Må han segla in i dimman!

  • Anonym Svara

    Typiskt Nyan att angripa någon som möjligen varit högerrevolutionär. Mer förvånande att JP sällar sig till den röda fronten…

  • Anonym Svara

    Sannolikt.., antagligen.., förmodligen… Låt farbro’n segla omkring i lugn o ro tills nå’n bevisar att han är en stygging !

Kryssningsfartyg på Ålandsbesök

Under somrarna är det inte bara Viking Lines och Tallinks och Birkas passagerar- och kryssningsfartyg som trafikerar den intensivt använda hamnen i Mariehamn. Det är också den årstid då de internationella gästerna gör sina anlöp. Ett tjugotal långväga resenärer har aviserat sin ankomst denna sommar. Dessutom finns sedan några år tillbaka Northern Cross upplagd i Mariehamn. Hon är kanske mest känd som deltagare i James Bond-filmen Golden Eye. Här kan man läsa mer om henne.

Ett av de kryssningsfartyg som hälsat på i sommar är ms Artania som dessutom återvänder den 16 juni. Artania sköts i dag av Phoenix Reisen och kan följas på nätet. Hon byggdes för P&O av Wärtsilä i Helsingfors och döptes av ingen mindre än prinsessan Diana som senare förolyckades i Paris. Med på dopet var också president Mauno Koivisto. Royal Princess var på den tiden en äkta föregångare med hytterna på utsidan och högt placerade, allt för att ge de 1.260 passagerarna bästa möjliga utsikt. Fartyget var vid leveransen P&O:s allra lyxigaste och dittills dyraste och det första som i allt väsentligt liknade dagens moderna kryssningsfartyg. Är jag inte helt ute och cyklar var det också första gången kryssningsvärlden såg det så kallade Plazadäcket som virat runt skorstenen gav en fantastisk 360 ° utsikt.

 

Här är en länk till alla sommarens kryssningsfartyg på Mariehamnsbesök.

 

IMG_2393

Med 230 meter längd är det inte så enkelt att lägga till var som helst. Det här var enda bilden jag lyckades ta av Artania på egen hand denna  dimmiga dag i Mariehamn. Hon är registrerad i Hamilton, Bermuda.

RP 004 15.11.84

Prinsessan Diana visas hösten år 1984 runt på splitternya flaggskeppet Royal Princess av kaptenen John Young. Uniformerna som de omkringstående besättningsmännen bär kallas på engelska för Wärtsilä Boiler Suits; kanske finns det någon som bättre än jag kan förklara dem? (OBS! Se kommentar nertill. Svaret är enkelt!)

MV_Artania_in_Trondheim

Som tur är finns det andra att visa. Denna gör ms Artania (ex Golden Princess) bättre rättvisa. Platsen är Trondheim.

IMG_2407

På den åländska självstyrelsedagen den 9 juni anlände SeaDream 1 till Mariehamn. Hon återvänder ytterligare tre gånger denna sommar. SeaDream 1 körs av SeaDream Yacht Club och riktar in sig på det lyxigare segmentet med bara ett hundratal passagerare ombord. Fartyget byggdes liksom ms Royal Princess år 1984 och bär i dag Bahamas-flagg.

  • Anonym Svara

    Har nu läst på lite till och inser att Wärtsilä Boiler Suit helt enkelt är en omskrivning för en halare (på Åland) eller overall (i Sverige), se bilden. Det som de pakistanska besättningsmännen bär är av en annan kaliber; en traditionell högtidsdräkt dagen till ära.

Nu är Björkskär döpt

Går det på tok till sjöss i sommar (Gud förbjude) är det bra om du råkar befinna dig norr om Åland. Där finns nämligen just nu alerta sjöräddare och Nordens nyaste sjöräddningsbåt i form av Rescue Björkskär. Den byggdes i Hunnebostrand och är den trettiotredje i serien som skapats av Svenska sjöräddningssällskapet.

Att Ålands sjöräddningssällskap alls kunnat genomföra projektet är en följd av en generös donation av makarna och Ålandsvännerna Margaretha och Lennart Westling. Lennarts familj härstammar från den lilla ön Björkskär i den spännande skärgård som hör till Saltvik, en av Ålands sexton kommuner.

Lördagen den 24 maj var det dags för det högtidliga dopet av Rescue Björkskär i Hamnsundet, Saltvik. Gudmor Margaretha Westling skötte uppgiften med bravur inför hundratals åskådare. Hyllningarna från samarbetsorgansationer och myndigheter höll sedan på en god stund innan Svenska sjöräddningssällskapets Per-Egon Persson berättade mer om bygget.

Sjöräddningen är en av många ideella föreningar på Åland som klarar sig tack vare det allmännyttiga spelbolaget PAF vars överskott till hundra procent går till olika former av välgörenhet.

Ålands sjöräddningssällskap är en viktig aktör när det handlar om säkerheten i vattnen kring Åland. I fjol företog sällskapet 120 olika räddningsuppdrag fördelade på svål privata fritidsbåtar som fartyg vilka sköter den omfattande året-runt-trafiken till den åländska skärgården.

Margaretha Westling döper Björkskär (Youtube)

Per-Egon Persson berättar om sjöräddningsbåten 12-33 (Youtube)

IMG_2357

Så här såg hon ut, Rescue Björkskär i samband med dopet förra veckan. På fördäck ses konferenciern Andreas Perjus, Ålands sjöräddningssällskaps ordförande Lennart Joelsson, donatorerna Lennert och Margaretha Westling samt verksamhetsledaren Dag Lindholm.

IMG_2359

Räddningskryssaren Hans Helenius är den åländska sjöräddningens Grand Old Lady. Hon har undsatt hundratals nödställda genom åren och är numera pensionerad.

IMG_2360

 

Några av de övriga sjöräddningsbåtarna tillsammans med en besökare från den finländska sjöräddningen som kom med doppresenter.

Några tankar från Mariehamn

Sjöfartens dag arrangeras varje maj på Åland. Över 400 shippingarbetare kommer till Mariehamn för att under en intensiv dag lyssna till föreläsningar, prata, ställa ut och slutligen spendera kvällen tillsammans över en bit mat i Ålands sjöfartsmuseum och Nautical. I torsdags, den 14 maj, var det dags igen och allt var sig likt fast bättre och större. Som sjöfartsmässa betraktad har Sjöfartens dag på Åland blivit en av de allra tyngsta spelarna. En bra sammanfattning över en del av sakinnehållet finns för övrigt i Pär-Henrik Sjöströms redogörelse.

Själv satt jag och lyssnade på de allra flesta föreläsningarna och hittade guldkorn både här och där. Här följer några slutsatser, högst personliga sådana:

• Pappersprodukter kommer att tillverkas i Norden under överskådlig framtid, men inte i samma omfattning som i dag. Volymerna krymper och skapar nya krav på fartygstrafiken.
• Antalet hamnar i Östersjön och Nordsjön är alltför många och blir i följderna av svaveldirektivet färre, med början redan redan år 2015.
• De rorofartyg som vi tar för självklara på våra breddgrader är i själva verket rätt ovanliga i världsflottan. Dessutom är de på väg att decimeras ytterligare.
• Den nordiska skogsindustrins kraftiga tillbakagång har gjort att ”våra” rorofartyg i dag återfinns på andra ställen i världen; Medelhavet, Svarta havet och vidare.
• Den dag norra Afrika stabiliseras gäller det att vara på tårna, marknaderna och möjligheterna är gigantiska, naturresurserna omätbara och finanserna starka.
• Det råder en försiktig optimisim över större delen av Europa i dag, mest tack vara dragloket Tyskland.
• Medelåldern på rorofartyg i världen är höga 19,3 år. Världstonnaget, alltså alla handelsfartyg, är bara 12,3 år.
• Endast två roro-fartyg är under byggnad just nu i hela världen. Sammantaget fortsätter roroflottan att minska kraftigt vilket kan skapa möjligheter för de aktörer som är kvar och har skött om sitt tonnage.
• Från och med 1 januari år 2015 måste alla fartyg i Östersjön gå på lågsvavligt bränsle. Det är dyrare än det bränsle som används i dag. Dessutom kan övergången motverka den övergripande planen att år 2030 ska 30 procent av alla transporter över 300 kilomter gå på köl eller räls. År 2050 ska denna siffra vara 50 procent. Med anledning av detta görs en rejäl och ingående uppföljning av de nya reglerna för att se hur de slår mer exakt.
• Chefen för European Community Shipowner’s Association twittrar! Här hittar du hans konto.
• De nya svavelreglerna skapar stora affärsmöjligheter. Systemet kan innebära en bättre och mer hållbar fraktmarknad.

Två andra stora saker vill jag också berätta mer om men tvingas av utrymmesskäl återkomma. Det ena gäller skapandet av Åland Maritime Academy vilket är en vision som äntligen tycks bli verklighet och det andra handlar om den finländska sjöfartens framtid. Det senare kan man läsa lite mer om här, resten återkommer jag till.

Alltså. Sjöfarten är inte död och kommer inte att dö. Den kommer att förändras, vilket den alltid gjort och alltid kommer att göra. Dessa förändringar sker inte från blå himmel utan blir resultatet av vad politiker, rederier, lastägare och konsumenter tillsammans kommer överens om. Man kan alltså påverka sin egen framgång och varför skulle man inte kunna göra det? Så har folk alltid kunnat göra!

Ha en fin arbetsvecka.

IMG_2200

Utanför ingången till det åländska kongress- och kulturhuset Alandica tronade Ålands sjöräddningssällskaps senaste nyförvärv, en tolva byggd i Hunnebostrand. Båten som nytankad väger tretton ton tilldrog sig massor av uppmärksamhet från allt shippingfolk.

IMG_2202

Henrik Tidblad från Gothenburg Chartering har järnkoll på roromarknaden sådan den är i dag. På skärmen bakom honom listar han några av branschens utmaningar.

IMG_2203

En av shippingens tungviktare är ålänningen Olof Widén som till vardags är vd för Rederierna i Finland, en branschorganisation som lyckats väl i att berätta för finländska makthavare hur sjöfart ska skötas.

IMG_2204

Eckerö Shippings vd Jari Sorvettula berättade om det åländska rederiets planer i Medelhavet. Bland annat har man köpt in sig med en tredjedel i MedCrossLines, en italiensk linjeoperatör. Lasterna man hanterar är långt från traditionella pappersrullar. Vanligast i dag är projektlaster i form av transformatorer, begagnade grävmaskiner och tusen andra saker.

IMG_2206

Roger Nordlund (C) är finansminister på Åland och sedan decennier tillbaka engagerad i den åländska sjöfartens väl och ve. Otaliga resor har han gjort till Helsingfors för att övertala ministrar i huvudstaden om sjöfartens betydelse. Det är han glad för i dag då sjöfarten, trots utmaningar, fortfarande är en betydande arbetsgivare. 

Redo för katastrofen

När haveriet är ett faktum och katastrofen, i större eller mindre omfattning, står för dörren gäller det att veta vad man ska göra och absolut inte själv förlora kontrollen. I Mariehamn har Högskolan på Åland i samarbete med psykiatrikern Nils-Gustaf Eriksson sedan år 1997 arrangerat prisade kurser i Crowd and Crisis Management (CCM). Jag har själv haft förmånen att vara med på ett hörn i dessa utbildningar och berätta om mekanismerna som styr medier och hur sjöfarten bör/kan/ska svara på dagens och marknadens krav på information. Varje klass har varit spännande och pratsam och diskussionsivern har varit stor.

Den som skapade dessa kurser som blivit en viktig åländsk export och som ytterligare förstärkt Ålands roll som ett centrum för sjöfarten i Östersjön är psykiatrikern Nils-Gustaf Eriksson. När Estonia sjönk höstnatten år 1994 stod han själv i Värtaterminalen och mötte chockade överlevande. Sedan dess har han arbetat med att hjälpa dem och samtidigt begripa mer om den katastrofpsykologi han ägnat stora delar av sitt yrkesliv åt. Efter katastrofen som förändrade hela världens passagerartrafik har Eriksson med jämna mellanrum följt upp de överlevandes öden. I höst är det dags igen då tjugoårsminnet infaller.

Estonias förlisning satte fart på myndigheter runtom. Det kom snabbt krav på insikter i krishantering hos ombordpersonalen. Detta fick Nils-Gustaf Eriksson att inte bara nicka instämmande utan också göra skillnad. Sedan starten år 1997 har en bra bit över ettusen personer passerat den knappt tre dagar långa utbildningen och än så länge har alla de som jag träffat varit synnerligen nöjda med sina nya insikter i det mänskliga beteendet.

Det är inte bara i Mariehamn som dessa kurser arrangeras. Liknande utbildningar finns på de flesta sjöutbildningar värda namnet men åtminstone i Åbo, Raumo, Kalmar och Göteborg. De som i praktiken håller i planeringen av kurserna är överläraren i nautiska ämnen, Bengt Malmberg, samt tf kursplaneraren på sjöfartsfortbildningen Daniel Friman.

Så här lyder några av de omdömen som kursernas deltagare gett genom åren:

”Bra kurs! Mest av allt har man lärt sig mer om sig själv.”

”Det är sanningen! Jag har förmodligen lärt mig hur mycket som helst. Det blir så när man får ta del av pedagogiska lärares undervisning genom ’experienced learning’.”

”Mycket har behandlats med undervisningen har varit av sådan kvalitet att det hela tiden känts nytt och intressant.”

”Överträffande mina förväntningar på kursen. Är väldigt nöjd och har lärt mej en hel del nya tankegångar.”

IMG_2190

Den här gruppen föreläste jag för i går i CCM-utbildningen, onsdagen den 7 maj. De började på tisdagen och avslutar på torsdag. I planeringen ägnar kursarrangörerna kraft åt att skapa blandade grupper. Från Finland, Sverige, Åland och anställda och elever och redare i en brokig blandning. Det är bra för det sätter fart på diskussionerna. Från vänster Niclas Strand, Simon Bengtz, Kristian Nyholm, Georg Stade, Joakim Hägglund, Rasmus Mansén, Tom Mattsson, Petra Mattsson, Erik Holmström, Jonathan Isaksson, Mika Nykänen, Kai Gripenberg, Anders Forsberg, Magnus Friberg, Oskar Hellstrand och Anton Bengsén. 

Så väljer du rätt utrustning

Båtsäsongen står för dörren och äventyren väntar! Fast innan du ger dig iväg till sjöss, läs den här texten och följ rekommendationerna, det vinner alla på men mest du själv och de som följer med i din båt. Genom att förbereda dig noga behöver du inte heller stifta bekantskap med sjöräddarnas i och för sig väldigt fina båtar!

Ålands sjöräddningssällskap höll sitt ordinarie vårmöte i hotell Arkipelag, Mariehamn, på onsdagskvällen och avhandlade förutom ett dramatiskt fjolår med hela 120 uppdrag också den kommande säsongen. På plats var åländska försäkringsbolaget Alandia som sedan år 1996 målmedvetet och skickligt vuxit till en av Sveriges största fritidsbåtsförsäkrare. Det är en rätt naturlig utveckling för bolaget som sedan 1938 ägnat sig åt försäkringsverksamhet av handelsfartyg. Texten fortsätter efter bilderna.

IMG_2117

Här är några av deltagarna vid onsdagens sjöräddningsmöte i Mariehamn. Närmast kameran verksamhetsledaren Dag Lindholm.

IMG_2119

På plats från Alandia var från vänster Daniel Mattsson, Denniz Corsman och Jörgen Ekebom. De visade resultatet från tuffa tester som försäkringsbolaget genomfört med flytvästar, plottrar och förtöjningslinor. 

Denniz Corsman som är Alandias man i Göteborg höll i presentationen som handlade om flytvästar, plottrar och förtöjningslinor. Alandia har i hårda tester i bland annat Ålands sjösäkerhetscenter prövat utrustningar under sådana förhållanden som råder då olyckan är framme. Alltså stormvindar, höga vågor och regn… Resultatet är häpnadsväckande och stämmer till eftertanke. Inte minst på flytvästsidan där den enskilt viktigaste detaljen är ett grenband, sådant tänker man inte alltid på. Högsta betyg fick ändå till sist en seglingsväst, mest eftersom de Newtonpumpade uppblåsbara västarna förvisso skapar bra flytförmåga men gör det svårt att simma och ta sig upp på räddningsflottar.

På plottersidan har Alandia testat såväl hårdvara som mjukvara och konstaterar att det råder enorm skillnad i noggrannhet i dag jämfört med för tolv tretton år sedan. Då kunde positionen visas fel på flera hundra meter. I dag handlar det om en handfull metrar det kan skägga på.

Det sista testet som presenterades denna kväll för ett trettiotal frivilliga sjöräddare var förtöjningslinor där försäkringsbolaget inte nöjt sig med de ”vanliga” testerna, utan slagit två halvslag runt egen part runt en 20 millimeters axel och sedan belastat tills repet brustit. Precis som det ser ut i verkligheten. Resultatet talar sitt tydliga språk. Linor brister där knoparna finns. Lösningen för en säker förtöjning är ryckdämpare och att alltid lägga ett extra halvslag.

Just nu testar Alandia skot och fallwinchar men det resultatet får vi vänta på tills i höst.

”Vi gör det inte enkelt för oss. Platsen är Göteborg där det salta vattnet skapar lite styggare förhållanden”, lovar Denniz Corsman.

Nertill finns två filmer som dramatiskt och pedagogiskt visar hur testerna gick till. Mycket nöje och ta det lugnt till sjöss!

Alandia testar flytvästar

Alandia testar plottrar

 

Globalisering på riktigt

Åland är ett samhälle som på många sätt är byggt med hjälp av sjöfartens möjligheter. Över tid har havet och shippingen erbjudit arbetsplatser och möjligheter såväl på sjön som på landbacken. I svallvågorna efter passagerartrafikens och övriga rederiers guldår har banker byggts upp och blivit starka, turismen har utvecklats, spelbolag blomstrat, primärproduktionen vuxit och försäkringsbolagen expanderat. Kringverkningarna är många i det åländska sjöfartsklustret som på många sätt ännu i dag är Östersjöns tydligaste. Jag kunde också nämna en IT-industri med internationella ambitioner och ett affärsmässigt driv som når långt utanför landskapet Ålands egna gränser.

Häromdagen blev jag på nytt påmind om detta då jag stötte på Mikael Holm, en av dessa mångsysslare som med lokal självsäkerhet tar sikte på hela världen. Den Holmska visionen är lika enkel som genial. Alla affärer börjar lokalt. Hittills har han mest ägnat sig åt managementbolaget ASP-Shipping vilket är värt sin egen historia.

I dag ska det dock handla om ett annat bolag han sedan en handfull år tillbaka är verksam i; Alandia Engineering, från början en liten elfirma som utvecklats till något mycket större, gränslösare och skickligare. Det startades redan år 1986 av en personlig bekant till mig, Magnus Koroleff som tyvärr avled alldeles för tidigt. Sedan dess har hans familj och senare ett nytt management med Mikael Holm kommit med i bolaget och gjort att det på flera sätt lyft. I dag finns sju kontor över hela världen, det senaste öppnades i Brasilien för något år sedan. Det lokala går igen. Där finns exempelvis ålänningen Christian Jansson som chef.

Alandia Engineering har specialiserat sig på att göra ”Turn Key”-elektriska installationer på fartyg; till exempel kryssningsfartyg, lastfartyg och offshoreoperatörer. Det kan handla om navigationsutrustning, maskinrumsutrustning, däckutrustning för offshoreaktiviteter, publika utrymmen så som restauranger, casino, nattklubbar, hytter och så vidare. På produktlistan hittar vi också eldistributionssystem, säkerhetssystem, automationssystem, belysning, bemanning och mer än vad som får plats här.

Totalt har bolaget i dag cirka tvåhundra anställda, samtliga specialister på sina områden och alla med ett enda för ögonen. Vad man än gör ska det hålla tiden och budgeten.

”Ibland blir jag till och med själv häpen över hur skickliga projektörer våra gubbar är”, säger Mikael Holm när jag ber honom förklara.

Kunderna och samarbetspartnerna är heller inte vilka som helst utan många av de större passagerar- och kryssningsrederierna, vanliga rederier och stora offshore-operatörer. Eller vad sägs om STX Genesis och Oasis of the Seas samt Alure of the Seas, SubSea 7, Wärtsilä, Kongsberg Group, CCL, NCL, ABB Marine och fler och liknande.

Ett annat exempel. När Cinderella, Viking Lines stora Stockholmskryssaren, nyligen var på dock i Landskrona bytte Alandia Engineering ut hela automationssystemet på bara två veckor.

Allt detta är ett utmärkt exempel på de kringeffekter som sjöfarten har och har haft på Åland. Gränser är inte längre vad de varit, företag finns över hela världen och möjligheterna är oändliga, åtminstone så länge man väljer utveckling och framtidstro istället för nöjdhet och pessimism. Det är nämligen exakt lika långt från Mariehamn till utlandet som från utlandet till Mariehamn.

Med denna lilla inspirerande berättelse vill jag också passa på att önska alla en riktigt skön påskhelg!

AcergyFalcon

115.000 timmar tog det för Alandia Engineering att byta ut hela brandalarmsystemet ombord på Acergy Falcon.

Cruise and Ferries

Den internationella kryssningstrafiken hör till de kunder vars fartyg uppgraderas från det lilla kontoret i Mariehamn på Åland.

Merchant_123122077

Handelsfartygen är heller inga undantag.

AE picture_00001

Så här ser globalisering ut på riktigt. Detta bolag började för några decennier sedan i Mariehamn och finns numera på plats över stora delar av hela världen.

 

  • Anonym Svara

    Alandia Engineering är duktiga. 115.000 timmar på Acergy Falcon för byte brandalarmsystem låter väldigt mycket.

    • Anonym Svara
      @Anonym:

      antar att det var lite mera än bara ett brandalarm !

Lundqvists satsar på nytt

Historien upprepar sig ofta och det verkar vara det som händer på Åland just nu där oljerederiet Lundqvistrederierna och sjöfartsrådet Ben Lundqvist berättar att de beställt ett tredje nybygge från Japan med option på ett fjärde!

I slutet av 1990-talet och under första åren av 2000-talet gjorde Lundqvistrederierna i Mariehamn allt rätt och det som deras konkurrenter avstod från. Lundqvistarna satsade tungt och investerade målmedvetet, modigt och mycket i nytt tonnage. Tanken är långt ifrån ny men ibland ganska teoretisk om de nödvändiga resurserna saknas. När det är lågkonjunktur ska man satsa för att kunna tjäna när tiderna vänder. Då gick det vägen. Lundqvistrederierna tjänade, tack vare sitt nybyggnadsprogram, mer pengar än de flesta andra och gjorde på 2000-talet vinster som inte ens finländska megakoncerner nådde upp till.

Ett av de fartyg som byggdes under denna period var Alfa Italia som jag år 2005 gjorde ett besök till då hon lastade olja i Tallinn. Den sydkoreanska besättningen på totalt tjugoen man gjorde besöket till ett minne för livet. De visade mig runt i fartyget som då, hon byggdes år 2002, var i tipptoppskick. Efteråt reflekterade jag över att jag (vilket inte hände) kunde gått strumpfota i vita tennissockor genom maskinrummet utan att det fastnat smuts på dem.

Hur som helst. Oljebranschen har under de senaste åren inte rosat marknaden. Raterna har legat i källaren och de Lundqvistska konkurrentrederierna har i många fall konkursat och i samtliga fall blött kraftigt. I Mariehamn har också resultatet fallit rejält men tack vare en välfylld kassa har dividenderna fortsatt gödsla samhället enligt filosofin att om man är med och satsar riskkapital har man också rätt till avkastning.

Nu tycks det som om vd Ben Lundqvist vädrar ny morgonluft och står i beråd att upprepa bedriften från 1990/2000. Det började i fjol våras då man avslöjade en nybeställning på två nya Aframax-tankers från Japan (Sumitomo Heavy Industries) för leverans åren 2014 och 2015. Det räcker inte med det. I dag avslöjade rederiet att man även beställt en syster till de två tidigare för leverans år 2016 samt en option på ytterligare ett fartyg. Blir allt detta verklighet betyder det att Lundqvistrederierna befäster sin ställning som ett av världens modernaste tankerrederier för överskådlig tid framöver. Det är djärvt och det skänker framtidstro över hela det åländska samhället och dess shippingkultur. Fartygen ägs förvisso av utländska dotterbolag men moderbolagen Ångfartygs Ab Alfa och Rederi Ab Hildegaard finns på Åland och ägs till största delen av ålänningarna. Vinsterna som redovisas genererar skatter till samhället både via dividender och bolagsskatt.

PS Den som legat bakom det Lundqvistrederiernas moderna framgångar är Ben Lundqvist. En annan som gjorde enormt mycket för åländsk sjöfart (läs Viking Line och Lundqvistrederierna) var ett annat sjöfartsråd, Stig Lundqvist. Här är en lite längre text om honom.

timthumb.con

Befälhavaren Hwan Gyu Jeong visade mig runt hela Alfa Italia i Tallinn år 2005. Han är hemma från Sydkorea liksom resten av den totalt 21 man starka besättningen.

411095

Så här ser Alfa Italia ut då hon ligger tom.