|
KBV 001 Poseidon ligger i Frihamnen i Göteborg Foto: Fredrik Davidsson.
Förseningar helt enligt plan
Kustbevakningen satsar miljarder på nya fartyg sedan ett par år tillbaka. Störst är de tre kombinationsfartygen i serien KBV 001, levererade mellan sommaren 2009 och sommaren 2010. Tidigast under första kvartalet 2011 är alla tre fullt operativa.
– Det är helt enligt plan, säger kustbevakningsdiretör Dan Thorell.
De svenskflaggade fartygen som överförs till DIS är: Bro Anton, Bro Atland, Bro Deliverer, Bro Designer, Bro Developer, Bro Distributor, Bro Juno, Bro Premium, Bro Priority, Bro Promotion och Bro Provider. Foto: Broström.
Broström flaggar ut allt svenskt
Anrika Broström flaggar ut alla sina kvarvarande svenskflaggade fartyg till Danmark och DIS. Beslutet drabbar drygt 80 ombordanställda på manskapssidan.
– Det är inte hållbart att driva tankfartyg under svensk flagg, kostnaderna är för höga, säger Broströms vd Robert Uggla.
Kenny Reinhold, ordförande, SEKO Sjöfolk. Foto: Stiftelsen Sveriges Sjömanshus.
”Ett kallt och cyniskt beslut”
Att Broström nu flaggar ut och sparkar ombordanställda väcker stark kritik hos fackförbundet SEKO Sjöfolk.
– Det är ett kallt och cyniskt beslut, men det kommer inte som någon överraskning, säger ordförande Kenny Reinhold.
Seabaseds vågkraftverk, och liknande företag, är sjöfartsrelaterade verksamheter som Sjöfartsforum anser ska öka. Foto: Fredrik Davidsson.
Sjöfartens egna visioner
”Sverige – alltid i framkant inom maritim innovation och hållbar utveckling”. Så lyder den vision som det svenska maritima klustret självt har tagit fram efter en 1,5 år lång öppen klusterprocess under ledning av Sjöfartsforum.
Bore under bogsering från Åbo till sin kajplats i Aura å. På varvet målades fartyget om i sina ursprungliga färger. Foto: Pär-Henrik Sjöström.
Åbo får unik sevärdhet
Inför året som Europas kulturhuvudstad får Åbo en ny attraktion, passagerarfartyget Bore, byggt på Oskarshamns Varv för 50 år sedan.
Göteborgsregionen och stadens hamn är Skandinaviens logistiknav, Sveriges bästa logistikläge och porten mot världen. Foto: Fredrik Davidsson.
Hamnstaden Göteborg
Det finns många hamnar i Sverige men ingen som Göteborg, vår enda hamn med anlöp av oceangående containerfartyg och landets största oljehamn. Hamnen har förbindelser med hela landet, inte bara sjövägen.
Hamnen i Göteborg är kärnan i Sveriges bästa logistikläge. Foto: Fredrik Davidsson.
Göteborg hamnar alltid i topp
Sverige är ett av världens mest utrikeshandelsberoende länder. Det är något vi ofta får höra från regeringshåll. Eftersom 80–85 procent av alla råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter någon gång transporteras över hav, är vi därmed per automatik också ett av världens mest sjöfartsberoende länder. Det får vi däremot inte höra så ofta från Rosenbad, men så är det.
Med rören uppe på en stålkonstruktion blir det bland annat lättare att läcksöka. Foto: Fredrik Davidsson.
Investeringar i Skarvikshamnen
I Skarvikshamnen har Göteborgs Hamn investerat över 100 miljoner för att modernisera och effektivisera lastningen och lossningen från en av sina största kundoberoende kajer.
– Totalt har vi investerat ungefär 110 miljoner i olika projekt som vi inviger nu, säger Jill Söderwall, chef för olja och energi på Göteborgs Hamn.
I Torshamnen har investeringar gjorts för att kunna öka mottagningen av olja från Nordsjön och Ryssland. Foto: Göteborgs Hamn.
Starkare fokus på olja och gas
I den nya hamnorganisationen kommer det att bli ett större fokus på oljehamnen. Dessutom satsas stort på att få ytterligare ett fossilt bränsleslag till hamnen, flytande naturgas.
– Målet är att den 13 juni klockan 13.00 år 2013 kunna bunkra ett fartyg med LNG i Göteborgs hamn, säger miljöchef Åsa Wilske.
Två bunkerfartyg som opererar i Göteborgs Hamn och dess närområde. BRP:s Fox Luna är det nyaste fartyget i flottan, byggt 2008. Tamina Shippings Tamina byggdes 1979, men vid en ombyggnad 2008 fick fartyget bland annat dubbla sidor. Foto: Magnus Hägg.
Grön bunkring ska höja ribban
Göteborgs hamn är en stor bunkringshamn med många leverantörer och bunkerfartyg. Årligen levereras mellan 1,5 och 2 miljoner ton bränsle till fartyg i hamnen eller på ankarplatser utanför. Nu ska det drygt tioåriga projektet Grön bunkring ta nästa steg.
| | 
Stena Line har överklagat Miljödomstolens beslut. Foto: Pär-Henrik Sjöström.
Miljödomstolen går emot Stena
Miljödomstolen går emot Stena Line – rederiet får avslag på att fortsatt bedriva terminalverksamhet inne i Göteborg.
– Det handlar bara om formalia, vi uppfyller miljökraven, säger Joakim Kenndahl, informationschef.
Christer Green (t v) och den danske styrmannen Henrik Kvist. Foto: Pierre Adolfsson.
Svitzers besättningar vässas med bogersbåtssimulator
För att behålla och öka kompetensnivån hos rederiets nautiker investerar Svitzer i Göteborg i en bogserbåtssimulator – den första i sitt slag.
– Det här innebär att vi ökar säkerheten i driften, säger Christer Green, Marine Manager för Svitzer Skandinavien.
Stevns Breaker och Stevns Battler både mindre än sex månader gamla ligger vid Röda bolagets gamla kaj i Göteborg, redo för jobb. Foto: Fredrik Davidsson.
Dansk dragkamp i Göteborg
Den danska bogserbåtsoperatören Nordane Shipping tar upp kampen med tillika danska Svitzer genom att erbjuda hamnbogsering i Göteborg. Nordane Shipping stationerar sina två senaste nybyggen i Göteborg med bemanning dygnet runt och redo att börja arbeta. Bogserbåtarna får permanent stationering vid en privat kaj i Eriksberg, samma som Ostindiefararen ligger vid.
Miljöingenjör Jan Ahlbom och Ulf Duus (längst till höger) talade om Clean Shipping Project. Foto: Pierre Adolfsson.
Stora sjösäkerhetsutmaningar
Sjösäkerhet och miljö måste vara viktiga drivkrafter för rederier – myndigheter, organisationer och branschföreträdare betonade vikten av progressivt arbete på årets Sjösäkerhetskonferens i Göteborg.
Jörgen Lorén, Kenny Reinhold, Per Croner, Lars Höglund och Johan Markström. Foto: Fredrik Davidsson.
Subventioner eller snålskjuts
Subventioner eller ej till den svenska sjöfarten blev ett genomgående tema på årets upplaga av Världssjöfartens dag.
– Jag tycker inte att vi ska subventionera ett särintresse som sjöfarten, rederierna klarar sig själva, säger Mikael Esping, DFDS Seaways som satt med i en panel med aktivt sjöfolk.
Den 200 meter långa supramax B.delta64 har en lastrumsvolym på 78.000 kubikmeter. Med 14,5 knops marschfart är bunkerkonsumtionen 25,5 ton per dygn. Bild: Deltamarin.
Ny bulkdesign sparar bränsle
Lägre bunkerförbrukning innebär minskade utsläpp och därmed även mindre miljöpåverkan. När vi talar om den globala bulksjöfarten skulle bättre konstruerade fartygstyper innebära en enorm reducering av utsläpp.
Vinnova-sponsrade Effship försöker marinanpassa en utrustning som genom en organisk rankinecykel har potential att nyttiggöra ytterligare 10 procent av energin i fartygsbränslet. Bild: Bengt Ramne.
Hugad spekulant sökes till ORC
Energieffektivisering blir på modet när bränslepriserna stiger. Omkring hälften av bränslets energiinnehåll nyttogörs inte av dieselmotorn, det finns energi i kylvattnen och avgaser att utnyttja.
– Ska man möta kraven till 2015 måste man få redarna att förstå att det är dags att börja göra något, säger Bengt Ramne från Scandinaos, deltagare i det Vinnova-sponsrade projektet Effship.
Tre sjukvårdsteam flögs med helikopter ut till Fidelio och hissades ned på däck tillsammans med specialutrustning. Foto: Cecilia Kolga.
Walleniusfartyg i huvudroll i tysk haveriövning på Elbe
En explosion på femte däck skadar många av de 170 passagerare som befinner sig ombord på Fidelio ute på sin varvsprovtur på floden Elbe utanför Cuxhaven i Tyskland. Nödanropet från Fidelio kl 07.47 sätter igång en serie aktiviteter på land hos den tyska räddningstjänsten som skickar ut både sjöräddningsbåtar, bogserbåtar och helikoptrar. Övningen, som arrangerats av det tyska Havariekommandot, är igång!
Sjöräddningen i färd med att lägga ut länsor för att kunna samla in olja. Foto: Pierre Adolfsson.
Nära oljekatastrof – på låtsas
Ett tankfartyg läcker olja utanför Göteborgs hamn medan ett annat fartyg ligger och driver efter en kollision – ett allvarligt läge som hotar miljön. Om det hade hänt i verkligheten.
– Göteborgs hamn är ett högriskområde och det gäller att sätta in stora resurser vid sådana här händelser, säger Filip Lundgren, räddningstjänsthandläggare vid Kustbevakningen.
|
