|
|  |
Ur SST 8/2009
Regeringen: Vi ska utreda
Redarna: Läget är akut
Regeringen Reinfeldt ska ännu en gång utreda förutsättningarna för det maritima klustret. Lars Höglund, ordförande i redareföreningen som ännu inte har vänt regeringen ryggen, men …
Foto: Pawel Flato/Klara Magnusson.
Krismedicin – regeringen öppnar för en konkurrenskraftigare sjöfartspolitik och blickar mot grannländerna.
– Vi har fått oroande signaler från näringen, säger Henrik Hansson, politiskt sakkunnig vid näringsdepartementet.
Svenska redare välkomnar regeringens beslut – men klockan klämtar.
– Vi måste ha en tydlig inriktning före nyår annars så kommer fler fartyg att lämna Sverige, säger Lars Höglund, vd för Furetank och ordförande i Sveriges Redareförenings styrelse.
Regeringen har nu bett myndigheten Tillväxtanalys att göra en så kallad analys av de ”näringspolitiska förutsättningarna för det svenska maritima klustret”. Regeringen tog beslutet nyligen efter press från Sveriges Redareförening och rederierna på Donsö. Analysen ska presenteras den 31 mars nästa år.
– Vi har en fortlöpande dialog med redarna och företag i näringen, vi har till exempel träffat rederier ute på Donsö. Och i samtal med alla dessa parter så har vi fått signaler som pekar på att någonting måste göras. Detta vill vi naturligtvis titta närmare på. Det är väldigt viktigt att vi har en livskraftig rederiverksamhet så att det maritima klustret kan behållas och förhoppningsvis utvecklas, säger Henrik Hansson.
Grannarna har lyckats
I Tillväxtanalys uppdrag ingår att beskriva klustrets betydelse för samhällsekonomin och vilka åtgärder som krävs för att stärka konkurrensförmågan.
– Det är viktigt att komma ihåg att sjöfartsbranschen redan idag är gynnad i Sverige jämfört med andra näringar, eftersom man har speciella ekonomiska stöd. Samtidigt är det ju andra länder som erbjuder liknande stöd så det är ju en hård konkurrens. Vi tycker att det är viktigt att Sverige fortsatt kan vara en sjöfartsnation i framkant, så därför vill vi se på vilka förutsättningar som finns och vilka som behöver förändras.
I analysuppdraget skriver regeringen att när det kommer till de näringspolitiska förutsättningarna så är detta något som ”våra nordiska grannländer lyckats väl med”. Henrik Hansson vill inte kalla detta självkritik.
– Nja, alltså, vi anser att det finns mycket arbete som gjorts. Vi har arbetat på EU-nivå med ett svenskt perspektiv och, ja, var sak har sin tid. Om man tittar på arbetet i EU så har vi ju varit ordförande för sjöfartsfrågorna sedan 1 januari och jobbat med säkerhet, hamnstatskontroller och ett antal direktiv. En viktig sak vi har jobbat med är regelförenkling. När man lämnar EU-hamn för annan EU-hamn är det i dag mycket byråkrati. Vi försöker få ner pappersarbetet och göra det enklare.
Internationellt register ingår inte
När det gäller näringspolitiska villkor i andra nordiska länder, nämner Henrik Hansson internationella register som intressant även ur svensk synvinkel.
– Det danska internationella registret är populärt och även länder som Färöarna utvecklar sitt register. Detta med register ingår inte i uppdraget, men det är klart att vi skulle kunna titta på möjligheterna för ett svenskt internationellt register om det gör det attraktivare att bedriva verksamheten i Sverige. Det var också någonting vi fick reda på när vi besökte Donsö.
En fråga som alltid återkommer i debatten om konkurrensvillkoren för sjöfartsnäringen är tonnageskatten. Finansminister Anders Borg meddelade nyligen, återigen, att det inte blir någon tonnageskatt den här mandatperioden.
– Redarna, ja framförallt redarna, har varit väldigt fokuserade på tonnageskatten. Det har ju varit vår inriktning att vi skulle försöka ro hem det, men nu är det ju så att vi inte hanterar frågan om tonnageskatten utan det är finansdepartementet och vi måste erkänna att den inte kommer att hinnas med under mandatperioden. Det har inte funnits tillräckligt bra beredningsunderlag, den utredning som har gjorts hade tyvärr en del brister. Detta tillsammans med att alliansregeringen infört ett stort antal reformer på skattesidan har gjort att man inte haft möjligheten att prioritera in det här i arbetet.
– Nu går vi alltså vidare och tittar på vad mer det finns att göra. En dialog med näringen skulle också kunna utveckla sig till andra frågor än just tonnageskatten.
Svenska rederier har under flera års tid haft invändningar mot den förda sjöfartspolitiken i Sverige, framförallt har den uteblivna tonnageskatten blivit ett rött skynke. Många redare säger blankt nej till att flagga nya fartyg i Sverige och man tittar på utflaggning av befintligt tonnage.
Borg säger nej
Trots att finansminister Anders Borg nu säger nej till tonnageskatt den här mandatperioden, välkomnas regeringens senaste utredningsinitiativ – men det brinner i knutarna.
Lars Höglund betonar att sjöfartsnäringen inte har tid att vänta till slutet på mars och sedan på en lång remissrunda, innan man får några svar.
– Jag och Håkan Friberg (vd för Sveriges Redareförening, reds anm) var uppe på näringsdepartementet i juli och gick igenom vad som behövs. Vi förklarade att läget är akut. Därför tycker vi att regeringen kommer med ett glädjande besked, men det är bråttom. För vissa är klockan redan slagen, Tärntank har flyttat sitt huvudkontor till Danmark för att villkoren är bättre där. De kommer inte att flytta tillbaka. Får vi inget svar före nyår, vi måste ha en inriktning, så är det högst troligt att vi måste flagga ut ytterligare ett av våra fartyg, säger Lars Höglund, vars rederi har tre svenskflaggade fartyg i flottan, och fortsätter:
– Kostnadsläget är mycket högre än i våra grannländer och vi har inte samma förutsättningar att bedriva shipping som dem. Den svenska regeringen måste följa EU:s state aid guidelines för sjöfarten.
Realpolitik som gäller
Lars Höglund är uppenbart bekymrad och betonar att Furetank och många andra rederier verkligen vill stanna i Sverige, men att det nu är realpolitik som gäller.
– Alla på Donsö vill av hela sitt hjärta vara kvar i Sverige, vi har våra familjer här. Men allt har ett pris, vi måste överleva som företag. Banker och finansiärer tvekar om att stötta våra verksamheter eftersom man anser att riskerna är större och att det ger sämre avkastning än vad det ger hos våra konkurrenter, det är verkligen illavarslande.
Inspiration från Färöarna
Regeringen kan, enligt politisk sakkunnige Henrik Hansson, komma att hämta inspiration från Färöarna när man utformar ett åtgärdspaket för den svenska maritima näringen. Just Färöarna är det många svenska rederier som blickar mot.
Furetank har numera tankfartygen Fure Sun och Fure Star samt produkttankern Furevik, flaggade i det färöiska registret FAS. Landet försöker med låga bolagsskatter och förenklade regler ta upp konkurrensen med andra europeiska stater som Malta, Gibraltar, Danmark, Storbritannien, Holland, Belgien, Tyskland och Norge – helt enligt EU:s state aid guidelines.
Hittills seglar 40 utländska fartyg med ett sammanlagt bruttotonage på 130.000 under färöisk flagg. Målet är ytterligare 30 fartyg 2010 och ytterligare 60 året därpå.
– Det var ett bra alternativ för oss att flagga färöiskt. De här båtarna var tidigare flaggade i norska NIS. Under färöisk flagg kan vi finna en bättre lösning för anställda bosatta i Sverige än vad vi kan finna i Norge. När dessa fartyg flaggades i NIS var det inte i första hand en fråga om direkta näringsvillkor utan vi hade en liten konflikt med facket. Vi fick inte anställa dem vi vill helt enkelt, säger Lars Höglund.
Norge införde sitt internationella fartygsregister, NIS, redan 1987. Registret är öppet för utländska ägare men fartyg ägda av icke-norska bolag ska antingen tekniskt eller kommersiellt opereras av ett norskt bolag med huvudkontor i Norge.
Danmark upprättade sitt internationella fartygsregister, DIS, året efter Norge, 1988.
Pierre Adolfsson, Journalist.
Latest update 5-03-2008 15:25 |
|
 SENASTE
Nr 8/2009
Köp numret
|
 |
|
