|
|  |
Ur SST 5/2009
Ingen kris för svenska varv
De svenska varven har ännu inte känt av någon nedgång på grund av lågkonjunkturen.
Foto: Öresundsvarvet.
De svenska varven har att göra trots lågkonjunkturen. Farhågor om minskat underhåll i kristider har ännu inte slagit igenom.
Redan i sin handlingsplan för 2009 skrev EMSA:s, European Maritime Safety Agency, Jørgen Hammer Hansen att det finns stor risk för att rederierna börjar spara in på underhållet under kristider och att det leder till sämre sjöfart med större risk för olyckor och utsläpp.
International Union of Marine Insurance (IUMI) har varit inne på samma linje och Det Norske Veritas (DNV) sa samma sak i april.
Stämmer farhågorna borde det märkas ute på varven. Vi har frågat de större svenska varven hur de ser på saken.
Flera organisationer säger att det finns risk att redarna sparar på underhållet i kristider. Har ni märkt något?
– Inte …, nja lite faktiskt. Redarna gör bara det som behövs, inget extra. Man kan jämföra med när man lämnar in bilen på service och de säger på verkstaden att du borde göra det här och det här också, men du säger att det tar vi nästa gång. Redarna säger nu att det tar vi nästa gång, säger Allan Sternberg, vd för Landskrona Stål i Helsingborg.
– I december 2008 fick vi indikationer på att redarna hade fått krav på sig att minska sina kostnader. När vi gick in i 2009 så sköt antalet förfrågningar samt order i höjden och det tog inte lång tid innan vår orderbok började bli väldigt full, vilket är tacksamt och tillfredsställande. Men om jag ser till storleken på respektive projekt ser jag en klar minskning, säger Jonas Hansson, vd för Öresundsvarvet AB.
Inte heller längre norr ut längs västkusten har man känt av krisen.
– Vi är lite förvånade, men vi har inte märkt någonting av den så kallade krisen och har aldrig haft så mycket att göra som det sista halvåret. Vi har en stor fördel gentemot utländska konkurrenter och det är den svaga kronan. Vi har inte haft några katalysatorinstallationer nu på ett tag, där har vi märkt en återhållsamhet från kunderna som kan bero på konjunkturen. Däremot har redarna tagit chansen att uppgradera sina klassningar, det finns ett litet utrymme så man kan tidigarelägga klassningar. Och har man haft båtar på öppna marknaden som har haft svårt att finna uppdrag, så han man kommit hit och gjort eftersatt underhållsarbete, säger Ulf Bogren, vd för Falkvarv.
Den svaga kronan gör läget gynnsamt i Stockholm och Göteborg också.
– Det är både ja och nej på den frågan. Det är lite tidigt att dra några slutsatser än, men nog känns det som att det är mindre att göra i år. Å andra sidan, de som kommer, de kommer ändå. Oavsett om det är låg- eller högkonjunktur, måste man på varv så måste man. Generellt kan sägas att vi upplever att det är prispress på varven och att redarna håller i pengarna på ett helt annat sätt numera, man läser specifikationerna noggrannare, säger Erik Söderberg, vd för Stockholms Reparationsvarv.
– Nyfikenheten ökar bland redarna, om man på slentrian har gått till samma varv så kanske man nu är piggare på att testa något nytt. Detta är bra för de svenska varven eftersom kronan är svag, kronan har tappat ungefär tio procent. Förra våren var all-time-high för vår del, men på hösten kom oredan på finansmarknaden och då blev folk nervösa.
– Jag kan inte generalisera och säga att underhållet har påverkats. Vi kanske har haft tur med den svaga kronan, säger Bjarne Koitrand, vd för Götaverken Cityvarvet.
Även om kronan är svag gäller det att göra klart att man kan få betalt för jobben som gjorts.
– Jag tycker mig inte ha märkt mindre efterfrågan på underhåll, att fartyg skulle utebli eller att vi inte får beläggning i dockorna – det har inte hänt. Däremot är det problematiskt för många i bulkbranschen så vi försöker hålla oss borta från den kundgruppen, vi får i varje fall kolla upp de kunderna mer noga så att vi vet att vi kan få betalt, säger Mats Gotenius, vd för Gotenius Varv.
Det ser ut att vara full fart på alla varven vi frågat, orderböckerna är tecknade så långt fram i tiden det går att förvänta sig inom reparationsbranschen.
Hur ser beläggningen ut i år jämfört med förra året?
– Vintern och våren har varit bra för oss, vi har haft god beläggning. Man måste säkerställa vem som är kund och vem som ska betala i slutändan. Det är fel att ta onödiga risker, säger Bjarne Koitrand, Götaverken Cityvarvet.
– Kanske att orderstocken är något tunnare i år men det fyller på, vi har att göra. Vi har en oerhörd bredd bland våra kunder, det är inte bara den reguljära sjöfarten. Vi har dykföretag, bogserbåtar, skärgårdsbåtar och statliga vägfärjor och där har vi inte sett att det är någon förändring jämfört med förra året, säger Mats Gotenius, Gotenius Varv.
– Under 2009 har vi ökat rejält, både i omsättning och räknat i antalet båtar. Om vi kommer att se någon svacka framöver är det alldeles för tidigt att säga. Vi har inte märkt av att redarna håller igen. Vi har inbokade uppdrag i augusti, september och en del i oktober. Jag kan inte svara för november och december, men vi hoppas och tror att vi har mycket jobb då med, säger Ulf Bogren, Falkvarv.
Vissa av varven känner av att redarna väljer att göra lite mindre under varje besök på varvet i år jämfört med förra året när allt var på topp.
– Förra året blev det lite mera på varje jobb, säger Allan Sternberg, Landskrona Stål.
– Vid jämförelse med förra året så har vi i stort lika många projekt inplanerade, men det som skiljer är framför allt storleken på projekten. Överlag så känner vi av att redarna satsar på det som är absolut nödvändigt att åtgärda och skjuter de större projekten på framtiden. Gällande våra kunder så kan jag sammanfatta det enligt följande: Vi är väldigt noga med vår kundvård och har som mål att ingen kund skall lämna Öresundsvarvet missnöjd. Detta har lett till att våra befintliga kunder återkommer till oss. Kombinerar du sedan detta med att vi årligen även har fördelen att stifta bekantskap med flera nya kunder så känns det fantastiskt roligt om man tittar på vad framtiden kan ge. Skall jag nämnda något specifikt om 2009 så kan jag säga att detta år har vi fått möjligheten att arbeta tillsammans med flera nya kunder än vad vi normalt sett gör och det ligger givetvis i vår utmaning att även dessa kunder väljer att återkomma till Öresundsvarvet, säger Jonas Hansson.
– Det är ingen skillnad, det är samma gamla kunder. Nu har vi bara de vanliga underhålls- och reparationsjobben inne, vilket är vad vi sysslar mest med här. Vi har tre jobb som rullar just nu; en pråm, en liten passagerarbåt och en ropaxfärja. Vi har inga stora projekt på gång. Vi har två typer av kunder; dels är det lokaltonnage i Stockholm och Mälardalen – pråmar, färjor, bogserare och små passagerarbåtar. Sen är det Östersjötonnage, säger Erik Söderberg, Stockholms Reparationsvarv.
– Det är inga förändringar direkt, det är mycket Nordsjötonnage som vi har inne; färjor, pråmar, tank- och torrlastfartyg. Vi har tre större enskilda projekt som pågår just nu, i övrigt så har det varit och är ordinarie dockningar. De större projekten är Gotlandsbolagets snabbfärja HSC Gotlandia där vi håller på med huvudmaskinsarbete. Sedan är det Marin Mättekniks fartyg IceBeam, här är det en total ombyggnad till mätfartyg som gäller. Det sista stora projektet är lastfartyget Scot Venture som tillhör Scotline, här gör vi en tjockoljekonvertering till 380 cst, med tillhörande installationer. Gotlandsfärjan och IceBeam har legat här sedan årsskiftet, Scot Venture har vi haft här i tre veckor, säger Ulf Bogren, Falkvarv.
Blandade styrkor
På alla varv finns förutom de fast anställda också ett stort antal inhyrda firmor med sina anställda vilket gör att antalet sysselsatta kan variera. Varvsföreträdarna ser dock inte några tecken på stora förändringar i sina personalstyrkor.
Hur många anställda är ni och blir det några uppsägningar eller nyanställningar?
– Vi har att göra. Vi är tretton anställda och normalt sysselsätter vi 40 till 50 personer, med alla inhyrda inräknat, säger Allan Sternberg, Landskrona Stål.
– På årsbasis sysselsätter vi 35 personer, 20 av dem är anställda och det händer att vi är 50 personer som jobbar här, säger Mats Gotenius, Gotenius Varv.
– Vi är 135 anställda, av dem är omkring 30 tjänstemän, och i perioder så dubblar vi det med inhyrda och underleverantörer, säger Bjarne Koitrand, Götaverken Cityvarvet.
– Vi utnyttjar anläggningen till 100 procent och har ungefär 200 man som jobbar inom varvsområdet i dagsläget. Majoriteten kommer från externa entreprenörer, däribland tre företag inom el, snickeri, blästring och målning som finns inom varvsområdet. Företagen var tidigare en del av gamla Falkenbergs varv. Vi själva har ungefär 60 fast anställda, säger Ulf Bogren vd Falkvarv och han fortsätter med att se ljust på hösten.
– Vi har inte sagt upp någon personal på 20 år och vi ser inga risker för det i höst. Vi har en policy att inte säga upp folk.
– Nej, det finns ingen risk för uppsägningar. Tvärtom. Vi har precis anställt en ny teknisk chef som heter Anders Larsson. Han kommer närmast från Rederi AB Gotland/Destination Gotland AB där han varit verksam inom både nybyggnad och drift, de senaste fem åren som chef för den tekniska avdelningen, säger Jonas Hansson, Öresundsvarvet.
– Vi är 15 anställda, men ligger på mellan 50 och 100 personer totalt med inhyrda företag, säger Erik Söderberg på Stockholms Reparationsvarv.
De som sitter ute i verkligheten bör inte bara ha känt av om tyckarna på klassningssällskap och EU-organisationers teorier om minskat underhåll har fått något genomslag, de bör också kunna ha en uppfattning om teorierna överhuvudtaget känns rimliga.
Vad tror du om organisationernas teori, stämmer den?
– Alla är försiktigare i dessa tider, det är rätt naturligt. Samtidigt så om det är sjöfart som är igång måste de upprätthålla sina certifikat och liknande och då måste de göra underhåll och docka sina fartyg. Jag kan tänka mig att besparingar på underhåll tränger igenom på sikt, säger Mats Gotenius, Gotenius Varv.
– Det finns redare som gjort bra med pengar de senaste åren och som nu säger att låt oss gå in på varv och göra alla saker som vi inte gjort när vi haft mycket att göra, säger Bjarne Koitrand, Cityvarvet.
– Jag tror kanske att redarna kommer att hålla igen på investeringar som ombyggnader och liknande, men det löpande underhållet och klassningarna kan man inte spara på, säger Ulf Bogren, Falkvarv.
– Jag tror med tanke på alla avbeställningar som varit att redarna kommer att lägga mera pengar på befintliga fartyg för att hålla dem igång, så jag ser det lite mera positivt, säger Allan Sternberg, Landskrona Stål.
– Jag vet att den teorin stämmer och det gäller inte bara inom den marina sektorn utan med största sannolikhet inom många branscher. Ingen vet med säkerhet vad som kommer att hända och när det vänder, säger Jonas Hansson, Öresundsvarvet.
– Det är klart att man är tvungen att hålla i pengarna i kristider. Men ambitionen är väl att göra det som krävs men kanske ingen lyxrenovering. Det beror också på hur långvarig krisen blir, om försäkringsbolagen oroar sig för att flottan blir nerkörd så ska man ha klart för sig att det tar tid att köra ner ett fartyg tills det inte fungerar, säger Erik Söderberg, Stockholms Reparationsvarv.
Pierre Adolfsson, Fredrik Davidsson, Magnus Hägg
Latest update 5-03-2008 15:25 |
|
 SENASTE
Nr 5/2009
Köp numret
|
 |
|
