|
|  |
Ur SST 23/2008
”Enbart marina insatser hjälper inte för att stoppa piraterna”
Liberiaflaggade VLCC:n Sirius Star, 319.430 dwt, kapades 420 nautiska mil sydost om Mombasa i mitten på november med en oljelast värd USD 100 miljoner. Fartyg plus last betingar ett värde på upp till två miljarder kronor. Fartyget är det största som någonsin har fallit offer för pirater. Vid tiden för tidningens pressläggning var fartyget ännu inte frigett.
Foto: US Navy.
Kapningarna utanför Somalia utgör en stor del av kustregionen Puntlands ekonomi och allt fler rekryteras till piratgängen. Enligt en ny FOI-rapport krävs det långt mer än internationella marina insatser för att få bukt med attackerna.
Den senaste tillgängliga statistiken är talande. De somaliska piraterna omsätter över 30 procent mer pengar än vad hela Puntlandsregionens officiella ekonomi producerar.
Det är från Puntland vid Afrikas horn som den somaliska piratverksamheten utgår. I området ligger de piratkontrollerade hamnarna, till exempel Eyl och Haradhere, dit kapade fartyg förs.
Den autonoma regionen är liksom övriga Somalia i ett närmast laglöst tillstånd med bräcklig rättsapparat. Bristen på lag och ordning tillsammans med den lukrativa business som kapningar utgör, är betydande skäl till varför så många handelsfartyg attackeras, menar Karl Sörenson, säkerhetspolitisk analytiker på FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut.
Oklart rättsläge
Nyligen publicerade Sörenson rapporten ”State failure on the high seas – reviewing the Somali piracy” som framhåller att enbart marina insatser via till exempel Task Force 150 och Nato inte kommer att kunna stoppa sjöröveriet.
– Marina insatser har en dämpande effekt men det i sig har aldrig varit en egen lösning. När piratattacker har varit ett strukturellt problem, som på Madagaskar eller Algeriet, så har man arbetat på flera fronter. Något liknande krävs i Somalia.
Malackasundet, där antalet piratattacker har gått ner kraftigt de senaste åren via samordnade sjöoperationer, kan inte jämföras med situationen utanför Afrikas horn, enligt Karl Sörenson.
– I Malackasundet har man jobbat med law enforcement, det har inte varit fråga om en marin insats med uppgift att jaga pirater utan om en säkerhetsinsats under lång tid som bidragit till utvecklingen, där kustbevakningen har spelat en viktig roll. Rättsläget är också annorlunda med möjligheter till åtal, vilket har visat sig vara problematiskt i Somalia.
– Lagföringen är ett stort bekymmer. Om piraterna sätts i land i Somalia för åtal är det mycket sannolikt att de avrättas. Detta löser ingenting och är inte förenligt med internationell rätt, så idag finns ingen given lösning för hur piraterna rättsligt ska hanteras.
Trots att det internationella samfundet ställer upp med allt fler fregatter och örlogsfartyg, kan det inte jämföras med tillströmningen av nya rekryter till piratgängen.
– Piratverksamheten eskalerar mer än den internationella flottstyrkan gör, allt fler ägnar sig åt detta och de verkar betrakta riskerna som försumbara. Det är väldigt svårt ur en operationssynpunkt att agera mot piraterna. Det talas om att blockera strategiska hamnar och erbjuda storskalig konvojering men det är svårt att genomföra endera av det här.
Karl Sörenson menar att det vid en blockad finns två problem. För det första har piraterna små båtar som enkelt kan sättas på en lastbil och transporteras längs kusten. På så sätt kan utgångspunkterna för operationerna hela tiden skiftas.
För det andra, vid en kapning befinner sig den internationella flottstyrkan i samma situation som när en kriminell bordning uppdagas till havs – piraterna har redan kontroll över handelsfartyget.
Brottslingar kan bli kustbevakare
Rapporten pekar på flera åtgärder som kan eller bör ligga till grund för en effektivare bekämpning av problemet på lång och kort sikt.
– Vad jag förstår så har det varit problematiskt att få handels- och fiskefartygen att följa IMB:s (International Maritime Bureau) rekommendationer, däribland att hålla sig minst 200 sjömil från kusten. Om alla fartyg kunde hålla sig till rekommendationerna så skulle det underlätta för koalitionsstyrkorna.
– Men kapningar kommer att ske ändå, därför måste man försöka komma överens med försäkringsbolagen om en synkroniserad strategi. Samma strategi ska gälla både för försäkringsbolagen och rederierna i fråga om informationshantering, passagevägar och hantering av lösensummor.
De andra åtgärderna berör Somalia som land. Enligt Karl Sörenson borde det internationella samfundet gå in och stödja, ekonomiskt och utbildningsmässigt, både den somaliska övergångsregeringen och Puntlands regering i det landbaserade säkerhetsarbetet för upprätthållande av lag och ordning.
Utöver detta måste landet få en fungerande kustbevakning som operativt kan bekämpa piraterna för överlämnande till rättsväsendet – här finns en strategi som innebär att piraterna ”köps över”.
– Somalia behöver en kustbevakning och hur man än gör så kommer ju personer som har varit eller är pirater säkert att ingå i en sådan organisation. Därför kan man rycka till sig initiativet och få tag på de bättre organiserade piratgrupperna och helt enkelt betala dem för att agera kustbevakning.
– Det bör övervägas om detta är möjligt. Det är omöjligt att tänka sig en stor marin internationell närvaro på lång sikt. Det kostar mycket och binder upp styrkor som också behövs på andra platser eller oroshärdar.
Inga tydliga politiska motiv
De somaliska piraterna är utspridda över ett stort geografiskt område och utgör inte en bestämd enhet. Gängen är indelade i liknande strukturer, där pengarna fördelas olika beroende på vilken roll man har.
– Piratgängen består av en blandning av folk. Det kan vara personer som för flera år sedan utbildades för att ingå i en eventuell kustbevakning och tidigare fiskare som är skickliga på att navigera.
– När bordningsstyrkan tagit över handelsfartyget så plockar de oftast upp ännu fler pirater som verkar bestå av en blandad kompott. I princip är de beväpnade banditer från Puntland som får en del av bytet för att de hjälper till, säger Karl Sörenson.
De somaliska piraterna är sofistikerade rent tekniskt med GPS och annan kommunikationsutrustning samt tungt beväpnade. Standardutrustningen är AK-47 Kalasjnikov och granatkastare.
Piraterna drivs officellt varken av religiösa eller politiska motiv, även om attackerna får politiska konsekvenser.
– Även om de inte har en agenda förutom det ekonomiska, så finns det ändå sekundära aspekter. Den ena gäller rovfisket och de olagliga utsläppen på somaliskt territorialvatten från handelsfartyg. Rovfisket beräknas kosta Somalia 300 miljoner amerikanska dollar per år. Om folket i Puntland kunde ägna sig åt fisket så skulle man kunna tjäna tio gånger mer pengar än vad piratattackerna ger. Det går inte att fastslå att rovfisket gör att vissa väljer att blir sjörövare, men det är något som måste beaktas.
– Rovfisket är en fråga som måste lyftas upp seriöst av det internationella samfundet för att de marina insatserna ska upplevas som legitima. Det är besvärande att flera av de länder som kämpat hårt för marina insatser också tillhör de länder som har fiskefartyg som rovfiskar i regionen.
– Den andra delen är att organiserad brottslighet med inflytande, som sjöröveriet är, blir en politisk aktör eftersom man försöker skydda sin verksamhet. Därför tjänar de här grupperna på en svag regering i Puntland.
Större moderskepp
Det finns en oro internationellt över att fler områden i Afrika kan dras med i en negativ spiral av attacker eller att de somaliska piraterna börjar röra sig längre ut från kusten.
Karl Sörenson tror inte risken är överhängande för det förstnämnda.
– Jag är osäker på om någon annan stat befinner sig i samma extrema situation som Somalia. Den somaliska varianten att man kapar ett fartyg och kidnappar besättningen är svår att genomföra i många andra länder. Det krävs att du kan ha ett fartyg under en längre tid i en hamn.
Däremot råder det inga tvivel om att piratgängen kan slå till långt ute till havs.
– Vissa piratgrupper har anpassat sig och införskaffat större moderskepp för att kunna ta sig längre ut.
Pierre Adolfsson, Journalist.
Latest update 5-03-2008 15:25 |
|
 SENASTE
Nr 23/2008
Köp numret
|
 |
|
