|
|  |
Ur SST 07/2008
Skogsprodukter dominerar
Piteå Hamn på Haraholmen en dryg mil från Piteå, allra längst ute vid Bottenviken.
Foto: Fredrik Davidsson.
Piteå Hamn andas skogsprodukter så utvecklingen för skogsindustrierna i Norr- och Västerbotten påverkar i hög grad hamnen.
A– Jo, därför är det glädjande att vi har sett en stadigt stigande godsökning de senaste åren och att vår största kund Smurfit Kappa har satsat mycket på hamnen, säger hamnchefen Leif Öhman.
Piteå Hamn är en av landets absolut största skogshamnar i volym räknat och snittar på runt 1,7 miljoner ton per år i hanterat gods, men i ett nationellt perspektiv är det en liten aktör inräknat alla godsslag.
Över hamnen importeras viktiga basvaror såsom massaved, flis och sågtimmer; på export går kraftliner, säckpapper, pappersmassa och sågade trävaror.
A– Vi är till stor del beroende av Smurfit Kappa Packaging, Svea Skog samt SCA:s och Setras sågverk. Ett fåtal stora kunder står för 80 procent av allt gods som hanteras här.
A– Eftersom allt mer gods skeppas i containrar tittar vi också på möjligheten att via feedertrafik till och från kontinenten öka godsmängden, men ett problem är att vi får en obalans i containerflödet, fulla containrar ut och tomma containrar in, vilket inte är ekonomiskt möjligt. Detta beror troligtvis på befolkningsunderlaget, just därför är basindustrin så viktig, säger Leif Öhman.
När det gäller godsomsättningen i det långa perspektivet har det sett ljust ut för hamnen och det återstår att se vad kommande konjunkturer bjuder på, i det korta perspektivet har det dock sedan hösten 2007 varit en något minskad export av sågade trävaror som en följd av en vikande konjunktur för sågverksindustrin.
Balticborg har 300 meter kaj att lägga till vid i Piteå. Leif Öhman, Piteå Hamn.
Foto: Pierre Adolfsson.
Ryssland intressaant
Enligt Leif Öhman blir den fortsatta utvecklingen i Ryssland intressant att följa för hamnen.
A– Svea Skog är den största importören av skogsråvara här. En stor del av massaveden är björkmassaved från Ryssland och frågan är hur de nya exporttullarna i Ryssland kommer att påverka importen till Piteå Hamn.
Piteå Hamn ligger tolv kilometer sydost om själva staden Piteå, på Haraholmen. Första delen av kajanläggningen färdigställdes 1973 med 300 meter kaj, nära den gamla oljehamnen. Behovet av en ny handelshamn var stort för att säkerställa den växande industrins behov, främst var det ASSI som behövde en riktig utskeppningshamn och 1978 förlängdes kajen och ett dubbelt ro-ro-läge byggdes.
Ro-ro-läget blev ett måste då ASSI bytte transportsystem och gick över till att rulla godset ombord istället för att som tidigare lyfta godset ombord med kranar.
De första åren ute på Haraholmen var hamnen en kommunal förvaltning men från mitten av 1980-talet och framåt skedde administreringen via Tekniska kontoret.
2004 bolagiserades hamnen och är nu ett dotterbolag till kommunala PIKAB, Piteå Kommunföretag AB.
A– En av grundtankarna med bolagiseringen var att enklare kunna ordna kapital till investeringar via bland annat lån och slippa den något tröga politiska gången. Vi har de senaste fyra åren investerat 60 miljoner på bland annat ett nytt pappersmagasin, ombyggnad av bangården, anpassning till ISPS-koden och landströmsanslutning på kajen.
A– Vi har också lagt nya isolerade tak på tre befintliga pappersmagasin för att slippa läckage och kondensproblem. Pappersrullarna kommer varma från Smurfit Kappas fabrik och under vintertid bildades kondens under plåttaken, dropparna frös till is och när våren kom smälte isen och skadade en del av pappret, säger Leif Öhman som är hamnens ende anställde.
För det fysiska arbetet med skötsel och underhåll av hamnanläggningen hyrs tre personer in från Bottenvikens Stuveri AB.
Skogsprodukter, sågade trävaror och liner till kartongtillverkning dominerar i Piteå Hamn.
Foto: Pierre Adolfsson.
A– Att hyra in servicepersonalen är en bra lösning och förenklar vår egen administration.
Sammanlagt ligger investeringarna under de senaste åren som rör hamnen på runt en halv miljard kronor, även om den största delen av dessa pengar är investeringar som kunderna har gjort.
A– Största delen av investeringarna ligger på fartygssidan där två ro-ro-fartyg som specialdesignats för Smurfit Kappas skeppningssystem som går via Haraholmen har byggts av Wagenborg Shipping, Holland. Fartygen chartras av Smurfit Kappa medan Wagenborg Shipping bemannar och underhåller fartygen.
De två ro-ro-fartygen avgår från Haraholmen varannan vecka med last till Bremen i Tyskland, Sheerness i England och Terneuzen i Holland. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är Europas största kraftlinerbruk med kapacitet att årligen tillverka 700 000 ton.
Flödet av skogsprodukter är stort genom Bottenviken, trots det menar Leif Öhman att det inte råder någon större konkurrens mellan hamnarna.
A– Det är inget stort problem. Skellefteå har också skogsprodukter, främst sågade trävaror, och sågade trävaror är i stort sett det enda godsslag som utsätts för konkurrens men oftast avgör avlastare, köpare, redare och slutdestination från vilken hamn trävarorna skeppas ut.
Pierre Adolfsson
Latest update 5-03-2008 15:25 |
|
 SENASTE
Nr 4/2012
Köp numret
|
 |
|
