Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
Vårt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

Svensk Sjöfarts Tidning

Innehåll nr 3/2008 • 8 februari

Rolf P Nilsson Att lotsa rätt kräver helhetssyn
Utredningen ”Att lotsa rätt” har inte lämnat många stenar orörda och delbetänkandet beskrivs närmare på annan plats i detta nummer. Centralt i utredningen är ett mer riskbaserat synsätt på lotsningsverksamheten, en ökad effektivitet och en större flexibilitet samtidigt som man betonar att inga förändringar får leda till försämrad säkerhet. Man kan lugnt säga att ett av förslagen är mer kontroversiellt än andra. Enligt utredningen behövs en försöksverksamhet med lotsning från land. Tanken är att man skall testa om man kan lotsa ett fartyg ” på distans”. Detta har fått lotsarna att gå i taket. Man hävdar att det är fullkomligt omöjligt att manövrera ett fartyg och sköta den nödvändiga kommunikationen från land.

 

Dags för en översyn av Statens Haverikommission
Statens Haverikommission har till uppgift att utreda svåra olyckor. Man kan också välja att utreda ett tillbud som skulle ha kunnat leda till en svår olycka. Det senaste exemplet inom sjöfarten är Stena Danicas grundkänning vid Gäveskär i Göteborgs skärgård i januari. SHK:s arbete har inte till uppgift att fördela skuld. Utredningen skall i stället ge svaren på tre frågor: Vad hände? Varför hände det? Och vad kan göras för att en liknande händelse inte skall inträffa igen?

West Wind – gammal bekant med nytt uppdrag


Vackra linjer fick offras när vänerskyttlarna maximerades för att gå upp till Vänern. Bild: Krister Bång

West Wind är det nya namnet på tidigare Shuttle Karlstad, som är tillbaka i kända vatten. – Fartyget passar bra för att det har stort däck, är grundgående, har bra manöverförmåga och har många barlasttankar så att vi kan trimma det som vi vill. Det behöver vi när vi bygger vindkraft i Vänern, säger Jörgen Hansson som har köpt hem den gamla vänerskytteln.

Tellus blir flaggskepp i EMSA-flotta

Tellus
Tellus med oljesaneringsutrustning på däck. Bild: Pär-Henrik Sjöström

Under några hektiska dagar i januari har Sirius Rederi AB:s produkttanker Tellus förberetts för oljesanering. Tankern är den största och mest effektiva enheten i den flotta av beredskapsfartyg som upprätthålls på uppdrag av EU-organet EMSA.

Risk och effektivitet ledord i lotsutredning


Lotsutredningen kommer bland annat att ta upp frågor som bolagisering och konkurrensutsättning av lotsningstjänsten. Detta är en kontroversiell fråga och ett privat initiativ i Finland har nu lagts på is tills vidare. Bild: Pär-Henrik Sjöström

Riskbaserad lotsning och effektivare lotsning med hjälp av modern teknik löper som röda trådar genom lotsutredningens arbete. En ny lotslag är också central i det betänkande som lotsutredningen lämnade till regeringen i början av året.

Aura
Auro med däckslast av sektioner till Genesis under byggnas vid Aker Yards i Åbo. Bild: Pär-Henrik Sjöström

Aura – ett specialfartyg
för tunga transporter

Med det nyligen levererade nybygget Aura blir Aker Yards transporter av stora stålsektioner både snabbare och billigare. Fartyget opereras av Meriaura, som också samordnar varvets skeppningar mellan de olika produktionsenheterna i Finland.

Alger
De svåra algblommningarna i Östersjön på senare år beror till stor del på utsläpp från industri och transporter. Bild: Kustbevakningen

Kostnadseffektiv handel med utsläppsrätter
Inom ett decennium kommer sjöfarten att stå för hälften av alla utsläpp av kväve- och svaveloxider i EU. För att få bukt med utsläppen krävs kraftiga åtgärder. Ett handelssystem med utsläppsrätter har seglat upp som ett alternativ.

 

NOx
Kväveoxider är bara en del av utsläppen från en fartygsmaskin. Bild: Pär-Henrik Sjöström

NOx-reducering – variation på samma tema
Utsläppen av kväveoxider bidrar till övergödning av haven, bidrar till växthuseffekten, leder till allvarliga hälsoproblem och bör därför minska. IMO väntas under 2008 ta beslut om vilka gränsvärden för utsläpp från sjöfarten som ska gälla framöver. Det finns flera olika metoder att minska utsläppen av kväveoxider från fartygsdieslar.

Fasta avdelningar i SST: Nyheter, Forum, Fraktmarknader, Personalia, Nya böcker, Fartygspositioner, Sjömanssport.

   

Nästa nummer av SST kommer 7 mars.

Latest update 18-02-2008 15:30

SENASTE

Nr 1/2012
Sjöfartstidningen Östersjön

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies