Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
Vårt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

Svensk Sjöfarts Tidning

Innehåll nr 15/2007 • 17 augusti

Rolf P Nilsson Handelssystem överlägset bäst för alla
Miljö var temat i år på Sveriges Redareförenings (SRF) årliga seminarium i Visbys Almedalen under politikerveckan. Utredningsmannen Gunnar Eriksson presenterade då resultaten av en utredning om ett system med handel av utsläppsrätter för kväveoxider (NOx) och svavel som också omfattar sjöfarten. Utredningen har genomförts av Sjöfartsverket tillsammans med Energimyndigheten, Naturvårdsverket och SIKA (Statens institut för kommunikationsanalys), på uppdrag av regeringen.

 

SST 15/07

Strandhugg Skärhamn
     

Högst upp i samhället tronar Sjöfartsgymnasiet. Foto: Rolf P NilssonHögst upp i samhället tronar Sjöfartsgymnasiet. Foto: Rolf P Nilsson

Hamnen innanför skären
Gamla tiders Skierhamn – hamnen innanför skären – var en ort som inte såg mycket ut för världen. 1845 skriver A. E. Holmberg i sin Bohusläns Historia och Beskriftning att det var ”ett ömkligt af 16 hushåll bebodt fiskläge på Tjörns vestra strand. Här finns ingen backebåt, och folket är till största delen tiggare.”
Nu är bilden annorlunda. Skärhamn är idag centralort på Tjörn. I samhället finns cirka 3 000 innevånare som under sommartid får trängas med betydligt fler människor. Turismen växer stadigt och här finns ett brett utbud av affärer, restauranger och aktiviteter. Här finns en stor gästhamn och inte långt från den ligger ett av de största besöksmålen: Nordiska Akvarellmuseet.

Ledning som trivs ihop. Foto: Fredrik DavidssonLedning som trivs ihop. Foto: Fredrik Davidsson

Tarbit – lagarbete
och korta beslutsvägar

Korta beslutsvägar har gjort Tarbit Shipping i Skärhamn till det framgångsrika tankrederi det är.
– När vi köpte Bit Oktania, 2002, då råkade vi få höra att det fanns en slot ledig på ett varv i Kina. En vecka senare var det klart att vi skulle bygga ett fartyg, säger Torkel Hermansson, vd på Tarbit.

Folke Partiksson tycker att Skärhamn är en fin miljö att idka sjöfart i. Foto: Pär-Henrik SjöströmFolke Partiksson tycker att Skärhamn är en fin miljö att idka sjöfart i. Foto: Pär-Henrik Sjöström

Folke Patriksson:
”Skärhamn en idealisk sjöfartsmiljö”

Genom att alltid stå med bägge fötterna på jorden och inte glömma bort att lyssna på sitt samvete när han gör affärer har Folke Patriksson skördat framgångar som saknar motsvarighet i den nutida svenska rederinäringen. Han anser också att det inte alltid enbart handlar om pengar. Hans åsikt är att ett storföretag som Transatlantic även har ett samhällsansvar att axla i en liten kommun som Tjörn.

TransPaper är långtidsbefraktad till Stora Enso. Foto: Corsman & Co/TransatlanticTransPaper är långtidsbefraktad till Stora Enso. Foto: Corsman & Co/Transatlantic

Skogsindustrin viktig för Transatlantic
Rederi AB Transatlantics huvudkontor i det lilla samhället Skärhamn på Tjörn är inget skrytbygge. Byggnaden följer samma stil som de övriga i grannskapet och smälter väl in i den karga naturen. Den återspeglar också mycket av öbornas filosofi vad gäller näringen. Det är inte de yttre ramarna som gäller. Nyckeln till framgång finns i kunnandet – hos personalen.

Fiske är Göte Axelssons stora intresse. Foto: TransatlanticFiske är Göte Axelssons stora intresse. Foto: Transatlantic

Göte Axelsson:
”Att köra båt är livet!”

Göte Axelsson är den andre ursprunglige grundaren bakom det rederiimperium som idag går under namnet Transatlantic. Tillsammans med kusinen Folke Patriksson köpte han sin första båt 1963.

   

Med den ombyggda fiskebåten Gerlis gör Supply Service ett femtiotal resor ut till väntande fartyg varje år. Foto: Pär-Henrik Sjöström Med den ombyggda fiskebåten Gerlis gör Supply Service ett femtiotal resor ut till väntande fartyg varje år. Foto: Pär-Henrik Sjöström

EBS rustar för fartygsköp
Familjen Elonssons anknytning till svensk sjöfart började redan 1947, när familjenamnet var Johansson. De tre bröderna Elon, Bengt och Ture köpte träkuttern Walmor, som en gång byggdes i England och var utrustad med såväl segel som motor. Under vinterhalvåret användes båten för frakter och under den varmare delen av året fiskade man utanför Island. När Walmor gick som fraktfartyg behövdes tre, ibland fyra mans besättning och under fiskesäsongen krävdes dubbelt så många ombord. Ytterligare en båt, Gunborg, köptes.

VD i medvind. Mikael Larsson på bryggan utanför sitt kontor.VD i medvind. Mikael Larsson på bryggan utanför sitt kontor. Foto: Cecilia Österman

Zeatec – stor erfarenhet
i ungt bolag

Det är bråda dagar på Zeatec Marine AB. Sedan starten för endast två år sedan har företaget vuxit i snabb takt, såväl personalstyrkan som omsättningen har ökat och man räknar med att fortsätta att utöka sin verksamhet ytterligare.

Fram tills för något år sedan seglade Ture Axelsson själv då och då men numera tar DP-funktionen (säkerhetsansvaret) alltmer tid i anspråk. Foto: Fredrik DavidssonFram tills för något år sedan seglade Ture Axelsson själv då och då men numera tar DP-funktionen (säkerhetsansvaret) alltmer tid i anspråk. Foto: Fredrik Davidsson

Holmen säkra papper
för Charterfrakt

Det som så småningom blev Charterfrakt startade i Skärhamn för 44 år sedan. Lika länge har rederiets fartyg gått i trafik för papperstillverkaren Holmen Paper.
Skärhamnsfödde Ture Axelsson gick till sjöss som 15-åring i faderns loggert på 225 ton. 1963, då han var 23 år, köpte han tillsammans med sin svåger, Jarl Arne Gustafsson med flera, sitt första fartyg, en 815-tonnare från Holland som fick namnet Kungsvik. Fartyget kostade 900 000 kronor. Lånenämnden för den mindre sjöfarten ställde upp med pengar och som seden bjöd i Skärhamn gick vänner och bekanta i borgen.

Pater Noster tänds på nytt
Efter fem år på land är Pater Noster på plats igen. Nyrenoverad och målad i blänkande rött lyftes hon tillbaka till Hamneskär den 3 juli.
– Alternativet att hon skulle rosta sönder i Uddevalla hamn fanns aldrig för mig, säger Pelle Stavfeldt, ordförande i föreningen Pater Nosters Vänner.

Snart hundra år under segel
Danskbyggda skonaren M/S Atene lastade bland annat kantsten, spannmål och fiskavfall under sina år i fraktfart. Snart fyller hon hundra år och lasten är utbytt mot seglarskoleelever.
Det knirkar i blocken och vattnet slår mot bogen. På M/S Atenes däck håller 20 ungdomar på att sätta fullt underställ. Sejsingar ska knytas loss, dirkar sträckas upp och fall bemannas. Fyra försegel, två gaffelsegel och två toppsegel kräver en hel del folk. Skonaren M/S Atene är ute på ungdomssegling längs svenska och danska kusten. Under en vecka får eleverna i besättningen lära sig att navigera, segla och skala potatis i sjögång.


På glasögonbågen finns två kameror. Foto: Fredrik DavidssonPå glasögonbågen finns två kameror. Foto: Fredrik Davidsson

Chalmers testar i 43 knop
Chalmers vill ta reda på hur olika typer av båtförare uppför sig i hög fart till sjöss och tar med sig testinstrumenten ut i båten.
– En sådan här studie med blickregistrering är helt världsunik, det finns inget forskat på det här tidigare, säger Fredrik Forsman som gör sitt ex-jobb på Sjökaptenslinjen.

Ragnvalds uppfinning
tar hand om resterna

Ragnvald Gustafsson är teknisk chef på Stena Scandinavica och var en av mottagarna av Stiftelsen Sveriges Sjömanshus arbetsbelöning som delades ut i Malmö Börshus i maj i år.

   

Göta Kanal 175 år
Det nitton mil långa ”skilsmässodiket” Göta Kanal fyller 175 år i sommar och det firas från Mem i Slätbaken till Sjötorp i Vänern. Skapelsen skulle ha blivit en viktig handelsled och invigdes av kungen i september 1832. Fast idag är det dock fritidsbåtarna som dominerar på kanalen som nu är en av landets populäraste attraktioner. Som slussvakter i Mem, kanalens första sluss, tjänstgör Elin Tjernström, 22, och Malin Larsson, 22. De har goda råd till färska kanalseglare:
– Ta’t bara lugnt, stressa inte och glöm inte ta med tampen när du hoppar iland.

Att planera hamnar i Sverige – det möjligas konst, del 3:
Staten rensar upp bland hamnarna – äntligen

Hamnplanering är odödlig, åtminstone i Sverige. I detta tredje avsnitt om hamnpolitik tar Willand Ringborg, Sjöfartsverket, upp en av de stora, men tysta, revolutionerna i svensk hamnpolitik.

Fasta avdelningar i SST: Nyheter, Forum, Fraktmarknader, Personalia, Nya böcker, Fartygspositioner, Sjömanssport.

   

Nästa nummer kommer 14 september.

Latest update 11-09-2007 15:46

SENASTE

Nr 1/2012
Sjöfartstidningen Östersjön

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK