Ur SST 21/2006

1915 började Öresundsvarvet i Landskrona sin verksamhet. När torrdockan invigdes fem år senare var den norra Europas största. I dag är den 195 x 34 meter men ska förlängas ytterligare 35 meter. Foto: Robert Hermansson

Reparationsvarv med strategisk placering
Öresundsvarvet i Landskrona har en lång historia. Redan 1915 började varvet sin verksamhet och 1920 stod torrdockan klar. På den tiden var det norra Europas största torrdocka och den delades på mitten så att två fartyg kunde docka samtidigt oberoende av varandra.

	Isbrytaren Oden på besök i Öresundsvarvets torrdocka. Foto: Robert Hermansson

Modernisering
Under 1950-talet moderniserades varvet på flera punkter och man riktade in sig på såväl nybyggnation som reparation och fartygsunderhåll.

1998 både breddades och förlängdes torrdockan och fick sina nuvarande mått 195 x 34 meter. Nu är det dags igen. Dockan skall förlängas till 230 meter och dagens kontorsbyggnad, som står i vägen för förlängningen och utvecklingen, skall rivas.

År 2000 blev det norska varvet Fosen, som redan ägde grannen Bruces Shipyard/ Landskronavarvet, även ägare till Öresundsvarvet. Två år senare uppstod en synnerligen brydsam situation. När Bruces försattes i konkurs drogs Öresundsvarvet med.

Vissa av de tidigare anställda beslöt att starta om pÃ¥ nytt och tillsammans med nÃ¥gra av varvets underleverantörer köpte de sÃ¥väl fastighetsbolaget som Öresundsvarvet under hösten och vintern 2002–03. I början av 2003 var verksamheten igÃ¥ng igen med andra ägare. Sedan dess har nÃ¥gra delägare hoppat av och deras andelar har köpts upp av andra, inte minst av Öresundsvarvets vd Jonas Hansson, som äger 30 procent av verksamheten och är den störste enskilde ägaren. I dag är det sex delägare. Fyra av dem arbetar inte aktivt pÃ¥ varvet.

	Jonas Hansson, Öresundsvarvets vd. Foto: Robert Hermansson

Valsituation
När verksamheten startades på nytt var Jonas Hansson delägare i maskinverkstaden, som ligger på varvsområdet, och som var en av underleverantörerna. När Jonas fick en förfrågan om han ville gå in som vd, kunde han inte samtidigt stå kvar som ägare i en av firmorna som arbetade tillsammans med varvet. Han sålde därför sin del i Öresunds Maskinverkstad.

Varvets främsta och största kunder är färjerederierna som trafikerar de skånska hamnarna, alltså TT-Line, Scandlines och Nordö-Link. Men varvet har samtidigt ett mycket gott samarbete med andra svenska rederier som till exempel Stena Line, Transatlantic och Tarbit Shipping. Även utländska rederier förlägger sina reparationer till Öresundsvarvet. Danska fartyg är dock sällan sedda på varvet, men en hel del finska rederier besöker frekvent varvet. Det är fartyg hemmahörande på fastlandet såväl som på Åland. Även Sjöfartsverket använder sig av Öresundsvarvet och brukar docka minst ett fartyg där varje år. När Svensk Sjöfarts Tidning besöker varvet ligger isbrytaren Oden i torrdockan. (Se artikel på sidan 33 av detta nummer av SST.)

Investeringar
Under senare tid har varvet gjort en hel del större investeringar och stålkapaciteten har utökats betydligt, bland annat genom en ny brännarstation. Tanken är att ständigt utöka verksamheten och varvets kapacitet och den planerade förlängningen av torrdockan är en del av det arbetet. Även införskaffandet av ännu en flytdocka, med lyftkapacitet på 12 000 ton och som mäter ungefär 160 x 30 meter, ingår i planerna. Tanken med investeringarna är i första hand att kunna ta emot fler fartyg på samma gång, men också att kunna erbjuda varvets tjänster till rederier med större tonnage. I dag kan man torrsätta en 45 000-tonnare i den stora dockan och ett fartyg på cirka 2 000 ton i flytdockan.

	Sjöfartsverkets logotyp frÃ¥n Oden. Foto: Robert Hermansson

35 arbetar i produktionen
Varvet har cirka 50 personer anställda i dag. Av dessa är 15 tjänstemän och resten arbetar i produktionen. Till detta kommer en stor arbetsstyrka som man hyr in.

– Vi försöker i möjligaste mÃ¥n att ta arbetskraften frÃ¥n vÃ¥rt näromrÃ¥de, säger Jonas Hansson, men vi tar ocksÃ¥ folk frÃ¥n andra platser och länder där det finns kvalificerad personal till exempel i Polen. Det är en alltför stor ekonomisk belastning att ha en stor fast personalstyrka inom en verksamhet där personalbehovet fluktuerar.

Innan företaget omorganiserades och startade på nytt fanns det drygt 100 an-ställda. Många av dem har uppnått pensionsåldern men de flesta ur den gamla arbetsstyrkan har återanställts. När det gäller elektriska arbeten och inredningsarbeten tar varvet alltid personal utifrån.

På några få undantag när har varvet haft i det närmaste full beläggning sedan omor-ganisationen. Framförhållningen när det gäller beställda arbeten på reparationsvarv är cirka en månad, mycket längre fram i tiden ser man i allmänhet inte. Men Öresundsvarvet har just nu planerade arbeten fram till slutet av april 2007.

I Ã¥r har Öresundsvarvet installerat katalysatorer pÃ¥ Scandlines tre färjor, Aurora, Tycho Brahe och Hamlet pÃ¥ Helsingborg–Helsingörleden. I fjol installerades även katalysatorer pÃ¥ tvÃ¥ av de tre SCA-fartygen.

De främsta konkurrenterna är Cityvarvet i Sverige och de danska varven i Fredericia och Örskov.

	PÃ¥ Öresundsvarvet arbetar 50 personer varav 15 är tjänstemän.. Foto: Robert Hermansson

Inget hot ännu
Reparationsvarven i Baltikum är inget större hot mot de svenska reparationsvar-ven. Organisatoriskt fungerar de ännu inte lika bra som de skandinaviska och de kan ha vissa problem med att hålla leveransdatum, vilket kan vara förödande för till exempel ett färjerederi som planerat för att sätta in det reparerade fartyget ett visst datum. De flesta redarna tar inte den risken. Dessutom börjar lönerna längs Östersjöns södra stränder komma ikapp de svenska lönerna Därmed blir skillnaderna allt mindre samtidigt som de svenska reparationsvarvens konkurrensförmåga stabiliseras.

//Robert Hermansson

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies