|
|  |
Ur SST 15/2006
I Umeå hamn ser man på framtiden med tillförsikt. 75 miljoner kronor satsas för att få ytterligare 150 meter kaj att lägga till de 706 meter som används i dag. Foto: Umeå hamn AB
Hamn med tillväxtplaner
Umeå är en stad med 110 000 invånare och med ytterligare cirka 30 000 i regionen. Medelåldern är låg, runt 37 år, tack vare 24 000 studenter i universitetsstaden. Det är en växande stad i en region präglad av utveckling, tillväxt och framtidsanda.
Umeå vill fortsätta att växa. Målet är 150 000 invånare i staden senast 2050. En växande befolkning innebär ett ökat transportbehov i sig, men det finns också stora förhoppningar om ökad export för basindustrin i Västerbotten. Enbart gruvindustrin investerar de kommande åren närmare 100 miljarder i nya gruvor och verksamheter. En viktig faktor i sammanhanget är då självfallet hamnen som ligger i Holmsund ett par mil utanför Umeå.
 |
| Trafiken i Umeå hamn är livlig, med över 2 000 fartygsrörelser per år. Foto: Rolf P Nilsson |
I dag har hamnen tio kajplatser för torrlasthantering, med ett vattendjup på som mest elva meter.
Av dessa är tre ro-ro-lägen. Dessutom finns en oljekaj och en färjeterminal med tre kajplatser.
Hamnen kommer dock att byggas ut med en helt ny anläggning på Hillskär. Här satsar man nu 75 miljoner kronor och initialt får man ytterligare 150 meter kaj att lägga till de 706 meter man har i dag. Ett viktigt skäl till utbyggnaden är att man vill separera hanteringen av skogsprodukter från torrbulken, eftersom kraven ökar på så ren hantering som möjligt. Totalt plöjer man ner 200 miljoner kronor under en femårsperiod i utbyggnad och nyanskaffningar av utrustning som kranar. I dag har hamnen ett halvdussin kranar, varav två är mobila.
Sällan isproblem
Umeå hamn har ett antal geografiska fördelar. Här är mycket sällan några isproblem och inseglingen är kort i en 105 meter bred och 13 meter djup farled. Lotssträckan är sex distansminuter.
Det är en livlig hamn. Med över 1 000 fartygsanlöp per år är hamnen den mest trafikerade norr om Stockholm. Förra året sattes ett nytt omsättningsrekord med strax över två miljoner ton hanterat gods och över 500 000 kubikmeter hanterade trävaror. Och verksamheten fortsätter att växa. Totalt ökade antalet fartygsanlöp med fem procent och godsomsättningen med över 25 procent under det första kvartalet i år jämfört med föregående år.
Ungefär hälften av godsomsättningen är skogsprodukter. Containerhanteringen ökar rejält. Under 2000-talet har antalet containrar ökat från i princip inga alls till 7 000 TEU på årsbasis i dag. En viktig orsak är att allt mer sågade trävaror skeppas i containrar.
Även på landsidan är trafiken livlig. I det 92 hektar stora hamnområdet finns sju kilometer järnvägsräls och varje dag rullar två tåg med skogsprodukter in från Piteå och ett lämnar med Skövde som destination.
 |
|
| Under fem år satsas 200 miljoner på utbyggnad och inköp av till exempel nya kranar. Foto: Rolf P Nilsson |
Kommunalt bolag
Ett 20-tal företag med cirka 300 anställda är verksamma i hamnen. Det av kommunen helägda bolaget Umeå Hamn AB äger och driver infrastrukturen. Bolaget har 21 anställda och chef är Curt Kristoffersson. Han ser framtiden an med tillförsikt.
Även om han inte varit någon förespråkare av järnvägsprojektet Botniabanan så menar han att man nu, när bygget är igång, får försöka hitta de positiva aspekterna.
– Det här kan förstärka UmeÃ¥s position som transportnav, säger Curt Kristoffersson.
Umeå ligger i ena änden av Botnia-banan med Sundsvall i den andra. Därifrån har man möjlighet att ansluta till Trondheim. Dessutom får man en ny kombiterminal i en stad som redan i dag är en betydande transportknutpunkt. På sjösidan har man reguljära förbindelser med flera hamnar på kontinenten, i Storbritannien och Medelhavet samt färjeförbindelsen över Kvarken till Vasa. Två Europavägar, E 4 och E 18, möts i Umeå och här finns en flygplats.
 |
| Curt Kristoffersson är chef för det kommunalägda bolaget Umeå Hamn AB. Foto: Rolf P Nilsson |
Regionutveckling
Umeå satsar också på att utvecklas tillsammans med andra aktörer i Östersjön. Tillsammans med 40-talet organisationer från alla stater i Östersjöområdet samt Norge deltar Umeå Hamn i Interbaltic som är ett EU-projekt inom Interreg IIIb-programmet och med en budget på cirka tre miljoner euro.
Syftet är att underlätta ett skifte av godstransporter från landsväg till sjöfart och järnväg.
En aktuell fråga som mötts av stark kritik från hamnarna är det nya regelverket för hamnskydd. Det man vänder sig emot är att näringsdepartementet inte vill lägga samordningsansvaret för hamnskyddet på en central myndighet som Sjöfartsverket, vilket man gjort i Finland, utan att hamninnehavarna skall bli hamnskyddsorgan. Därmed får hamnarna ta på sig två olika roller som dess representanter inte alltid anser vara förenliga. Även Curt Kristoffersson är mycket kritisk.
– Det kan inte vara rätt att vi som hamnbolag ena dagen ska ha en kundrelation med de företag som är verksamma i hamnen och andra dagen vara dess kontrollmyndighet, säger han.
Kryssningsmål
Umeå vill också få en del av den ständigt växande kryssningskakan och man deltar bland annat i Kvarkenrådets projekt för att marknadsföra hamnarna runt Kvarken som kryssningsmål. Här finns en potential, men man börjar från en blygsam nivå. Visserligen har man dubblerat antalet anlöp av kryssningsfartyg i år jämfört med förra året, men det rör sig ändå bara om två anlöp. Denna säsong fick man besök av de tyska kryssningsfartygen Hanseatic och Astor.
//Rolf P Nilsson
Latest update 11-09-2007 15:46 |
|
 SENASTE
Nr 4/2012
Köp numret
|
 |
|
