|
|  |
Ur SST 11/2006
Norsk sjöfarts värsta fiende
Säkert anade inte Guttorm Schjelderup, ekonomiprofessor vid Handelshögskolan i Bergen, vilket getingbo han gav sig in i, när han som ordförande i norska rederiskatteutvalget, hävdade att norsk ekonomi skulle må bättre om sjöfartsnäringen slängdes överbord.
| |
 |
| |
Professor Guttorm Schjelderup vid Handelshögskolan i Bergen är inte precis älskad av det norska sjöfartsklustret. |
Under en veckas resa i det norska marina klustret (vars existens professorn förnekar eller minimaliserar) fick vi höra sÃ¥ mÃ¥nga hÃ¥rda och beska omdömen om Guttorm Schjelderup och hans fyra hantlangare i kommittén, att vi bara vÃ¥gar Ã¥terge de hovsammaste.
Två som vågade
Det var fem ledamöter som ställde sig bakom nedsablingen av norsk sjöfart. Bara två hade kurage nog att utrycka en annan åsikt, nämligen Ida Skard från närings- och handelsdeparte-mentet och Harry Veum från Telenor.
Kommittén var tillsatt av finans-departementet med uppdrag att se över skattelagstiftningen och rambetingelserna för norsk sjöfart. Majoriteten vill att samtliga särregler för sjöfarten i Norge avvecklas, minoriteten vill att Norge fÃ¥r samma regler som gäller i EU.
Professor Schjelderup förklarade nyligen sin inställning med följande ord: ”VÃ¥rt forslag tar ikke sikte pÃ¥ Ã¥ hjelpe norsk rederinaering Ã¥ vinne VM i skipsfart”.
Vi frÃ¥gade Øystein Meland frÃ¥n Bergens rederiforening vad han tycker om professor Schjelderup och de fyra i hans gäng:
– De är arroganta och intellektuella akademiker utan kontakt med verkligheten. Jag frÃ¥gar mig hur de kan ha kommit till sÃ¥ diametralt annorlunda slutsats än de svenska utredare, som bara ett par veckor tidigare lade fram förslag om en konkurrensutjämnande svensk sjöfartspolitik. Skillnaden kan möjligen vara, att varken Sverige eller övriga länder i Europa använder sig av sÃ¥ högkvalificerade experter som denne professor.
Men han är ju ändå från Bergen?
– Han arbetar i Bergen, men han är ingen bergensare.
Då kanske man inte kan vänta sig så stor förståelse för sjöfarten?
– Nej, men det har vi i Bergen, vi har starka familjer inom branschen, vi har tävlingsinstinkt, vi älskar att vinna och än mer att se andra förlora, säger Øystein Meland.
Kontentan av professor Schjelderups slutsats i rapporten är att om sjöfarten drivs ut ur Norge sÃ¥ kan pengar istället allokeras till annan industri som ger en högre avsättning än sjöfarten. Kommitténs majoritet utgÃ¥r frÃ¥n att norska redare säljer sina fartyg i utlandet och att de pengar som frigörs och de anställda som mister jobbet, i stället ska överföras till annan industri. De utgÃ¥r vidare frÃ¥n att den sjöfartsanknutna näringen, alltsÃ¥ klustret, i Norge ska gÃ¥ tämligen oskadad ur denna process.
Hot mot 90 000
Det maritima klustret sysselsätter 90 000 norrmän. Det är efter olje- och gasindustrin landets största exportnäring och svarar för mer än hälften av tjänstexporten. 9 000 är direkt sysselsätta inom sjöfarten och har nettolön, de övriga betalar full skatt. Norska redare hade vid årsskiftet fartyg och riggar för nära 100 miljarder kronor i beställning, många av dem vid norska varv.
Marianne Lie, vd i Norges Rederiforbund tycker att professor Schjelderup ska ta hissen ned från de övre etagen på Handelshögskolan och se sig om i verkligheten.
Hon förstÃ¥r inte kommitténs resonemang, att kapitalet och redarna ska stanna kvar i landet och att bara fartygen skulle försvinna. När redarna säljer eller flyttar tar de kapitalet med sig. Norge mister intäkterna frÃ¥n förmögenhetsskatt och inkomstskatt och den norska marina industrin mister sina kunder, om inte hela klustret följer med i exilen.
Marit Ytreeide, informationsdirektör på redareföreningen, säger som ett lätt understatement att föreningen inte är särskilt positivt inställd till professorsgänget.
– Nu mÃ¥ste vi ännu tydligare förklara för politikerna vilken betydelse sjöfarten har för norskt näringsliv.
Extrema åsikter
Gunvor Aakvik, chef för rederiföreningens skatteavdelning försöker trösta sin kollega:
РProfessorerna har s̴ extrema ̴sikter att jag inte tror att politikerna lyssnar.
Men norsk sjöfart krymper. För två år sedan låg den på tredje plats i världen och nu på sjunde. Hur många fler fartyg förlorar Norge om inte konkurrensen utjämnas?
– Det är omöjligt att säga, svarar Gunvor Aakvik, men fartyg flaggas ut varenda dag. Vi kan bara hoppas att vi för gehör för vÃ¥r syn i nationalbudgeten för 2007, som läggs fram i oktober.
Øystein Meland är inte lika säker.
– Jag är rädd att ingen hjälp kommer frÃ¥n budgetmakarna och att därmed den framtida tillväxten för sjöfarten ligger i Singapore och inte i Norge. Norge har redan mist sin attraktivitet.
Går det att ändra på?
– När redarna väl flyttat ut är det svÃ¥rt att fÃ¥ dem att vända tillbaka.
Øyvind Gjerde, koncernchef i Wilson Shipping i Bergen säger att sjöfarten, eller delar av den, har orsakat dagens utveckling.
– De som har mycket vill ha mer, offshore-redarna tjänar stora pengar, men kräver ändÃ¥ statliga subventioner. Men det är kustsjöfarten som skulle behöva stöd. Jag är rädd att budgeten inte för nÃ¥got gott med sig.
Wilson Shipping har inga egna fartyg under norsk flagg. Vad skulle kunna få er att flagga hem?
– Ingenting vad jag kan komma pÃ¥, även NIS är för dyrt och med NIS-flagg skulle vi inte tillÃ¥tas ta frakt mellan norska hamnar.
//Nils-Erik Lindell
Latest update 11-09-2007 15:46 |
|
 SENASTE
Nr 4/2012
Köp numret
|
 |
|
