Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
VÃ¥rt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

Ur SST 23/2005

Solljus kan mäta fartygsutsläpp
Tänk att kunna använda solljuset för att spåra miljöbovar på sjön från ett flygplan. Det kan nämligen bli möjligt genom ett forskningsprojekt på Chalmers där man utvecklar olika tekniker för att mäta avgaser från fartyg.

 
  Johan Mellqvist

– Man kan mäta fartygsemissioner frÃ¥n flygplan genom att passera avgasplymen frÃ¥n ett fartyg och direkt skatta hur mycket svavel man har i bränslet, säger projektledaren docent Johan Mellqvist, forskare vid Optiska fjärranalysgruppen, Radio- och rymdinstitutionen pÃ¥ Chalmers i Göteborg.

Tanken i detta forskningsprojekt är att vidareutveckla en optisk metod så att man genom att analysera solljuset som studsar upp från vattenytan och går igenom rökplymen skall kunna avgöra hur mycket svavel och kväve ett fartyg släpper ut under drift. I princip kan man flyga en bra bit ifrån fartyget och genomföra mätningen. Om man med hjälp av denna mätning upptäcker utsläpp över de tillåtna gränserna kan man kombinera detta med den s k punktmetoden där man flyger genom plymen och suger in rök i mätinstrumenten för att göra en mer exakt mätning. Den optiska mätningen ökar effektiviteten, eftersom antalet gånger man behöver flyga genom rök minskar.

Beprövad teknik
Forskningsprojektet utgörs av de bÃ¥da delarna optisk mätning och punktmätning. Punktmätningen är en beprövad teknik som har testats i USA, men mer som en form av biprodukt utav andra tester ombord pÃ¥ flygplan, och bara i liten skala. Man behöver inte köra sakta utan det är ”svisch igenom” mätomrÃ¥det och sedan kvotmäter man det.

– Det har inte använts med samma mÃ¥lsättning som vi försöker göra. Vi vill sätta ihop ett sÃ¥dant instrument och visa att det har potential att övervaka fartyg, eftersom flygburna mätningar är det mest kostnadseffektiva, säger Johan Mellqvist.

Den här tekniken skulle också med fördel kunna användas för att kontrollera utsläppsreduceringar på fartygen som sedan kan säljas på en börs, såsom det är tänkt i SRF:s förslag till handelssystem för sjöfarten (se artikel på sid 22).

Erfarenhet genom pilotprojekt
Utveckling och användning av emissionsmätteknik inom fartygssektorn blir alltmer viktigt eftersom sjöfarten och därmed utsläppen av både svavel och kväveoxider beräknas öka kraftigt de närmaste åren. Vinnova, statens forskningsinstitut, har nyligen beviljat fyra miljoner kronor till projektet om avgasmätning från flygplan, och officiellt startdatum är den 1 janauri 2006. Men Johan Mellqvist har redan samlat viktiga erfarenheter under flera års tid genom ett pilotprojekt där olika mättekniker undersökts och testats. Från ett mindre fartyg i Göteborgs hamn har mängden svaveldioxid som läckte ut från större fartyg mätts genom att analysera solljus som passerat genom fartygens avgasplym. När Johan Mellqvist presenterade det för miljösektionen på Sjöfartsverket så sade de att visst det är okej, men kom igen och gör någonting som kan göras från flygplan.

Effektiv kontroll
– Det finns ett behov av att oberoende kunna kontrollera fartyg. Det är det som är drivkraften. Vi är i första hand intresserade av att se till att MARPOL Annex VI i IMO-protokollet ska kunna efterlevas frÃ¥n maj nästa Ã¥r, säger Johan Mellqvist.
Östersjön och Nordsjön kommer då att bli svavelreducerade zoner, där fartygen ska gå med lägre svavelhalt i bränslet än vad de går på i de övriga världshaven.

– Vi vill gynna kvalitetssjöfart och en konkurrens som är mer lika för alla inom sjöfarten.

Systemet måste vara effektivt för att det ska löna sig att använda. Därför ska det kunna utföras både från fasta plattformar, som till exempel broar, och rörliga, som fartyg och flyg. Och det ska utnyttja de resurser som ändå finns i samhället genom att användas till exempel på Kustbevakningens fartyg och plan.
Mätsystemet kommer att generera fartygsspecifika bränsle- och emissionsdata.
Systemet skulle, sammankopplat med AIS-system, kunna innebära att man på några timmars flygning över ett tättrafikerat område kan identifiera och analysera prover från ett stort antal fartyg. Kustbevakningen skulle kunna använda systemet samtidigt som de gör sina flygspaningar efter olja, vilket skulle göra kontrollen både billigare och effektivare.

Upp till bevis
Det är sannolikt att mätmetoderna kommer att fungera då detta delvis demonstrerats men nu återstår att undersöka de praktiska problem som kan uppstå när denna typ av mätningar görs i större skala, eftersom det inte har gjorts tidigare. Till exempel att ta reda på hur många gånger de måste köra förbi en fartygs plym för att kunna fastställa utsläppsdata.

– Vi har visat det frÃ¥n marken pÃ¥ olika sätt, men vi har inte visat det frÃ¥n ett flygplan, säger Johan Mellqvist.

Så nu är det upp till bevis som gäller i ordets rätta bemärkelse.

//Birgitta Rundkrantz

Fakta/ kvotmätning
I detta projekt vill man på avstånd uppskatta hur stor massaprocent svavelhalt fartyget har i sina bränslen. Bränsle består av kolväteföreningar och vid förbränning övergår dessa till gasen koldioxid. Svavlet i bränslet övergår i stället till gasen svaveldioxid. Genom att mäta förhållandet (kvoten) mellan ovannämnda gaser i någon del av avgasplymen från fartyget får man direkt ett värde på procentandelen svavel i bränslet.

Latest update 11-09-2007 15:46

SENASTE

Nr 4/2012
Sjöfartstidningen Passagerarsjöfart

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies