Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
VÃ¥rt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

Ur SST 19/2005



Trelleborgs hamn är väl utnyttjad.

Trelleborgs Hamn förverkligar sin vision

Vision 2005 som man arbetat med en tid i Trelleborgs Hamn är inte längre en vision utan ett projekt. Hamnen byggs ut med bland annat två färjelägen för såväl järnvägs- som lastbilstrafik och ett nytt logistikcenter på 16 000 kvadratmeter har redan tagits i bruk.
Logistikcentret är ett godscenter för omlastning, lagring och tredjepartslogistik för kunders räkning.

– Vi korttidslagrar bland annat pappersprodukter för svenska pappersbruk, säger hamnens vd Leif Borgemark. Pappret kommer med järnväg, lagras här och distribueras ut till olika kunder i Europa. HärifrÃ¥n gÃ¥r pappret oftast pÃ¥ bil till näromrÃ¥det. Som näromrÃ¥de räknas Tyskland, Polen, Österrike och Tjeckien. Vi fÃ¥r även in kakel frÃ¥n Italien som kommer hit med järnväg och kortidslagras här i hamnen innan det distribueras till kunder i Sverige. Detta är en ny verksamhet för hamnen.

Trelleborgs hamn är väl utnyttjad. Men även om det då och då ser ut som om hamnen är full av fartyg, så råder det ingen brist på kajplatser.

– I dag har vi 20 ankomster och lika mÃ¥nga avgÃ¥ngar till Tyskland varje dygn. Men trots den intensiva trafiken sÃ¥ stÃ¥r mÃ¥nga av färjelägena tomma stora delar av dygnet, säger Leif Borgemark. Om det är nÃ¥got vi saknar sÃ¥ är det uppställningsplatser för gods. Vi fÃ¥r ytterligare drygt 60 000 kvadratmeter mark som kan användas till andra ändamÃ¥l när importen av bilar upphör i och med att Nordisk Motor Transport flyttar sin verksamhet till Malmö vid Ã¥rsskiftet. Vi skulle gärna se att nÃ¥gon annan bilimportör ville förlägga sin verksamhet till Trelleborg. Gärna dÃ¥ ett europeiskt bilmärke som har stor omsättning. Det är inte i linje med vÃ¥r affärsidé att lÃ¥ngtidslagra bilar, vi vill ha en snabb omsättning av godset. Vi skulle ocksÃ¥ gärna se att en del av det tonnage som passerar vÃ¥r angöringsboj i öst-västlig och väst-östlig riktning angör för att lossa eller lasta i hamnen. Det finns mÃ¥nga varor som genereras i den här regionen. Det är klart att vi mÃ¥ste se hur vi skall kunna fÃ¥ de fartygen att angöra Trelleborg.

Plats för fler aktörer
För att uppnÃ¥ mÃ¥let om en ständigt förbättrad tillväxt sÃ¥ mÃ¥ste man ocksÃ¥ investera. Hamnen omsätter idag elva miljoner ton per Ã¥r och man räknar med en 50-procentig ökning under de närmsta 5–8 Ã¥ren. Men för att lyckas med det mÃ¥ste kundunderlaget öka.

Inte minst efter utbyggnaden enligt Vision 2005 blir det plats för fler aktörer i hamnen. Leif Borgemark skulle välkomna en färjelinje till Polen och att järnvägstrafiken koncentrerades till Trelleborg.

– Vi kan inte fortsätta med att ha en mängd hamnar med samma dyra utrustning som ro-ro-ramper, kranar, järnvägsspÃ¥r och motorvägsanslutning. Jag tror att det kommer att utkristalliseras vissa hubbar där olika former av trafik kommer att koncentreras. Det är ju sÃ¥ inom de flesta branscher i dag att man slÃ¥r sig samman och bildar större och effektivare enheter och vi mÃ¥ste naturligtvis göra likadant när det gäller Sveriges hamnar. Jag tror att godsstrÃ¥ken i Sverige hÃ¥ller pÃ¥ att ta form.

I dag är Travemünde den stora hamnen när det gäller lastbilstrafik och Sassnitz den stora hamnen för järnvägstrafik.

– Om vi gÃ¥r tillbaka till tiden innan muren föll sÃ¥ var det bara Travemünde som gällde, det fanns fÃ¥ alternativ dÃ¥. Vad som hänt sedan 1989 är att trafiken drar österut. Rostock har kommit till, liksom Swinoujscie. Motorvägen A20 mellan Lübeck och Szczecin är klar till jul. SÃ¥ man ser tydligt hur transportaxeln drar sig österut och jag tror att den framtida trafiken kommer att gÃ¥ i en mer nord-sydlig riktning. Sassnitz, som en gÃ¥ng var den sÃ¥ kallade Kungsleden (se artikel om Scandlines), kan mycket väl komma att uppleva en ny storhetstid inom nÃ¥gra Ã¥r. Vi tror pÃ¥ ett landbridge-koncept med motorväg och järnväg till södra Sverige. Vidare som short-sea-shipping över södra Östersjön för att sedan Ã¥tergÃ¥ till landbridge pÃ¥ Kontinenten.

Lastbilstrafiken på Trelleborg är mer än dubbelt så stor som järnvägstrafiken. På järnväg går det tyngsta och oförädlade godset, oftast i bulk. Det är papper, trä och stål medan man kör mer förädlade produkter på lastbil.

Förutom färjetrafiken finns viss konventionell trafik i Trelleborgs hamn.

– Vi lagrar oljeprodukter, framförallt dieselolja, och vi ser ofta tankfartyg i hamnen. Dessutom exporteras cirka 100 000 ton spannmÃ¥l per Ã¥r via hamnen. Det mesta gÃ¥r till ölproducenter pÃ¥ andra sidan Östersjön och till Skottland.

Färre passagerare
Trelleborgs Hamn tjänar sina pengar på frakten. Passagerarna finns som en service till rederierna. I fjol reste cirka två miljoner passagerare över Trelleborg.

– Vi ser en tillbakagÃ¥ng när det gäller passagerarna. Under det senaste Ã¥ret har det skett en tioprocentig minskning. En del av det beror pÃ¥ konkurrensen med Öresundsbron men en del kan ocksÃ¥ härledas till att snabbÃ¥tsförbindelsen Trelleborg–Rostock har upphört.

Trelleborgs hamn är ISO 9001-2000 certifierade, vilket innebär att hamnen har sin operativa hantering klassificerad. Certifieringsprocessen tog två år att genomföra, men var intressant eftersom man fick gå igenom alla processer, säger Leif Borgemark.

Luftföroreningar analyserade
– Vi är ocksÃ¥ miljöcertifierade enligt 14001-2000. För tre Ã¥r sedan gjorde vi en stor miljökartläggning och ställde oss frÃ¥gan: Hur ser miljön ut i Trelleborg? Undersökningen visade att 40 procent av luftföroreningarna i Trelleborgs stad kommer frÃ¥n hamnen. När man fortsatte att analysera kom man fram till att av de 40 procenten svarar fartygstrafiken för hela 80 procent. Av dessa 80 procent är nästan 100 procent i samband med manöver. DÃ¥ skall vi ändÃ¥ notera att fartygen som trafikerar Trelleborg är bland de mest miljövänliga vi har i landet. Man använder lÃ¥gsvavliga oljor och gör en hel del annat ocksÃ¥ i syfte att värna om miljön. Man ser till exempel att en stor del av reduceringen i farledsavgifter gÃ¥r till just TT-Line och Scandlines.

– Vad som förvÃ¥nade oss mest under arbetet var att 500 000 fordon hade en sÃ¥ liten inverkan, säger Leif Borgemark.

Hamnen har inlett ett samarbete med institutionen för industriell miljö i Lund. De har just presenterat en rapport där man föreslår ett miljöfrämjande program för kort, medellång och lång sikt. Tillsammans med rederierna skall Trelleborgs Hamn arbeta vidare med att förbättra luftkvaliteten i Trelleborg.

Tidigt ute
Hamnen påbörjade sitt säkerhetsarbete redan 1997, eftersom man kände att hamnen var alldeles för öppen.

– Vi hade kommit lÃ¥ngt när ISPS-kraven ställdes och det var mer en anpassning för oss. Vi hade tidigare ett eget system som vi kallade PMIS, Port Management Information System.

Trelleborgs Hamn drivs i bolagsform och från årsskiftet är det ett helägt kommunalt bolag. I höst kommer man att köpa ut hela hamnanläggningen från kommunen.

Vision 2005 kostar 450 miljoner att förverkliga och hamnbolaget betalar självt alla investeringar. Inte en enda skattekrona används för hamnens utbyggnad och modernisering.

– Tidigare ombyggnader har vi kunnat finansiera med egna medel men Vision 2005 är en alltför stor investering som skall genomföras pÃ¥ kort tid. Vi mÃ¥ste därför finansiera externt och gör detta via European Investment Bank i Luxemburg. Det medför att EU är med och stöttar hamnens utbyggnad och vi har dessutom fÃ¥tt ett hyfsat stort bidrag frÃ¥n EU, avslutar Leif Borgemark.

//Robert Hermansson

Latest update 11-09-2007 15:46

SENASTE

Nr 4/2012
Sjöfartstidningen Passagerarsjöfart

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies