Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
VÃ¥rt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

Ur SST 19/2005


Han har gjort det förr, den gode Peter Skog, navigerat i besvärliga farvatten. Då står han lika mycket ute på vingen som inne. Här har lotsen gjort sitt och Peter Skog tar över.

Befälhavare som syns på kartan

De sju haven – och lite till – är som hemmavid för skÃ¥nske äventyrskaptenen Peter Skog. Under fyrtio Ã¥r har denne Malmöbo kryssat runt pÃ¥ Ishavet, Berings hav, Atlanten, Medelhavet, Karibiska havet, Stilla havet, Indiska oceanen … I dag är han en av världens mest ansedda och efterfrÃ¥gade kryssningskaptener.

Annat var det på 60-talet då mister Skog som 16-årig jungman inledde sin sjömannabana.

– Den allra första skutan hette M/S Octorus som gick pÃ¥ Odessa. Det handlade om att knacka rost och sopa däck. Fast det var ändÃ¥ spännande att fÃ¥ vara med. Jag kände att jag hamnat rätt.

Peter Skog kom till Malmö från Helsingfors redan som tioåring och familjen slog sig ned i Slottsstaden 1957. Peter skrevs in på Ribersbergsskolan. Men redan tidigt stod det klart att det var sjön och vida världen som lockade. Över gossens säng hängde förstås en stor världskarta.

Första vakten på bryggan
Efter realskolan mönstrade Peter pÃ¥ M/S Husarö som gick med bilar och kol pÃ¥ traden Göteborg–Bristol–Newark. Sedan blev det fyra mÃ¥nader som lättmatros pÃ¥ M/S Paul Endacott som anses vara världens första lyckade LPG-tanker. Ombord fick Peter för första gÃ¥ngen gÃ¥ vakt pÃ¥ bryggan.

– Det var ocksÃ¥ första gÃ¥ngen jag fick styra fartyget. Vilken känsla. Och sÃ¥ fick jag stÃ¥ som utkik pÃ¥ bryggvingen. Hade man tur fick man dÃ¥ och dÃ¥ komma in och värma sig. DÃ¥ blev det förstÃ¥s fortsatt rostknackning och mÃ¥lning.

Så där höll det på under åren då Peter samlande sjötid för att komma in på den treåriga Sjöbefälsskolan i Malmö. På M/S Coral Sea mönstrades han upp till lättmatros och fick också vara med om sin första sjömansbegravning.

– Vi var pÃ¥ väg frÃ¥n Bremen till Honduras och befann oss mitt ute pÃ¥ Atlanten när en av motormännen plötsligt avled. Iklädda kostymer samlades vi pÃ¥ däck för att ta farväl. Kapten hade tömt en blomkruka och strödde jord över den avlidne svensken.

1969 mönstrade Peter på M/S Sabang, som var ett i raden av fartyg under den här perioden. Hon seglade för Ostindiska Kompaniet och gick på Fjärran östern-trafik. Peter stannade kvar i sex månader och fick många sköna turer på värmen. Därefter väntade bland andra M/S Ursa som gick med styckegods i östra Medelhavet.

Efterlängtad examen
Innan Peter visste ordet av hade han samlat ihop sin sjötid och det blev till att skriva ihop en ansökan till Sjöbefälsskolan. Tre år senare avlade han sin efterlängtade sjökaptensexamen.

– Efter skolan flög jag ned till Panama för att som tredje styrman vara med och segla hem M/S Hakone till Göteborg. Befälhavaren ombord, den legendariske ”Tarzan”, satte mig i en riktigt hÃ¥rd skola. ”Okej”, sade han, ”du kanske har gÃ¥tt tre Ã¥r pÃ¥ Sjöbefälsskolan. Fast här kan du glömma allt det där. För det är pÃ¥ bryggan och till sjöss man lär sig det här jobbet.”

– Jag blev ju chockad. Jag menar tre Ã¥rs studier. Efter ett tag insÃ¥g jag ändÃ¥ att ”Tarzan” hade rätt. Jag fick lära om frÃ¥n början för det var inte särskilt mycket som stämde med böckerna.

Under nästa befälhavare, kapten Johansson, fick Peter vara med om sin första riktiga grundstötning.

– Det var julafton 1972 och vi hade just lämnat SannegÃ¥rdskajen i Göteborg med Hakone. När vi passerade Nya Scandiahamnen blev jag ombedd av kapten att hälsa pÃ¥ Broströms 275 meter lÃ¥nga flaggskepp M/S Nihon som lÃ¥g vid kaj. Plikttroget gjorde jag som jag blev tillsagd. Lotsen och kapten stod och pratade och vi hade precis rundat Gäveskär mot Böttöleden pÃ¥ sydgÃ¥ende. Lotsen gav order om tio grader styrbords roder och glömde sedan ge kontraorder till rorsman. DÃ¥ hände det omöjliga. Fartyget girade runt Gäveskär och vi gick upp mot klipporna. Vi plöjde genom Böttöledens västra sida i femton knop och skar upp halva kölen. Vi fick sedan hjälp tillbaka till kajen och när vi pÃ¥ ingÃ¥ende passerade Nihon frÃ¥gade jag kapten om jag skulle hälsa pÃ¥ Nihon igen. Nej, vrÃ¥lade han. Vi hälsar inte pÃ¥ Nihon mera.

Äventyr i Kina
Peter beskriver ändå Johansson som en härlig kille som älskade att sitta på däck och sjunga. Duon fortsatte också att segla tillsammans. En gång gick de med danska järnvägsräls till Shanghai. Det var då Peter hastigt och lustigt fick stifta bekantskap med en för honom oprövad boendeform.

– Vi lossade räls i fjorton dagar. En dag när jag som vanligt gick iland för att ta djupgÃ¥endet kom en soldat fram och körde bössan i magen pÃ¥ mig. Det var revolutionstider i Kina och västerlänningar var inte särskilt omtyckta. Soldaten hade sett mig komma och gÃ¥ under de gÃ¥ngna veckorna och nu krävde han plötsligt att fÃ¥ se mitt pass. Och det hade jag förstÃ¥s ombord. SÃ¥ där stod jag pÃ¥ kinesisk mark utan pass och id-handlingar. Det blev till att krypa in i finkan. Där fick jag stanna i tvÃ¥ dygn tills svenska konsulatet fick mig fri.

1974 inledde Peter Skog ett lÃ¥ngvarigt förhÃ¥llande med en riktig ”lady”. Det var Broströms M/S Lindblad Explorer som fick Peter Skog att falla som en fura.

– Under de kommande fem Ã¥ren gick jag som andre styrman och fick uppleva världen pÃ¥ ett helt unikt sätt. Inte minst pÃ¥ kryssningarna till Arktis och Antarktis. Den första turen gick till Arktis och Baffin Bay och runt om i kanadensiska Arktis. Turen fortsatte nära Nordpolen och längs Grönlands kuster.

Kändisar ombord
Det blev senare också turer till Svalbard och Spetsbergen och även till bland annat Mikronesien och Polynesien. Till de senare destinationerna fanns Bengt Danielsson och Thor Heyerdahl med ombord. Det gjorde också dykarparet Ron och Valerie Taylor, som tog med Peter på skräckinjagande hajdykningar. På Nya Guinea adopterades Peter av en äkta kannibalfamilj och det glömmer han aldrig:

– Det värsta är att ingen tror mig när jag berättar att min pappa är kannibal …

Peter drar sig till minnes en mindre lustig händelse i Beaglekanalen, norr om Kap Horn på den chilenska sydspetsen, där chilenarna 1975 plötsligt införde lotsplikt.

– Vi fick ombord en full fiskare som verkligen stank fisk. Men han hade fin mössa pÃ¥ sig med skärm och guldgrejer. Killen somnade ombord och var inte till nÃ¥gon nytta alls, sÃ¥ jag fortsatte i vanlig ordning pÃ¥ egen hand. Lotsen vaknade senare och gapade och skrek, sÃ¥ jag slängde ut honom pÃ¥ bryggvingen och lÃ¥ste dörren. I Ushuaia tog sig lotsen av och skvallrade. En stund senare hade jag pÃ¥ nytt militära bössor riktade mot mig. Jag tvingades med i en jeep och fick sitta i fängelse i tre dygn innan vÃ¥r ambassadör i Buenos Aires fick ut mig. Det kostade 150 000 kronor. Detta är bara ett exempel pÃ¥ blommande korruption.

Sedan väntade sejourer på Stena Lines passagerarfärjor och på bland annat Broströms M/S Vikingland. Så småningom hamnade Peter Skog på M/S Frontier Spirit.

– Det var ett gäng japaner som ägde henne och ville slÃ¥ sig in pÃ¥ expeditionskryssningar runt om i världen. Jag anställdes som Staff Captain för att lära upp dem.

Fick sitt namn på kartan
År 1993 var Peter Skog tillbaka på Explorer. Den här gången som överstyrman och senare befälhavare. Under de kommande tio åren tog han fartyget och hennes gäster på otaliga kryssningar, i synnerhet till Antarktis. Efter över hundra turer till jordens isvärldar anses Peter vara en av världens mest meriterade kaptener när det gäller just iskryssningar.

– Under de här Ã¥ren byggde vi upp en sagolik rutin och kompetens. Och inte en enda olycka rÃ¥kade vi ut för. Däremot hittade vi en oupptäckt passage vid Madder Cliffs i just Antarktis. Positionen är 63 18 S 56 59 W. Vi gick igenom sunden med Explorer första gÃ¥ngen 1998 och United States Board on Geographic Names har bestämt att sundet ska heta Skog Passage. Vilken heder.

MÃ¥nga uppdrag
De senaste åren har 58-årige Peter Skog flitigt anlitats som Icemaster av rederier världen över och fått huvudansvaret för kryssningar i främst Arktis och Antarktis.

I fjol seglade han M/S Andrea till just Antarktis, Spetsbergen och även in i Amazonas. Fartyget hette tidigare M/S Harald Jarl och gick då på Hurtigrutten.

Han har också hunnit med några månader som Icemaster på M/S Spirit of Oceanus, som bland annat gick till Berings hav och ryska fjärran östern.

I dag är kapten Skog involverad i ett chilenskt kryssningsprojekt. Det är fyra flottister som köpt ut örlogsfartyget M/S Piloto Padro och byggt om det till kryssningsfartyg. Skrovet är på en tum, så enligt Peter finns förutsättningar för att ta henne in i nya områden i Antarktis.

Men innan detta blir verklighet ska herr Skog ut på ett annat äventyr.
– Jag har anlitats som kapten pÃ¥ M/S Orion som verkar pÃ¥ den amerikanska marknaden. Vi skall kryssa i Stora Barriärrevet och runt om i västra Söderhavet. Vi kastar loss i slutet av maj.

I över 40 år har Peter Skog varit till sjöss.

Äpplet faller inte …
Så mycket har man ju förstått, att det är kryssningar och fartyg som gäller för Peter Skog. Privat är det dock sonen Pontus och det andra äktenskapet som är viktigast.

26-årige Pontus jobbar med äventyrskryssningar i flodbåtar till Amazonas allra översta delar. Annars bor och pluggar han i Malmö. Peters fru bor i Iguitos, långt upp i Amazonfloden, dit Peter för övrigt seglat Explorer ett otal gånger. Så det blir förstås en hel del flygande mellan kryssningarna för kapten Skog. Ena veckan är han kanske hemma i Malmö, den andra i Amazonas hos sin Elita, och den tredje är han kanske på väg till Australien för att förhandla om nya uppdrag.

– What a life, säger Peter med ett stort skratt i telefon frÃ¥n Malmö, bara nÃ¥gon timme före ”flighten” till Lima.

//Arne Spångberg

 

Latest update 11-09-2007 15:46

SENASTE

Nr 4/2012
Sjöfartstidningen Passagerarsjöfart

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies