|
|  |
Ur SST 15/2005
Så gott som alla infödda Åbobor med självaktning äger någon typ av flytetyg.
Ã…bo – centrum för sjöfart
Det är inte klarlagt exakt när Åbo grundades, men i trakten har man funnit rester av bosättningar ända från stenåldern. Man räknar med att egentlig stadsbebyggelse uppstod under 1200-talet vid mynningen av Aura å. Officiellt betraktas 1229 som året för stadens grundläggande, men detta baseras på felaktiga tolkningar av medeltida källor. Helt klart är i alla fall att handelsplatsen vid Aura ås mynning hade utvecklats till en stad redan mot slutet av 1200-talet.
Sydvästra Finland hamnade under svenskt styre redan efter de första korstågen till Finland i mitten av 1100-talet. Under den svenska tiden, som varade ända till 1809, var Åbo Finlands största och viktigaste stad. Efter att Sverige förlorat Finland till Ryssland 1809 beslöt man att Helsingfors skulle bli ny huvudstad och detta förverkligades 1819. Helsingfors bibehöll denna position även när Finland förklarade sig självständigt 1917.
Livlig handel
Handel och sjöfart har kännetecknat Åbo ända från begynnelsen tack vare det gynnsamma läget intill Östersjön. Om den tidiga trafikens fartygsrörelser vet man inte mycket, och först från mitten av 1500-talet är fartygstrafiken mer dokumenterad. Hamnen besöktes då, enligt doukmenten, årligen i genomsnitt av åtminstone 30 fartyg, men det faktiska antalet är långt större eftersom uppgifter saknas om kronans egna, ofta mycket omfattande, frakter. Livligast var trafiken på Danzig, men också Stockholm var en betydelsefull handelspartner.
Som sjöfartsstad är Åbo fortfarande en av de viktigaste i Finland. Regionens hamnar, varvsindustrin och rederierna utgör kärnan i detta sjöfartskluster. Med ca 175 000 invånare hör Åbo till Finlands största städer. Landskapet Egentliga Finland, där kommunerna kring Åbo ingår, har över 450 000 invånare.
Ungdomen väljer sjön
Den speciella miljön med en vidsträckt skärgÃ¥rd och de lÃ¥nga sjöfartstraditionerna präglar regionens invÃ¥nare. Fortfarande är det vanligt bland ungdomen frÃ¥n skärgÃ¥rdskommunerna att välja en bana till sjöss. Även bÃ¥tfolket är väl representerat – under vackra sommardagar kan det tidvis rÃ¥da närapÃ¥ trängsel med hundratals segel- och motorbÃ¥tar pÃ¥ fjärdarna utanför Ã…bo. SÃ¥ gott som alla infödda Ã…bobor med självaktning äger nÃ¥gon typ av flytetyg.
Skärgårdsområdet utanför Åbo kallas Skärgårdshavet och det sägs att koncentrationen av öar här är den största i världen. Totalt finns det ca 40 000 öar, av vilka endast en liten del numera är bebodda året runt.
Stor skärgård
Skärgården är dock kraftigt exploaterad. På de flesta tillgängliga öar finns det sommarbebyggelse och huset och den obligatoriska bastun har ofta uppförts alldeles intill stranden. Under semestermånaderna besöks också många av de mindre och obebodda öarna av semesterfirare på skärgårdskryssningar i sina fritidsbåtar.
Ett helt enhetligt område utgör skärgården inte. De olika kommunerna har sina särdrag, inte minst vad gäller språket. I princip är den fasta befolkningen i den norra delen huvudsakligen finskspråkig, medan den södra skärgården har svenskspråkiga invånare.
Åboland är den gemensamma benämningen för de skärgårdskommuner kring Åbo där majoriteten av befolkningen talar svenska. Skärgårdsstaden Pargas är den största, men till Åboland hör också bl a kommunerna på Kimitoön, liksom Nagu, Korpo, Houtskär och Iniö, som är en av Finlands minsta kommuner. Totalt har Åboland drygt 22 000 invånare.
//Pär-Henrik Sjöström
Latest update 11-09-2007 15:46 |
|
 SENASTE
Nr 4/2012
Köp numret
|
 |
|
