Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
VÃ¥rt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

Ur SST 15/2005


Ralf Cederholm, försäljningschef, och Håkan Hindersson, arbetsledare på Hans Langh.

Specialitet: krävande uppdrag

Specialkunnande och en erfaren personal är faktorer som gjort rengöringsföretaget Hans Langh till ett av de oftast anlitade när det gäller att rädda det som räddas kan av värdefull utrustning efter haverier till sjöss. Men det gäller att vara snabbt på plats och veta vad man skall göra.
Industri- och Fartygssanering Hans Langh och systerföretaget Langh Ship har sitt högkvarter ute på landsbygden på gården Alaskartano. Rengöringsföretaget har grundats av Hans Langh på 1970-talet och han har själv utvecklat en stor del av specialutrustningen. Antalet anställda varierar mellan 25 och 50 beroende på sysselsättningssituationen. Därtill kommer fyra kontorsanställda och fyra arbetsledare.

– Vi har ett nätverk av duktigt folk som vi kan ta in när det behövs som komplement till vÃ¥r ordinarie arbetskraft, förklarar arbetsledare HÃ¥kan Hindersson.
Han säger att den ordinarie styrkan omfattar yrkeskunnigt folk som många varit med i företaget i åratal.
– I större projekt behövs det alltid extra arbetskraft som hjälper till med att dra slangar och assisterar vÃ¥ra experter, säger Hindersson.
Snabbt på plats
En specialitet för Industri- och Fartygssanering Hans Langh är att på kort varsel utföra saneringsuppdrag efter haverier. I sådana fall kontaktas företaget ofta av försäkringsbolag för att försöka rädda så mycket som möjligt av den dyrbara utrustningen.
– BÃ¥de vid bränder och grundstötningar riskerar utrustningen i maskinrum att fördärvas mycket snabbt. Klorider i brandrök och salter i havsvatten startar omedelbart korrosion, förklarar försläjningschef Ralf Cederholm.
Det är därför bråttom att komma i gång med konserveringsarbetet efter en olycka.
– I bästa fall kan vi vara pÃ¥ plats med lättare utrustning redan inom nÃ¥gra timmar för att börja planera och organisera arbetet, säger Cederholm.
Samtidigt skickar man iväg den bilburna tyngre utrustningen med tvätt- och suganläggningar. En stor del av utrustningen är inrymd i containrar av standardmått och kan vid behov även transporteras med andra transportslag.
MÃ¥ngÃ¥rig erfarenhet är av ett av företagets trumfkort – man har redan pÃ¥ förhand en viss bild av vilka Ã¥tgärder som krävs och vilken utrustning man skall ta med. Ofta är man redan pÃ¥ plats för att möta haveristen när den bogseras in till hamn.
– ÄndÃ¥ vet man aldrig exakt vad man möts av när man kommer till platsen och kunden vill givetvis sÃ¥ fort som möjligt fÃ¥ reda pÃ¥ hur lÃ¥ng tid arbetet kommer att ta, säger Cederholm.
Bland de mer krävande arbetena som Industri- och Fartygssanering Hans Langh på senare tid genomfört finns sanering av maskinrummet i Corner Brook i våras efter en brand. Företaget skickade utrustningen med linjefartyg till Tilbury i närheten av London, dit också haveristen anlände. Maskinrum och maskinkapp rengjordes och all mekanisk utrustning konserverades.
– Det gÃ¥r att rädda nästan allting bara man kommer i gÃ¥ng tillräckligt snabbt och använder de rätta konserveringsoljorna, menar Cederholm.
Ett annat uppdrag från i våras var rengöring och konservering efter en maskinrumsbrand på biltransportfartyget Aniara. Arbetet utfördes i Grekland och var till stor del en upprepning av åtgärderna på Corner Brook.
– Vi hade precis blivit klara med Corner Brook dÃ¥ vi blev kallade till Grekland, säger Hindersson.
Ett av de mer besvärliga uppdragen hade man för några år sedan ombord på ett bulkfartyg som råkat ut för en brand ombord utanför Dakar.
– Vi flög till Dakar och köpte all utrustning där, berättar Cederholm. Fartyget lÃ¥g ute pÃ¥ redden och vi forslade ut utrustningen och byggde upp en provisorisk rengöringsstation ombord.
Arbetet utfördes sedan medan fartyget bogserades från Dakar till varv på Kanarieöarna. Inga system fungerade ombord. Man producerade sin egen elenergi, värmde tvättvatten i stora fat samt bodde och arbetade under primitiva förhållanden. Men maskinrummet var rengjort och klart när fartyget anlände till Kanarieöarna.
– Varvet hade uppskattat att rengöringen skulle ta 45 dagar, men vi utförde arbetet pÃ¥ 15 dagar, säger Cederholm.

Olika slag av uppdrag
Inom den fartygsrelaterade sidan är Industri- och Fartygssanering Hans Langh speciellt starka pÃ¥ allt efterarbete som har med haverier att göra, oberoende av om det gäller brand, oljeläckage eller vattenfyllda utrymmen. Men enbart sÃ¥dana ”brandkÃ¥rsutryckningar” ger inte den volym som behövs för att kunna upprätthÃ¥lla lÃ¥ngsiktig beredskap och kompetens. Därför kompletterar man med rutinmässiga och pÃ¥ förhand planerade arbeten, bÃ¥de för landbaserad industri och den marina sektorn för att fÃ¥ tillräcklig volym i verksamheten.
Han räknar med att en tredjedel av omsättningen härrör sig från sjöarbeten, en tredjedel från arbeten för industrin i land och resten av mindre diverse uppdrag, exempelvis i villor.
Även om arbetena är inplanerade på förhand behöver de inte vara simpla och rutinmässiga. Man har t ex i många år utfört olika rengöringsuppdrag för varvsindustrin ombord på nybyggen och även en hel del förebyggande arbete för rederierna. Det kan gälla tömning och rengöring av tanktoppar och tankar eller maskinrumsschakt. Dylika arbeten är av stor betydelse för att minimera brandriskerna i maskinrum.
– En stor del av arbetena kan utföras under gÃ¥ng sÃ¥ att fartyget inte behöver tas ur trafik, säger Cederholm.
Andra typiska arbeten för rederierna är rengöring och kontroll av tankar i samband med dockningar och klassning. Med många rederier har Industri- och Fartygssanering Hans Langh långsiktiga avtal så att man till och med kan ringa direkt från fartygen och komma överens om arbeten när det behövs.
– Detta sker till pÃ¥ förhand överenskomna, fasta priser och bÃ¥de underlättar och försnabbar det hela för rederierna, säger Cederholm.
Merparten av de rutinmässiga rengöringsarbetena på fartyg har traditionellt gjorts i samband med dockningar på reparationsvarven. Tuomo Nieminen, som är vd för Industri- och Fartygssanering Hans Langh, berättar att man under de senaste åren kunnat notera en klar förändring i detta mönster.
– Andelen av de arbeten som utförs direkt för rederierna ombord pÃ¥ fartyg under gÃ¥ng har ökat. Eftersom det är möjligt att rengöra t ex tjockoljetankar redan till sjöss eller i hamn kan varvsbesöket göras kortare eller i vissa fall kan det kanske undvikas helt, menar Nieminen.

Ökande efterfrågan
Rengöring av bilgetankar under gång är en specialitet som utvecklats och förfinats inom Industri- och Fartygssanering Hans Langh och utnyttjas av många rederier med trafik på Östersjön. Detta förebyggande arbete har också en säkerhetshöjande verkan, eftersom spillolja och annat som kan medföra ökad brandfara elimineras från maskinrummen.
– Även inom denna sektor kan man notera en klar ökning av efterfrÃ¥gan, vilket kan tänkas bero pÃ¥ att klassningssällskap och hamnmyndigheter har skärpt sin inställning till frÃ¥gor rörande miljö och säkerhet. Det faktum att fartygen opereras med minsta möjliga besättning försvÃ¥rar rengöring av bilgetankar och maskinrum med hjälp av fartygens egen personal. Jag tror att efterfrÃ¥gan fortsättningsvis kommer att öka gällande arbeten inom denna sektor, säger Nieminen.

//Pär-Henrik Sjöström

Latest update 11-09-2007 15:46

SENASTE

Nr 4/2012
Sjöfartstidningen Passagerarsjöfart

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies