|
|  |
Ur SST 13-14/2005
Hur stor är handelsflottan?
Hur stor är egentligen den svenska handelsflottan? Det beror på vem man frågar. Sjöfartens Analys Institut (SAI) säger 568 fartyg om 10,83 miljoner ton dödvikt, Institute of Shipping Economics and Logistics (ISL) 306 fartyg om 6,01 miljoner ton dödvikt och Statens Institut för Kommunikations Analys (SIKA) 434 fartyg om 3,6 miljoner brutto.
Svaren blir olika eftersom man valt olika definitioner och beräkningsmetoder. I denna artikel försöker vi reda ut begreppen. Följande kan dock sägas med säkerhet: Den svenskkontrollerade handelsflottan har minskat kraftigt under 2000-talet, men sedan nettolönemodellen infördes har den svenskflaggade handelsflottan börjat återhämta sig.
Hur stor är vår handelsflotta? Det borde väl vara en ganska enkel fråga att svara på. Fartyg är konkreta föreetelser av plåt, skruv och mutter och de är inte fler än att man lätt borde kunde räkna dem till antal och storlek.
Verkligheten är dock mer komplex än så. Grundproblemet är att försöka beskriva en helt internationaliserad verksamhet i ett nationellt perspektiv. Ett fartyg kan ha en eller flera ägare, som dessutom finns i flera länder. Fartyg kan också kontrolleras genom en mångfald av charteravtal. Kontrollen av ett fartyg kan dessutom förändras över en natt, liksom den flagga fartyget seglar under.
Ett fartygs storlek kan också beskrivas på flera sätt. Ofta finns det särskilda mått för lastkapaciteten hos enskilda fartygstyper, som TEU (Twenty-Foot Equivalent unit) för containerfartyg, och längdmeter eller filmeter för ro-ro-fartyg. Generellt brukar dock ett fartygs storlek beskrivas med dödvikt (dwt), som visar vilken vikt i ton som ett fartyg kan bära, eller bruttodräktighet, ett sortlöst volymmått som beskriver volymen i ett fartygs slutna rum.
Nu är det inte sÃ¥ enkelt att bÃ¥da mÃ¥tten fungerar lika bra när man skall slÃ¥ samman kapaciteten hos en handelsflotta. Dödvikt är ett mÃ¥tt som inte alltid är särskilt rättvist för fartyg som är konstruerade för laster där volymen är det viktiga. Det gäller till exempel tankfartyg för lätta produkter, ro-ro-fartyg som i princip aldrig lastar ”ned till märket” (d v s till maximal dödvikt) och utrymmeskrävande passagerarfartyg.
Om man till detta lägger att det finns flera analytiker och institutioner som baserar sina slutsatser på olika definitioner och på information från olika källor (och ibland från varandra), så har man en situation som kan göra vilken sjöfartsintresserad kalenderbitare som helst gråhårig i förtid.
ISL: 306 fartyg
I Tyskland finns det välrenommerade forsknings- och analysinstitutet ISL. Det räknar fartyg med en bruttodräktighet över 1 000, och då hade vi vid årsskiftet en svenskflaggad flotta på 146 fartyg om 1,43 miljon dwt. ISL räknar också på den flotta som kontrolleras av svenska rederier, inklusive de fartyg som seglar under utländska flaggor men där det huvudsakliga ägandet ligger hos rederier med huvudkontor i Sverige. Då lägger man till 160 fartyg om 4,58 miljoner dwt och vid årsskiftet bestod då den svenskkontrollerade handelsflottan av totalt 306 fartyg om 6,01 miljoner dwt.
SAI: 568 fartyg
Göteborgsbaserade Sjöfartens Analys Institut, SAI, har valt en annan modell. Man räknar fartyg över 300 brutto, oavsett flagg, som ägs av svenska rederier och dessutom de fartyg som svenska rederier kontrollerar genom långa charterkontrakt. Med dessa kriterier bestod den svenska handelsflottan av 568 fartyg om totalt 10,83 miljoner dwt vid årsskiftet. Av dessa var 229 om 2,06 miljoner dwt svenskflaggade.
Både ISL:s och SAI:s siffror visar att den totala svenskkontrollerade handelsflottan minskar och närmast har halverats på tio år, framförallt genom utförsäljningen av de stora Stockholmsbaserade tankrederierna till Norge, Hongkong och London.
SIKA: 434 fartyg
SIKA har ytterligare en definition för att beskriva handelsflottans storlek. Man utgår från antalet fartyg större än 100 brutto, som är registrerade i det svenska fartygsregistret och en sammanställning av dödvikten som görs av LR-Fairplay. Enligt SIKA bestod den svenska handelsflottan därmed av 434 fartyg om 3,6 miljoner brutto och 2,09 miljoner dwt vid årsskiftet.
Alla tre instituten redovisar dock en gemensam slutsats. Den svenskflaggade handelsflottan växer, om än långsamt. Trenden just nu är klar. Mindre och äldre svenskflaggade fartyg byts mot nya och större, något som är minst sagt välkommet, eftersom vi har haft en bekymmersam åldersutveckling i flottan. Orsaken till det positiva trendskiftet är den nya sjöfartspolitiken. Samtidigt finns det många som gärna hade sett en snabbare expansion under svensk flagg. Då skall man dock komma ihåg att det bara är några år sedan det senaste sjöfartspolitiska beslutet kom, och då var vi i ett läge där många fartyg och tusentals jobb var på väg bort från Sverige. I dag har vi ett 60-tal fartyg i beställning och en majoritet av dessa byggs för svensk flagg. Det hade inte varit möjligt utan de åtgärder som vidtagits för att stärka den svenskflaggade handelsflottans konkurrenskraft.
Rätt eller fel sätt att beskriva den svenska handelsflottan är en smaksak och beror pÃ¥ vad det är man vill visa. I detta register kan vi dock garantera att de fartyg som ingÃ¥r fanns sÃ¥väl i sinnevärlden som under respektive rederis kontroll – Ã¥tminstone i den sekund de skickade korrekturet till oss.
//Rolf P Nilsson
Latest update 11-09-2007 15:46 |
|
 SENASTE
Nr 4/2012
Köp numret
|
 |
|
