Ur SST 11/2005

Mälaren – en viktig sjötrafikled

Neste Shippings tankfartyg "Sirri" närmar sig slussen i Södertälje.

Mälaren som transportled upplevs av många aktörer inom området som mer eller mindre bortglömd av politiker på riksnivå. Den infrastruktur som hör till denna viktiga sjötrafikled är i mycket stort behov av att moderniseras och rustas upp.
Alltför få verkar inse den stora betydelse som Mälaren har som transportled. Då man på kontinenten mer och mer satsar på de inre vattenvägarna tycks man i Sverige helt vända dem ryggen.
– Det vore en katastrof för hela Mälardalen och inlandet om sjöfarten skulle upphöra eller begränsas pÃ¥ nÃ¥got sätt, säger Anders Brödje vid Stockholm-Mälarens sjötrafikomrÃ¥de inom Sjöfartsverket.
Även om det talas mycket om att avlasta landsvägarna seglar sjöfarten på Mälaren i motvind. Leden får inte mycket stöd bland politiker. Husägare längs farleden klagar över fartygstrafiken trots att den använts för handelssjöfart i hundratals år. Inte heller Sjöfartsverket verkar ge mälarsjöfarten speciellt hög prioritet.

Både regionspolitiker och hamnarna vid Mälaren skulle gärna se att farlederna och slussen i Södertälje skulle uppgraderas snarast möjligt för att svara mot dagens logistiska krav.
Slussen i Södertälje invigdes 1924 och bygger alltså på 1910-talets teknik. Över Södertälje kanal leder sju öppningsbara broar som utgör en potentiell risk för att haverera och utgöra ett hinder för sjöfarten.
– Vid broöppning finns det alltid en risk att maskineriet till nÃ¥gon bro skall upphöra att fungera. Om detta skulle ske pÃ¥ nÃ¥gon av de lokala broarna inne i Södertälje skulle följderna av ett längre stopp bli kaotiska för sjöfarten, menar Brödje.

Ändrad förtur
De broar som förorsakar flest problem är dock järnvägsbron och broarna för E4/E20 i södra delen av kanalen. Till all lycka är det endast omkring tio procent av alla passerande fartyg som är så höga att de kräver broöppning i södra kanalen.
Dessa broar öppnas inte heller när som helst – man har kommit överens om vissa ”fönster” dÃ¥ broöppning är tillÃ¥ten, vilket främst styrs av järnvägstrafiken.
– Tidigare hade de fartyg som krävde broöppning prioritet att passera, men numera har vi ändrat pÃ¥ reglerna sÃ¥ att dessa fÃ¥r ge plats Ã¥t de fartyg som kan gÃ¥ under bron. Detta har gjort att trafiken löper smidigare och genererar inte längre lÃ¥nga väntetider för de fartyg som kan passera utan broöppning, pÃ¥pekar Brödje.

Broöppningarna sköts på plats av Sjöfartsverkets egen personal, vilket Brödje ser som en styrka. I händelse av problem eller haveri finns då egen teknisk personal på plats som normalt kan påbörja åtgärder inom några minuter. Däremot ägs broarna av Banverket, Vägverket och Södertälje kommun. Därtill kommer några broar på Mälaren som ägs och opereras av Vägverket.

Reducerat djupgående
Eftersom nivåskillnaden mellan Mälaren och Östersjön är mellan 60 och 70 cm i medeltal finns det alltså en sluss i Södertälje. År 2004 passerade 3 274 fartyg och drygt 8 000 fritidsbåtar genom slussen.
De lastvolymer som passerar slussen är också betydande. Transporterna till hamnar i Mälaren uppgår till ca 4 miljoner ton gods per år och ut från hamnarna skeppas ca 1,5 miljoner ton. I området finns flera hamnar och lastageplatser, av vilka Mälarhamnar med kajer i Västerås och Köping är störst. Därtill kommer kraftvärmeverkets egen hamn i Hässelby som är hänvisad att ta in allt bränsle sjövägen, Cementas hamn på Liljeholmen, industrihamnen i Bålsta vid gipsfabriken Gyproc samt Lantmännens lastageplats Kalmarsand och därtill ytterligare ett antal mindre lastageplatser.

Maximala dimensioner för fartyg i trafik på Mälaren är 135 meter längd, 18 meter bredd och 6,8 meter djupgående. Endast längd och bredd begränsas av slussen i Södertälje medan djupgåendet är beroende av vissa grundare avsnitt i farleden på Mälaren.
– Det finns ett antal ställen där det skulle krävas muddring för att kunna Ã¥tergÃ¥ till det tidigare djupgÃ¥endet 7 meter, pÃ¥pekar Brödje.
Orsaken till att största tillåtna djupgående reducerats är en grundstötning för ett par år sedan.

Bredare sluss
Bland annat hamnar och linjeoperatörer skulle se att slussen helst snarast möjligt skulle moderniseras och förstoras. Verkställande direktör Jan Thunberg vid Transatlantic European Services AB i Västerås påpekar att de som en gång i tiden byggt slussen varit oerhört framsynta, eftersom den drygt 80 år senare fortfarande fyller sin funktion. Han anser att det skulle vara fullt realistiskt att bredda slussen till 25 meter utan att behöva göra alltför stora ingrepp i naturen.
En sÃ¥dan förändring planerades fram till för ett par Ã¥r sedan och beräknades kosta knappt 1 miljard kronor – vilket sett ur ett annat perspektiv skulle utgöra omkring 10 procent av kostnaden för Citytunneln i Stockholm.
För närvarande planeras endast en ombyggnad av slussportarna för att säkerställa att inte vattennivån i Mälaren stiger för högt. Nuvarande konstruktion tillåter nämligen inte tillräcklig avtappning.

Differentierade fartbegränsningar
I Mälaren är det fri fart på vissa avsnitt av farleden. Där det råder fartbegränsningar menar Anders Brödje att differentierade sådana kanske kunde vara användbara. Han berättar att det inom Sjöfartsverket finns planer för ett sådant projekt.
– Detta gäller visserligen Stockholms skärgÃ¥rd, men kunde mycket väl tillämpas även pÃ¥ andra platser, sÃ¥som Mälaren.
I princip skulle detta gå ut på fartbegränsningarna inte skulle vara generella utan beroende av fartygets skrovform och hydrodynamiska egenskaper. Detta skulle dock kräva tester och innebära extra kostnader, men för sådana fartyg som regelbundet och ofta går i farleden skulle det kunna vara intressant.

Övervakningen av fartygstrafiken mellan Landsort och Mälaren sker från en VTS-central i Södertälje alldeles intill slussen. För närvarande pågår en ombyggnad för att skapa större och bättre utrymmen i samband med att VTS-centralerna i Stockholm, Oxelösund och Södertälje slås ihop. Syftet är att på sikt kunna erbjuda bättre service till sjöfarten, men också att kunna gå ner i antalet operatörer.

I Södertälje finns 35 lotsar stationerade, av vilka fyra precis avlagt lotsexamen. När de är i tjänst har lotsarna jour hemma och de bor alla i Mälardalsområdet. Till och från lotsningarna åker de taxi.
– Normalt har vi samtidigt mellan 15 och 18 lotsar i tjänst, upplyser Brödje.
På fartyg som är på resa från eller till hamnar i Mälaren via Landsort byts lots i Södertälje på grund av arbetstidsbestämmelserna.

Vintertid brukar isförhållandena vara relativt lätta på Mälaren. Isen rör inte på sig så det finns inte någon nämnvärd risk för att det bildas ispress eller vallar.
Normalt är trafiken begränsad till isklass 1C och 1 300 ton dödvikt.
– Tyvärr har vi inte nÃ¥gon isbrytare pÃ¥ Mälaren, men till VästerÃ¥s är det sÃ¥ livlig trafik att rännan brukar hÃ¥llas öppen. Däremot kan det bli problem för de fartyg som skall vidare till Köping och om det behövs hyr Isbrytarledningen in bogserarna i VästerÃ¥s och Köping för att öppna farleden, förklarar Brödje.

Förtöjning av fartyg i slussen i bakgrunden VTS-centralen

//Pär-Henrik Sjöström

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies