Ur SST 09/2005

Piratattackerna kostar världen över 240 miljarder per år

Piratattackerna i Malackasundet mellan Indonesien och Malaysia upphörde helt i två månader efter tsunamikatastrofen. Det var närvaron av utländska militära fartyg, som till exempel amerikanska hangarfartyget USS Abraham Lincoln, som fick förövarna att hålla sig undan.

	Kartan visar piratattacker rapporterade under 2004. Bild: CARTOGRAPHIC RESEARCH LAB, UNIVERSITY OF ALABAMA

– Fast nu är attackerna igÃ¥ng igen, grövre och grymmare än nÃ¥gonsin. Vi har pÃ¥ kort tid drabbats av ett flertal dÃ¥d, säger sjökapten Noel Choong som är chef för Piracy Reporting Centre i Kuala Lumpur.

Och nyligen meddelade malaysiska regeringen att poliser ska placeras ombord på fartyg i det tio mil långa sundet.

Nya favorittillhåll
Enligt Noel Choong har piraterna hittills favoriserat de svårnavigerade farvattnen utanför Aceh, det vill säga, i separatistgerillan GAM:s hemtrakter. Här tvingas fartygen sänka farten och blir därför sårbara.

– Fast nu har vi indikationer pÃ¥ att piraterna i viss utsträckning lämnar den indonesiska östkusten och i stället söker lämpliga offer närmare den malaysiska västkusten och även ute till havs.

Piraterna, som i dag ofta är beväpnade med vapen som M 16 och AK47, attackerar främst olje- och gastankers och bulkfartyg och drar då fördel av att dagens moderna fartyg har få besättningsmän. Gärningsmännen är ofta försedda med datorer, mobiltelefoner och komradiosystem. De antas också vara kapabla att bugga satellitkommunikation för att informera sig om fartygstrafiken.

Det är i allmänhet inte lasten eller fartygen förövarna i första hand är ute efter, utan det är pengar och värdeföremål.

– Ofta kidnappas ocksÃ¥ besättningsmän sÃ¥ att man sedan kan begära lösen för dem.
Febril aktivitet

Under intervjun, som äger rum i Piracy Reporting Centres kontor i Kuala Lumpur, springer Noel Choong fram och tillbaka till telefonerna för att informera sig om den senaste piratattacken, vilken ägt rum bara några timmar tidigare. Det är en japansk 26.000-tonnare som råkat illa ut.

Vi frågar Choong om hur han ser på den malaysiska statens beslut från första april om att placera beväpnade poliser ombord på fartyg i sundet.

– Man har nu insett att bevakningen mÃ¥ste fÃ¥r mer muskler. Fast man ska ha klart för sig att det här blir punktvisa, slumpmässiga insatser, som inte pÃ¥ nÃ¥got sätt ökar den övergripande kontrollen. Gärningsmännen kan ju finnas var som helst inom ett mycket stort omrÃ¥de. Fast visst, lÃ¥t oss se vad det kan ge.

	FOTO: ARNE SPÃ…NGBERG

Noel Choong understryker i stället att det som verkligen behövs är fler koordinerade patrulleringar och ett rent allmänt förbättrat samarbete mellan länderna runt det för den internationella sjöfarten så viktiga Malackasundet, som trafikeras av en tredjedel av världens handelssjöfart. Här passerar varje dag cirka 600 fartyg och minst 11 miljoner fat olja. Piratattackerna kostar världsekonomin över 240 miljarder per år.

Länderna i fråga, Indonesien, Malaysia och Singapore, patrullerar i dag främst sina egna vatten och har varken resurser eller lagliga möjligheter att förfölja en piratbåt in på grannens territorialvatten.

Projektet MSSCP, Melaka Strait Singapore Coordinated Patrol, som sjösattes i juli, antyder dock att det finns krafter i gång för en potentare bevakning. MSSCP, som inledningsvis omfattade sjutton patrullfartyg från de tre länderna och som även samordnat underrättelsearbete, innebär dock att länderna fortsätter sköta sin egen bevakning och att de inte får kränka territorialgränserna, inte ens under dramatiska piratjakter. Att sedan grannsämjan mellan Malaysia och Indonesien, på grund av bland annat arbetskraftsfrågor och oljetillgångar, inte är den bästa, gör ju inte saken bättre.

USA erbjuder hjälp
Nu framhÃ¥lls frÃ¥n olika hÃ¥ll, bland annat frÃ¥n USA, att länderna bör tacka ja till erbjudandet om närvaro av utländska styrkor i farvattnen. Hittills har dock de berörda staterna, dock ej Singapore som ju har världens mest trafikerade hamn och dessutom stÃ¥r USA nära, avböjt med motiveringen att man klarar bevakningen pÃ¥ egen hand. Man har ocksÃ¥ varnat för att i synnerhet amerikanska marinens närvaro i sundet, skulle ogillas av ”folket” och skapa grogrund för ytterligare antiamerikansk terrorism. Singapore, som är det enda icke muslimska landet av de tre, har dock klargjort att MSSCP just bör inkludera även utländsk assistans.

Hur ser d̴ ett typiskt pirațverfall ut i dag, handlar det fortfarande om en̦gda kaptener, krokar och knivar Рsom i de gamla sj̦r̦varfilmerna?

– En vanlig attack inleds med att piraterna i smÃ¥ snabba bÃ¥tar kör upp framför stäven pÃ¥ fartyget med en lina mellan sig. När fartyget drar med sig linan förs bÃ¥tarna till var sin sida av skrovet. Sedan kastas krokarna upp och sÃ¥ bordas fartyget som sedan länsas pÃ¥ pengar och värdeföremÃ¥l. Och ofta tar gärningsmännen med sig besättningsmän som gisslan. Gör de motstÃ¥nd skjuts de ned. Andra ligor kan i stället tydligen inleda attacken med att frÃ¥n sina bÃ¥tar skjuta sönder det angripna fartygets kommandobrygga. SÃ¥ överfallen kan tydligen se olika ut, beroende pÃ¥ vilka som planerat dem. I de fall där hela besättningen kidnappas, lämnas fartygen herrelöst drivande i ofta hÃ¥rt trafikerade farleder. Det gäller sÃ¥väl mindre lastbÃ¥tar som stora oljetankers.

Dumdristig svensk
Vi berättar om den svenska befälhavaren som alltid går med full fart genom det svårnavigerade Malackasundet. Det betyder cirka tjugo knop.

– Det lÃ¥ter livsfarligt. Dels riskerar han säkerheten för omgivande sjöfart, dels riskerar han att gÃ¥ pÃ¥ grund. Och dÃ¥ blir han ju ett lätt byte. Sedan räcker ju knappast tjugo knop för att köra ifrÃ¥n piraterna.

Hur ska man dÃ¥ skydda sig, finns det nÃ¥gra moderna metoder pÃ¥ lut? Vi fÃ¥r höra om de där elektriska näten, Secure-Ship, som piraterna garanterat upplever som ”stötande”. Det är stÃ¥lnät som laddas med niotusen volt och sedan draperas över fartyget.

– Det här är dock absolut inget för oljetankers, varnar Noel Choong med ett snett leende.

Rekommenderar Ship-Loc
Ytterligare bra piratskydd anses det satellitbaserade ShipLoc-systemet vara, vilket International Maritime Bureau rekommenderar för tonnage över 500 ton. Det är ett system som möjliggör för rederierna att när som helst informera sig om sina fartygs exakta positioner. Systemet möjliggör också för besättningarna att vid fara aktivera ett alarm som automatiskt sänder ett meddelande till rederiet och till berörda myndigheter.

– Ship Loc är nÃ¥got för den där svenske kaptenen, tycker Noel Choong som ocksÃ¥ rekommenderar skeppare i allmänhet att ha alert antipirate-watch ombord med rutiner för strÃ¥lkastaranvändning och brandslangar.

Hur är det då med terrorismen, kan vi i framtiden räkna med fler politiska attacker mot sjöfarten och då kanske mot fullastade olje- eller gastankers?

– Vi kan i varje fall inte utesluta att sÃ¥ kan bli fallet. FÃ¥r dessa terrorgrupper klart för sig hur sÃ¥rbar sjöfarten är sÃ¥ ligger vi illa till.

Redan i dag finns dock rapporter om Al Qaida-attacker mot just fartyg. Ett dåd ägde rum utanför Yemen där en Al Qaida-grupp körde in en båt lastad med sprängmedel i den franska tankern Limburg, och i Marocko greps för en tid sedan terrorister som förberedde attacker mot brittiskt och amerikanskt oljetonnage i Gibraltar. Analytiker varnar också för ett framtida samarbete mellan terrorister och pirater och för terrordåd i Malackasundet, vilka skulle få svåra följder för sjöfarten.

Pirater och terrorister
Al Qaida har också visat stort intresse för containertransporter till sjöss. Globalt handlar trafiken om femton miljoner containrar som far runt jorden. Och bara en procent av dem röntgas. Al Qaida hade för några år sedan långt framskridna planer på att köpa in sig i ett exportföretag som hade tillstånd att landa containrar i Port Newark i USA. Mannen bakom projektet planerade också attacken mot World Trade Center i New York City 2001.

Om nu inte dagens pirater är att betrakta som terrorister, vad är de då? På Piracy Reporting Centre urskiljer man åtminstone tre typer av ligor. Det är det lokala, spontant sammansatta, gänget som helt enkelt är ute efter snabba pengar för sin överlevnad.

– Sedan har vi grupper med kraftfulla ledare och anställd personal som jobbar helt professionellt. De är ofta välutrustade och välorganiserade. Den tredje gruppen representerar internationellt organiserad brottslighet. De är ofta ute efter bÃ¥de fartyg och last. Fartygen mÃ¥las om och förses med nya papper och blir sÃ¥ kallade ”ghostships”. Det finns inte längre nÃ¥gon identitet pÃ¥ dem. Jag är rädd för att dessa fartyg kan komma att bli intressanta för just terrorister.

250 fartyg försvinner varje år
År 2004 ägde, enligt Piracy Reporting Centre, 325 piratattacker rum runt om i världen. 93 av dem utfördes i indonesiska farvatten. Av dessa 93 inträffade 37 i Malackasundet. 30 sjöman fick under samma år sätta livet till i olika piratdåd.

Bedömare befarar att det verkliga antalet dåd är större och pekar på att cirka 250 fartyg årligen försvinner spårlöst till sjöss med last och besättningar.
Det pekas också på det faktum att många besättningar och rederier, av rädsla för att tappa anseende och drabbas av förseningar, inte rapporterar piratrelaterade incidenter och attacker.

//Arne Spångberg

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies