LEDARE. Ur SST 01/2005

Perspektiv på en katastrof

Glädjen över att kunna välkomna er till det första numret under SST:s jubileumsår grumlas självfallet av tsunami-vågornas härjningar i Sydostasien. Naturkatastrofen inträffade visserligen på andra sidan jorden men i en allt mer globaliserad värld träffades också vi i höga Nord av konsekvenser vi sällan eller någonsin upplevt. Detta har också fått privatpersoner, företag och organisationer att engagera sig på ett sätt som vi heller aldrig upplevt förut.

Efter det akuta skedet är det dock viktigt att se denna, den allvarligaste naturkatastrofen i modern tid, i ett perspektiv.

Under SST:s 100 år har världen upplevt ett antal stora naturkatastrofer som jordbävningar, vulkanutbrott, översvämningar och extrem torka. Till sjöss har vi också drabbats av katastrofer där mänskliga tillkortakommanden bidragit till att naturen kunnat ta sin tribut i människoliv. Några exempel är Titanic och Estonia.
Men trots de fruktansvärda konsekvenser dessa båda typer av katastrofer kan medföra för människor och miljö, är de en västanfläkt jämfört med de katastrofer vi människor själva inte bara skapar förutsättningarna för utan också genomför. Under de senaste hundra åren har mänskligheten utkämpat två världskrig. Lägg till detta krig i Korea, Vietnam, Mellanöstern, Balkan, folkmord i Kambodja, Ruanda och Darfour, terror i Chile och Sovjetunionen och hur många andra exempel som helst på mänsklig grymhet, girighet och makthunger.

Naturkatastrofer kan vi inte stoppa, möjligen skapa system för bättre förvarning. Svåra olyckor orsakade av mänskliga misstag och inkompetens kan vi minska sannolikheten för att de inträffar och begränsa konsekvenserna av genom att dra lärdom av dem, men aldrig helt radera ut.

Däremot kan vi sträva mot en värld med en betydligt bättre fördelning av våra gemensamma tillgångar och där trygghetsskillnaderna mellan människor i olika delar av världen minskar. Fattigdom, hopplöshet, brist på demokrati, kunskap och information är grogrund för krig och terror.

En viktig förutsättning för ökat välstånd i världen, jämlikhet mellan länder och därmed en utveckling mot en fredlig värld är en fri handel.

Rika länder kan genom bistånd och riktade satsningar bidra till bättre förutsättningar i fattiga länder, men det enda som kan åstadkomma en varaktig utjämning av välståndet i världen och en bra utveckling för alla är handel på jämlika villkor.

NÃ¥gon promille av världens befolkning arbetar med sjöfart mellan länder och mellan kontinenter, ombord och iland. Det kan synas marginellt – ett totalstopp av all sjöfartsverksamher skulle knappt ge utslag i arbetsmarknadsstatistiken i Norden, i EU eller globalt. Men dessa människor är mycket mer betydelsefulla än vad numerären kan tyckas antyda. Världens sjöfartsmänniskor driver en av världssamhällets grundbultar, det är de som opererar verktyget som bär större delen av världshandeln. En kostnadseffektiv transportapparat som kan föra länders och regioners export till nya marknader över haven är en förutsättning för ett ökat välstÃ¥nd.

Med ökad handel mellan länder följer ett ökat transportbehov. Globalt men särskilt i tätbefolkade och hårt belastade områden kan sjöfarten också bidra till att bryta den trend vi skapat mot en annan typ av katastrofer: miljö- och klimatkatastrofer. Med de rätta förutsättningarna finns en outnyttjad potential i sjöfarten för säkra, energieffektiva och miljöanpassade transporter.

Världens sjöfartsmänniskor har en stor uppgift att hantera. I den ingÃ¥r bland annat att minimera riskerna för sjöolyckor med svÃ¥ra konsekvenser för människor och miljö. För att utnyttja sjöfartens möjligheter optimalt krävs dock att samhället i stort – statsmakter, industri och konsumenter – inser sjöfartens möjligheter och villkor och skapar de rätta förutsättningarna. DÃ¥ kan sjöfartens potential som ett av flera viktiga verktyg för en friare och mer miljöanpassad värld utnyttjas fullt ut.

Fräsch hundraåring

I Ã¥r fyller Svensk Sjöfarts Tidning 100 Ã¥r. I det första numret frÃ¥n den 7 juli 1905 kan man läsa att tidningen ”kommer att behandla sjöfart, fiske och alla dithörande kommersiella och tekniska ämnen samt segelsport och annan vattensport”.

Under Ã¥rens lopp har fokus skiftat nÃ¥got (det sistnämnda är vi t ex rejält dÃ¥liga pÃ¥) men slutklämmen i den första ledaren gäller alltjämt: ”Vi innesluta Svensk Sjöfarts Tidning i den intresserade allmänhetens välvilja under löfte att göra vÃ¥rt bästa för Ã¥stadkommande af ett nyttigt och underhÃ¥llande fackblad.”

När man har uppnått en så aktningsvärd ålder kan man behöva fräscha upp sig litet. Det gör vi bland annat med en ny layout och fler förändringar är att vänta i tidningen, i nyhetsbrevet och på Sjösidan (www.shipgaz.com). Närmast (från nästa nummer av SST) kommer marknadsrapporteringen att utvidgas och i nyhetsbrevet blir det nya marknadsrapporter som bl a berör sjöfarten i vårt närområde.

Jubileet kommer att uppmärksammas på flera sätt under året och mer information om detta kommer i tidningen, i nyhetsbrevet och på Sjösidan.
Men framförallt vill vi tacka dig och alla andra läsare för att ni följer med oss in i ett nytt och spännande sekel.

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies