Ur SST 23/2004

TvÃ¥ av de fyra delägarna i Wisby Tankers, sjökapten Jonas Engström (till vänster) och sjöingenjör Peter Rubinstein, ombord pÃ¥ “Wisby Verity”. FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

Wisby Tankers:
”Vi satsar pÃ¥ kvalitetstonnage”

Redan när verksamheten inleddes Ã¥r 2000 hade Wisby Tankers klart för sig att man skulle bygga en bÃ¥t. Efter drygt fyra Ã¥r av verksamhet med ett andrahandsfartyg tog rederiet i somras leverans av sitt första nybygge, ”Wisby Verity”. Nu har man redan planer pÃ¥ ett fartyg till.

Wisby Tankers AB bildades år 2000 av sjökaptenerna Johan Markström och Jonas Engström samt sjöingenjörerna Peter Rubinstein och Stefan Dombrowsky. De har alla arbetat inom Laurin Maritime och det var även här som de träffades och började diskutera möjligheten att bli redare.

Alla delägare tillför bolaget kunnande från olika specialområden. Peter Rubinstein började sin bana inom Thunbolaget, där han tjänstgjorde 15 år. Av dessa var han fem år teknisk inspektör innan han flyttade till Laurin Maritime.

Hans kollega Stefan Dombrowsky hade arbetat inom varvssektorn och på mindre kryssningsfartyg innan han kom till Laurin Maritime, där han de tre sista åren var inspektör i Houston.

Sjökapten Johan Markström har sysslat med mycket sedan han mönstrade på som jungman på ett tankfartyg för 22 år sedan. Han är reservofficer med kaptens grad och har bland annat en omfattande erfarenhet av isbrytning och sjömätning. Innan han var med om att grunda Wisby Tankers arbetade han som befälhavare i Laurin Maritime.

Jonas Engström startade sin bana till sjöss relativt sent och ingick i en pilotklass för den nya sjökaptensutbildningen. Han kom via Johan Markström till Laurin Maritime.

– PÃ¥ Laurin Maritime konkretiserades vÃ¥ra idéer om att grunda ett eget rederi, eftersom Laurin alltid varit starka pÃ¥ ombordmanagement, sammanfattar Peter Rubinstein hur man kom igÃ¥ng.

Wisby Tankers inledde sin verksamhet med secondhandfartyget “Wisby Barbados” (ex “Stena Barbados”), som fortfarande ingÃ¥r i flottan.

Tankfart enda alternativet
När de fyra delägarna i Wisby Tankers AB blev egna företagare inom rederibranschen hade man tvÃ¥ saker fullständigt klara: Det var tankfart de skulle syssla med och de skulle snarast möjligt lÃ¥ta bygga ett fartyg där de kunde implementera sina idéer och utnyttja det kunnande som de samlat under en lÃ¥ng tid.

Att det blev tanksjöfart som rederiet valde att satsa på är i det närmaste en självklarhet, anser alla delägarna.

– TankbÃ¥tar är det vi kan och det är samtidigt en typ av sjöfart där vi tror att det gÃ¥r att skilja sig frÃ¥n mängden, säger Jonas Engström.

För att kunna inleda ett så vidlyftigt projekt som nybyggnation var det nödvändigt att ha sysselsättningen för fartyget klar på förhand. Men för ett nystartat litet rederi är det inte så enkelt att vinna marknadens förtroende utan att ha några referenser för att kunna visa vad man verkligen går för.

Vägen till nybygget gick därför via produkttankfartyget Stena Barbados, som köptes från Concordia Maritime inom Stenasfären. Köpet markerar samtidigt starten för Wisby Tankers verksamhet. Stena Bulk tidsbefraktade fartyget för två år och tidsbefraktade i sin tur henne vidare till Texaco för trafik i Karibiska havet.

Samtliga delägare arbetade ombord på det nyinköpta fartyget. Detta blev en läroperiod för de nyblivna redarna, då man satte sig in i sjöfarten mer ingående än vad man gjort som ombordanställd.

– Under den tid vi gick i charter för Stena lärde vi oss mycket om hur man skall operera sjöfart med ansvar gentemot en befraktare, menar Jonas Engström.

Efter att chartern till Stena Bulk gick ut döptes Stena Barbados om till Wisby Barbados. Numera är Wisby Barbados tidsbefraktad till ett marockansk oljebolag som bl a seglar mellan Teneriffa och Marocko.

LÃ¥ngsiktiga kontakter
Tankarna pÃ¥ ett nybygge fanns hela tiden med i bakgrunden. En grundförutsättning för att kunna beställa ett fartyg var att erhÃ¥lla ett lÃ¥ngt sysselsättningskontrakt. Även om man opererar inom tankfart – en marknad som ofta betecknas som spekulativ – har rederiets grundidé hela tiden varit att etablera lÃ¥ngsiktiga och stabila kontakter med sina samarbetspartners.

– Vi har gÃ¥tt in för att operera pÃ¥ ett sätt sÃ¥ att vi har vÃ¥r intjäning klart definierad för en lÃ¥ng period framÃ¥t. För att kunna operera spekulativt skulle det behövas en stor finansiell buffert, menar Peter Rubinstein.

År 2002 började alla bitar att falla på plats. Innan beställningen gjordes hade man utfört ett omfattande arbete med att undersöka marknaden och ta fram en fartygstyp som man sedan presenterade för oljebolaget Preem.

– VÃ¥r idé var att utveckla ett fartyg som skulle vara optimalt för de specifika behov som befraktaren har, berättar Jonas Engström.

Responsen från Preem var positiv. När nybyggnadskontraktet tecknades med varvet slöt man också ett tidsbefraktningsavtal med Preem.

Holländskt varv i Tyskland
Som byggvarv valde Wisby Tankers det nederländska varvet Ferus Smit. Fartyget byggdes vid den av varvets anläggningar som ligger i Leer i Tyskland.

– Jag hade redan en relation till Ferus Smit frÃ¥n min tid pÃ¥ Thunbolaget, säger Peter Rubinstein, och tillägger att det rederiet beställt ett tjugotal fartyg frÃ¥n varvet.

– Varvets fartyg är av hög kvalitet och vi visste att vi skulle fÃ¥ exakt det fartyg vi beställt pÃ¥ utsatt tid, pÃ¥pekar Peter Rubinstein.

Han menar att det aldrig var ett reellt alternativ för Wisby Tankers att bygga i Kina eller något annat land med låga varvspriser.

– För det första ville vi ta en sÃ¥ liten risk som möjligt för att vara säkra pÃ¥ att vi skulle fÃ¥ fartyget pÃ¥ kontraktsenlig tidpunkt och att det skulle vara av hög kvalitet. Vi kunde ocksÃ¥ bibehÃ¥lla vÃ¥r lilla organisation under byggtiden. Först var jag ett halvÃ¥r i Tyskland och drev kontoret därifrÃ¥n. Under andra hälften av byggtiden tog min kollega Stefan över. Det skulle ha varit betydligt mer komplicerat att bygga i Kina.

Att arbeta med ett mindre, familjeägt varv passade dessutom Wisby Tankers väl.

– FrÃ¥n första början kändes det bekvämt och de skötte sina kontakter med oss väldigt omsorgsfullt, berömmer Jonas Engström.

Vidare var alla ägarna överens om att den typ varvet offererade var mycket nära det optimala fartyg som man själva kommit fram till – efter vissa modifikationer.

Nybygget “Wisby Verity” levererades av Ferus Smit sommaren 2004. FOTO: PÄR-HENRIK SJÖSTRÖM

Flyttade till nybygget
När Wisby Verity levererades i somras flyttade samtliga delägare i rederiet över till nybygget. Johan Markström och Jonas Engström avlöser varandra som befälhavare, medan Peter Rubinstein och Stefan Dombrowsky på motsvarande sätt fungerar som maskinchefer. Den maskinchef och befälhavare som är i land sköter kontoret.

Arbetsfördelningen mellan delägarna är klart definierad. Allt som har att göra med den dagliga driften sköts ombord på fartygen. Inom landorganisationen svarar maskincheferna för ekonomi och teknik. På befälhavarnas ansvarsområde ligger personal, befraktning och säkerhetsfrågor.

– När vi avlöser en kollega ombord, lämnar vi samtidigt över arbetsuppgifterna för landorganisationen till honom, förklarar Jonas Engström.

Att Wisby Verity går i närtrafik har förenklat arbetet betydligt.

– När vi seglade pÃ¥ Västindien kunde vi aldrig träffas samtidigt alla fyra. Nu hÃ¥ller vi ett möte ombord varje mÃ¥nad, upplyser Peter Rubinstein.

Att alla rederiets delägare arbetar pÃ¥ Wisby Verity ställer ingalunda Wisby Barbados i skymundan. Men samtidigt pÃ¥pekar man att det givetvis krävs en hel del av besättningen och i synnerhet befälhavaren och maskinchefen. Wisby Barbados trafikomrÃ¥de ligger lÃ¥ngt borta frÃ¥n Sverige och fartyget är därför rätt ”självgÃ¥ende”. Ombord har man frihet att besluta om allt som berör den dagliga driften av fartyget, men samtidigt innebär detta givetvis ett större ansvar.

– Men vi hÃ¥ller förstÃ¥s kontakt sÃ¥ gott som dagligen, säger Peter Rubinstein.

Överhuvudtaget ingår det i rederiets filosofi att uppmuntra de ombordanställda att ta egna initiativ och utveckla egna ansvarsområden. Andan inom rederiet är synnerligen god och personalomsättningen uppges vara extremt låg.

Betydande arbetsgivare
Wisby Tankers har i dagens läge sammanlagt 32 Ã¥rsanställda inklusive tillfällig arbetskraft frÃ¥n Filippinerna enligt TAP-avtalet. De filippinska besättningsmedlemmarna rekryteras via bemanningsbolaget NET Ship Management, som ocksÃ¥ används av bl a Broström.

Inom rederiet tittar man hela tiden pÃ¥ nya idéer, som diskuteras och utvärderas. Till framtidsplanerna hör definitivt att skaffa ytterligare ett nybygge, men man har medvetet avstÃ¥tt frÃ¥n att göra upp nÃ¥gon tidsplan för detta. Sannolikt kommer detta att bli ett systerfartyg till Wisby Verity.

– Vi är väldigt nöjda med Wisby Verity och det kommer att bli svÃ¥rt att hitta nÃ¥got att ändra pÃ¥ till nästa bÃ¥t, säger Peter Rubinstein.

Innan Wisby Tankers blir redo att beställa ett fartyg till vill man ha helhetslösningen klar, inklusive befraktning. Redarna är övertygade om att liknande projekt kommer att kunna genomföras gentemot kunder med lika högt ställda krav som Preem.

– VÃ¥rt mÃ¥l är helt klart att växa, men vi har inte gjort upp nÃ¥got tidsschema för detta. Alla nya verksamheter mÃ¥ste bära sig ekonomiskt frÃ¥n allra första stund, förklarar Jonas Engström.

Med nuvarande utsikter kommer inte heller Wisby Barbados att avyttras.

– Vi är duktiga pÃ¥ fartygsdrift medan vi fortfarande hÃ¥ller pÃ¥ att lära oss affärsbiten. Det finns heller ingen uttalad mÃ¥lsättning att vi delägare skulle gÃ¥ iland. I sÃ¥ fall mÃ¥ste verksamheten kräva detta, konkluderar Jonas Engström.

//Pär-Henrik Sjöström

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies