Ur SST 21/2004

Minjakt med hjälp av modern teknik. FOTO: MAGNUS HÄGG

På jakt efter minor från förr

Närmare 50.000 minor kan ligga kvar i svenska vatten. Det är Ã¥terstoden av de 165.000 minor som lades ut i Östersjön, Öresund och Västerhavet under andra världskriget. Att lokalisera sÃ¥ mÃ¥nga som möjligt av dessa ingick i 4:e minkrigsflottiljens minsökningsprojekt ”LÃ¥ngan” som avslutades pÃ¥ västkusten den 22 oktober.

Det hela började med den uppmärksammade bärgningen av DC3:an i Östersjön. I samband med denna lokaliserades och oskadliggjordes ett femtiotal minor av 4:e minkrigsflottiljen. Det visade sig att minorna fortfarande hade stor sprängkraft och att flygplansvraket inte kunde bärgas innan området hade minröjts. Då väcktes också frågan om förekomsten av minor som lades ut i svenska vatten under andra världskriget.

Anders Widén är divisionschef vid 4:e minkrigsflottiljen:
– Efter kriget röjde man i farvattnen med mekaniska minsvep. En del av minorna som flöt upp tog man hand om. Vissa tvingades man av olika skäl lÃ¥ta sjunka till botten. Därmed var de ofarliga och man kunde släppa fram handelssjöfarten och fisket. Men mÃ¥nga minor ligger alltsÃ¥ kvar och nu har vi ny teknik för att lokalisera dem.

Förr svepte man minor, vilket innebar att förankringen skars av sÃ¥ att minorna flöt upp till ytan. Nackdelen var att man inte kom ner tillräckligt djupt för att komma Ã¥t alla minor. Dagens minjakt innebär att man med hjälp av sonar söker efter ”ekon” – okända föremÃ¥l. För att identifiera föremÃ¥let används en fjärrstyrd undervattensfarkost med kamera. Farkosten kan även placera en laddning för att oskadliggöra minan. Alternativt skickar man ner röjdykare för samma operation.

Ofarliga på botten
Anders Widén säger att minorna inte utgör nÃ¥gon fara sÃ¥ länge man inte rör dem.
– Att köra bottentrÃ¥l i ett omrÃ¥de där det finns minor är givetvis inte lämpligt. Men det har inte hänt nÃ¥gra incidenter med minor i bottentrÃ¥l eller att minor träffats av ankare med personskador som följd.

”LÃ¥ngans” första etapp ägde rum utanför kusten söder om Stockholm där man hittade ett 15-tal minor. I den andra operationen sydost om Öland deltog även fartyg frÃ¥n Nato. Man sökte efter rester av den s k Wartburgspärren som lades ut av Nazityskland 1942. En (1) mina lokaliserades.

Inför den tredje etappen hade enheter ur 4:e minkrigsflottiljen förflyttat sig till västkusten för att söka i områden kring Nidingen söder om Göteborg och Bonden utanför Lysekil.

Lysekilsspärren bestod av 60 minor och lades ut 1944. 53 av dessa röjdes 1945 och ytterligare en mina hittades Ã¥ret därpÃ¥. Att verifiera de Ã¥terstÃ¥ende sex samt 18 ”oredovisade” minor i Nidingens närhet var uppdraget i tredje etappen av ”LÃ¥ngan”.
NÃ¥gra minor lyckades man dock inte lokalisera pÃ¥ grund av vädret. Ett antal intressanta ”ekon” hittades pÃ¥ botten men det hÃ¥rda vädret gjorde det omöjligt att sjösätta undervattensfarkosten för identifiering. Det enda fynd som gjordes var ett minankare som bärgades utanför Nidingen.

Internationella operationer
Sverige har deltagit i flera stora minröjningsinsatser, bland annat i baltiska vatten. I september förra Ã¥ret deltog 18 fartyg frÃ¥n tolv länder i den internationella minröjningsoperationen och övningen Open Spirit 2003. Totalt avsöktes ett omrÃ¥de pÃ¥ 58 kvadratsjömil. Man upptäckte och oskadliggjorde 26 minor. Under tidigare operationer pÃ¥ estniskt vatten under Ã¥ren 1995–2002 har man hittat 223 minor och 57 bomber.

//Magnus Hägg

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies