 |
 |
|
|  |
Björnen i förrÃ¥det pÃ¥ ”Kalmia” Tankfartyget Kalmia kom till Rederi AB Transatlantic pÃ¥ ett ovanligt
sätt. Det började med tankfartyget ”Oljaren” som levererades
frÃ¥n Götaverken i september 1946 till Transatlantic. M/T ”Oljaren”
var på 13 100 ton dödvikt och hade en dieselmotor på
5 200 IHK. I april 1951 när fartyget var pÃ¥ väg frÃ¥n Curaçao
till Stockholm med full last av olja strandade hon vid Muckle Skerry i
Pentland Sund. Pentland Sund är känt för sina förrädiska
strömmar. Anledningen till att fartyg går genom Pentland Sund är att
man gör en tidsvinst genom att välja denna väg. ”Oljaren”
hade flera gånger gått igenom sundet. Nu råkade man
ut för våldsamma strömvirvlar och strömsättningar
och fartyget lydde inte roder utan gick med 18 knop upp på Muckle
Skerry. Fartyget sände SOS och besättningen lämnade henne
då det var risk att hon skulle brytas sönder. Några dagar senare hade vädret förbättrats och ett
bärgningsfartyg lyckades dra loss ”Oljaren”. Vid dockning
upptäcktes att nästan hela botten var uppriven.
Maskinchef Alf Carlsson pÃ¥ ”Kalmia” har berättat
den smått otroliga historien om björnen i förrådet.
När fartyget låg i Sumatra och lastade var några besättningsmän
i land och träffade på en handelsman som sålde levande
djur. De fick en idé att köpa nÃ¥gra och ha som husdjur
för att lätta upp tristessen ombord på tankfartyget som
gick sin enformiga trad mellan olika oljehamnar. Efter en prisdiskussion och prutning återvände besättningen
till fartyget med två små apor och en liten björnunge.
Djuren blev allas favoriter och piggade upp stämningen ombord. När de små aporna mötte någon, klättrade de
upp i famnen och ville bli omklappade. Den lille björnungen lufsade omkring och nosade i alla vrår
den kunde upptäcka och fick en klapp på ryggen när den
mötte någon besättningsman. Djuren blev väl omhändertagna
och var omtyckta av alla ombord. När besättningen varit ombord
i tolv månader skulle alla med undantag av befälet mönstra
av och fÃ¥ fri hemresa. Avmönstringen skulle ske i Curaçao
när fartyget kom dit för att lasta olja. Då blev det en diskussion om vad man skulle göra med djuren.
Även om man ville ta hem dem skulle detta inte vara praktiskt möjligt.
Man kom överens om att det bästa var att släppa djuren
fria i land. Timmerman tog en apa och stoppade in den under jackan och gick i land,
förbi tullare och vaktmanskap och promenerade bort till något
som såg ut som en park. Där släppte han ut apan. Så
gick han tillbaka och gjorde likadant med den andra apan. När man skulle ha tag i björnungen var den försvunnen.
Man letade igenom hela fartyget men kunde inte hitta den. Man antog att
den på något sätt tagit sig iland, hur som helst var
den försvunnen. Besättningen lämnade fartyget och avlöstes av ett nytt
gäng och Kalmia fortsatte sina resor mellan olika oljehamnar. Vid ett tillfälle när ett stewardsbiträde var nere i kallförrådet
där man förvarar grönsaker och rotfrukter, tyckte han att
det såg lite konstigt ut i högen där man hade potatis
och rotfrukter. Han tog och petade i högen med ett kvastskaft. Då kom björnungen
fram och grabben slängde kvasten och sprang upp till kocken och berättade
med andan i halsen att det var ett vilddjur i förrådet. Kocken
och båsen gläntade på dörren och mycket riktigt
– det stod ett djur därinne. BÃ¥sen plockade fram det grovmaskiga landgÃ¥ngsnätet och
tillsammans med några matroser rusade han in och kastade nätet
över djuret, släpade upp det på däck och kastade
allt överbord. När Alf Carlsson kom till lunch fick han höra vad som hänt.
”Men det var ju den tame björnungen” sa han, ”den
skulle ni inte slängt överbord”. Björnungen hade smugit sig in när dörren till kallförrÃ¥det
stod på glänt och grävt sig in i potatishögen och
rett sig ett ide. Temperaturen i förrÃ¥det var ca 10°C och
mycket behagligare för björnen än den tropiska värme
som för det mesta rådde på fartyget. Han hade antagligen
legat i dvala tills han blev väckt av stewardsbiträdet. Alf Carlsson har förgäves sökt i facklitteratur efter
en bestämning av vilket slag björnen var av, men ingen beskrivning
har passat in. //Elmer Eliasson Latest update 11-09-2007 15:46 |
|
|
 |
 |
|
|
Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan. Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies |