Ur SST 19/2004

Italienska redarna på väg tillbaka

De italienska redarna vill investera nära 140 miljarder kronor och fördubbla sin flotta på sex år. Men för att göra det behövs nya grepp för finansieringen. Det konstaterade det italienska rederiförbundet på sitt årsmöte i september. Enligt ordföranden Giovanni Montanari är det fortfarande de skandinaviska länderna som visar vägen för redarbranschen.

	Den italienska sjöfartsektorn omsätter totalt 26,3 miljoner euro (2,3 procent av Italiens BNP) och skapar 356 000 arbetstillfällen, varav 81 500 inom sjötransport. Detta ger den italienska staten 1,6 miljoner euro per år i skatter.

På 60-talet var rederibranschen en av Italiens mest aktade och blomstrande näringar. Allmänheten kände till de stora rederifamiljernas namn och regeringen gav det stöd som behövdes. Sedan kom en sakta med säker tillbakagång. Att vara redare var inte längre lika attraktivt. Hela branschen fick stå tillbaka för den betydligt intressantare tunga industrin, som till exempel Fiat som skulle förse alla italienska familjer med bil.

Men nu har redarna börjat få uppmärksamhet igen. Och att branschen nu möts med respekt och intresse även inom regeringen visar självaste premiärministern Silvio Berlusconis och flera ministrars närvaro vid rederiförbundets årsmöte i Genua nyligen.

РVi har jobbat p̴ v̴r synlighet de senaste ̴ren med olika initiativ, och nu b̦rjar det ge effekt, konstaterar f̦rbundets ordf̦rande Giovanni Montanari.

En av få ljuspunkter
Det är inte bara en pr-process som branschen genomgått. I ett Italien som genomgår en svår ekonomisk kris, är sjöfarten en av de få ljuspunkterna.
Passagerartrafiken ökade med 6,7 procent förra året och godstrafiken med 3,1 procent.

De italienska redarna har under de senaste tio åren investerat i 467 nya fartyg, och har nu en flotta på totalt elva miljoner ton i bruttotonnage.

	Det italienska rederiförbundets ordförande Giovanni Montanari förklarade vid årsmötet att redarna är beredda att fortsätta sin satsning även de närmaste åren.

– För tio Ã¥r sedan var vi hopplöst efter. Men regeringens hjälp för att skrota gamla fartyg gav nytt blod till branschen. Visst finns det fortfarande förbättringar att göra, men nu har vi till en stor del en modern flotta, säger Giovanni Montanari.

Redarna är alltså så optimistiska inför framtiden att de är beredda att satsa nära 140 miljoner kronor (15 miljoner euro) på nya fartyg under de närmaste åren.
För att uppnÃ¥ detta mÃ¥l kräver de att regeringen hjälper dem med moderna finansieringsverktyg. Rederiförbundet har föreslagit den lösning som används i Frankrike, ”tax lease scheme”.

Det innebär i korthet att statliga eller halvstatliga finansieringsinstitut betalar de nya fartygen, som sedan leasas av redarna. Efter fyra eller fem år kan redarna köpa loss fartygen.

– Detta är inte det enda möjliga systemet, men vi tycker det ser ut att fungera bra. Det viktiga är att vi fÃ¥r hjälp för att kunna göra denna enorma investering och konkurrera pÃ¥ lika villkor med andra länder, förklarar ordföranden.

– En sÃ¥dan här investering skulle dessutom vara ett enormt lyft för den europeiska varvsindustrin, eftersom de lÃ¥nga väntetiderna i Asien gör att vi kommer att bygga i Europa.

”Fantastiska svenska fartyg”
Enligt Giovanni Montanari försöker han och de italienska redarna kopiera de skandinaviska länderna. De är och har varit en riktpunkt för att få den italienska branschen att växa och utvecklas.

– De har betydligt mer yrkesmässighet och kapacitet jämfört med oss. Redan i min ungdom drömde jag om de fantastiska, svenska fartygen, berättar han och skrattar.

– Men nu har vi alla tillfälle att växa rejält. Problemet är att rederibranschen är alldeles för delad pÃ¥ internationell nivÃ¥. Jag anser att det skulle vara ett stort steg framÃ¥t om vi kunde bilda en kommitté med ordförandena i EU-ländernas rederiförbund. Tillsammans kan vi nÃ¥ mÃ¥l som är omöjliga om vi fortsätter att dra var och en Ã¥t vÃ¥rt eget hÃ¥ll.

//Kristina Wallin

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies