Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
VÃ¥rt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

Framför kontoret och bostaden. Leo tillsammans med Fifita Fletcher, allt-i-allo och Alekisanito, ”senior fishing captain”.

En sjöman i Söderhavet

Det är populärt att berätta om gamla sjöfarare med udda karriärer i
främmande land, t ex kapten Nilsson i Buenos Aires eller gamla skeppare i Kongo, det finns hur många exempel som helst. I nummer 3/04 av Svensk Sjöfarts Tidning meddelades att Leonhardt Niit, som levde många år på Tonga, hade avlidit.

Min yngste son, Per, tog studenten 1990. Han mönstrade och fick besked om att inryckningen till militärtjänst skulle bli först nästa höst. En dag sÃ¥g han mig i ögonen och sa: ”Tonga!”
”VadÃ¥, Tonga?” sa jag.
”Tonga är det som gäller,” sa han.
”Glöm det,” sa jag.

Sedan slog det mig, att jag hade en gammal kollega, Leo Niit, på Tonga. Sagt och gjort, jag skrev ett brev och frågade honom vad en yngling hade där att göra.
Leos svar är hans egen beskrivning av livet på Tonga. Jag vill gärna återge det här. Jag har strukit bort några oväsentligheter angående resebyråer och liknande. Jag har också avidentifierat namn och hemort för en familj.

Leo
Inget arbete var främmande för Leo.

Nuku’alofa 10th of January 1991
Broder, det var inte igÃ¥r vi hade personlig kontakt och mÃ¥nga Ã¥r har förflutit sedan tiden pÃ¥ ”Eva Jeanette”.

Hade jag författartalang som Du, hade jag kunnat skriva böcker om verkligheten i legendernas och sagornas land, Tonga, om vad som händer eller inte händer. Det dagliga livet, och folkets mentalitet, är i realiteten helt motsatsen till vad vi har lärt oss i vår civilisation. Man bör vistas i Tonga åtminstone sex månader för att börja ana hur man ska bete sig.

Det är ett konststycke att bedriva kommersiell verksamhet i ett dylikt land. Du kan ana själv om jag nämner att vårt företag, med en majoritet av utländskt ägarskap, är ett av de äldsta företagen i Tonga och ett av de få som ger aktieutdelning.

Vårt jointventure med herrarna X blev tyvärr väldigt kortvarigt. Det är svårt att samarbeta i ett organiserat företag, med protokoll och beslut, om man bara har erfarenhet av familjebusiness i Grönköping, där man tycks ha tränats att skoja med partners och myndigheter samt bedraga staten.

Man fÃ¥r gärna vara ”ful i mun” här men ärligheten i ekonomiska frÃ¥gor är grunden för att kunna överleva även i Pacific. Man blir inte förmögen genom detta, men man sover gott om natten.

Just nu har vi ett bottenläge inom företaget. Vi exporterar exklusiv fisk, färsk och isad, till USA och Japan. Nu har den amerikanska marknaden mer eller mindre kollapsat, vilket i sig innebär att mer fisk anländer till den japanska marknaden, med ett stort prisfall som följd.

  Leo med anställda
  Leo framför villan/kontoret tillsammans med prins Ma’atu och anställda.

Jag går nu över till Dina frågor: Vad det gäller extraknäck är det lite knepigare. Officiellt fordras det arbetstillstånd som måste ansökas före ankomst till Tonga, med bifogad kopia av ett tidsbestämt anställningskontrakt. Jag föreslår att Per själv skriver till mig om sina intressen och/eller önskemål. Då kan jag i klartext redogöra för honom vad som gäller i Tonga. Beroende på pojken själv, om han är teoretiskt eller praktiskt lagd, och om han kan köra bil, så kan det tänkas att vi skulle kunna erbjuda honom något jobb.

Min egen systerson (20 år) har varit i Tonga i sju månader och reser troligen hem i mars, även om han överväger att stanna ytterligare sex månader innan militärtjänsten väntar i oktober. Han har varit chief, maskinist och allt annat på den i Tonga för närvarande upplagda Mari-X.

Det 40-meters fiskefartyget som rymde från Sverige för en tid sedan. Ägare och finansiär sitter inne, i Sverige, för bedrägeri. Vi är förvaltare och har tillsynen över fartyget.

Om det blir att sonen din pÃ¥ nÃ¥got vis blir knuten till oss under sin vistelse i Tonga fÃ¥r jag rekommendera att han har med sig ett set ”anständiga” kläder, om uttrycket tillÃ¥ts. Skor, lÃ¥ngbyxor etc. Kavaj är inte nödvändigt men helst nÃ¥gon liknande jacka eller dylikt. Slipsar har jag till övers. Detta om han själv önskar vara med när saker och ting händer i Tonga.

 
  Leo med sonen Lennie, landlorden Mala och Gunilla frÃ¥n Sverige.

Som Du förstår har vi lite personliga relationer till kungafamiljen. Det som kan hända är att din son kanske får chans att hänga med i vissa sammanhang då det fordras viss etikett. Normal daglig klädsel, även för oss själva, är shorts, T-shirt och sandaler eller strandslippers.

PÃ¥ tal om relationer till kungafamiljen sÃ¥ utsÃ¥g sig, för nÃ¥gra Ã¥r sedan, prins Ma’atu själv av nÃ¥gon anledning till familjen Niit’s äldsta son. Han är kungens näst äldsta son och fem Ã¥r äldre (36 Ã¥r ) än min äldste son. Detta resulterade i att när min son Lennie övervägde att gifta sig i Tonga, men var lite osäker i ärendet, rÃ¥dfrÃ¥gades prins Ma’atu. Äldsta sonen bestämmer!

Efter en vecka kom från slottet ett godkännande av bruden och giftermålet.
NÃ¥gon vecka senare kom kungens önskan att jag skulle förmedla, och fÃ¥ till stÃ¥nd, ett giftermÃ¥l mellan prins Ma’atu och en prinsessa frÃ¥n Western Samoa, prinsessan Alaile’ula. En 22-Ã¥rig snygging med amerikansk utbildning etc, inom vänkretsen kallad Ulla.

Detta ställde mig och Lennie inför en intressant och säregen uppgift. Diskussioner och tester pÃ¥ nattklubbar, parat med middagar och liknande under en tio-dagars period, ledde till genomförandet av vigsel hos finansministern 0130 en tisdag morgon. Till saken hör att prins Ma’atu sÃ¥ lÃ¥ngt hade motsatt sig alla försök att fÃ¥ honom att gifta sig.

Detta var ett viktigt politiskt giftermÃ¥l för kungen, samtidigt som hans önskan att se prins Ma’atu gift blev uppfylld. Kungen var lycklig som ett barn och än bättre när det hela ledde till en ny kunglig ”grandson” förra Ã¥ret, med blandat tonganskt och samoanskt blod.

Detta ovan är bara ett litet klipp om vad som kan hända i Tonga. Inte tjänar jag några pengar på sådant men det är roligt att vara med när det händer. Inte för att många av vännerna skulle tro mig när jag berättar om liknande händelser men sådant är livet på sagornas ö Tonga, åtminstone ibland.

Till sist, om Du skulle avråda eller tillstyrka sonens resa? Det kan nog vara nyttigt att känna till att det finns andra livskvaliteter än pengar och karriär, något Tonga klart kan visa. Återkom gärna med mer detalj frågor om/när sonen bestämt sig.

Med soliga och varma Söderhavshälsningar /Leo.

Att beskrivningen inte är någon skröna kan jag intyga för jag var där och hälsade på några dagar. Ett ytterligare bevis är följande:

På nyårsafton tänkte jag ringa min son och önska Gott Nytt År. Jag ringde då till det hus han hyrde tillsammans med två andra killar. En av de andra svarade. Jag frågade efter Per och fick till svar att han inte var hemma. Han var på lunch hos kungen.

//Kaj Janérus

60-Ã¥rskaffe för Leo med prins Ma’atu och sonen Tomas med familj frÃ¥n Sverige.

Latest update 11-09-2007 15:46

SENASTE

Nr 4/2012
Sjöfartstidningen Passagerarsjöfart

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies