Redarmiljö med höga ambitioner

MiljöfrÃ¥gor är viktiga för svenska redare. Man följer inte utvecklingen utan i mÃ¥nga fall leder man den mot allt mer miljöanpassade transporter. Ett antal rederier deltar i utställningen “Med miljö i tankarna” under politikerveckan i Almedalen i Visby. Här följer en presentation av dem och deras syn pÃ¥ de viktiga miljöfrÃ¥gorna.

Den svenska sjöfarten är världsledande när det gäller miljöanpassning. Det hävdar Sveriges Redareförening, SRF, i sin miljöpolicy och mycket talar för att det är så. Redan 2001 lanserade SRF denna policy och sedan dess bygger man sitt utvecklingsarbete kring tio miljöpunkter. Grunden är att sjöfartsnäringen har ett stort ansvar för förvaltningen av haven, men man ser också den stora potential som finns i sjöfarten för att minska transportsektorns miljöpåverkan totalt sett.

SRF Рf̦rst ute
SRF har också profilerat sig som aktivt drivande i miljöfrågor inom den internationella sjöfartsnäringen. När andra redarorganisationer med stor skepsis såg europeiska politiker börja kräva dubbelskrov och förbud mot enkelskrov var SRF först med att ställa sig positiv till skärpta krav.

Föreningen var också tidig med att ta tag i sjöfartens kanske svagaste punkt i miljösammanhang, avgaserna. Även om fartyg är de utan jämförelse mest bränsleeffektiva lastbärarna, d v s den mängd last man kan förflytta per enhet förbrukat bränsle, så är de kraftfulla maskinerierna stora källor för utsläpp av bl a koldioxid, kvävedioxider och -partiklar samtidigt som bränslet ofta har en relativt hög svavelhalt.

En tidig åtgärd var den treparts-överenskommelse som SRF ingick med Sveriges Hamnar och Sjöfartsverket som ledde till att Sverige som första land i världen fick miljödifferentierade farledsavgifter. En konsekvens av detta är att Sverige är det land i världen som trafikeras av flest fartyg utrustade med avgasrening och drivs med lågsvavlig olja.

SRF arbetar också aktivt med att få sjöfarten inkluderad i handeln med utsläppsrättigheter. Föreningen har tagit initiativ till, och lett, ett projekt som resulterat i ett förslag om hur detta kan göras. Detta har fallit EU-kommissionen på läppen och i en utredning rekommenderas förslaget, som tagits fram tillsammans med PriceWaterhouse Coopers, som det bästa av åtta förslag för att minska miljöpåverkan från fartyg.

Redareföreningen är ocksÃ¥ arrangör av utställningen ”Med miljö i tankarna” som visas i Visby under politikerveckan i början av juli. Som utställare deltar ett antal miljöorganisationer, som presenteras i andra artiklar (se sid 48–50 och 52–53), samt flera av SRFs medlemsrederier:

	Broström bygger fyra nya tankfartyg hos varvet Jinling i Shanghai.

Broström
Broström är en av världens största aktörer inom produkt- och kemtanksjöfart. Det är också ett rederi som har satsat kraftigt på en modern flotta bestående av fler än 60 fartyg, varav flertalet seglar i Nord- och Östersjötrafik. Medelåldern i flottan är låg, under åtta år vid årsskiftet 2003/2004, och mer än 30 procent av fartygen är byggda på 2000-talet. Nästan 90 procent av flottan bestod av dubbelskrovsfartyg när motsvarande andel för världstankfartygsflottan var runt hälften.

Rederiet har nu beställt ytterligare fyra nya unika fartyg som skall ersätta äldre enheter. Broström har tagit fram en design av ett fartyg som är bredare och mer grundgående än sina föregångare samtidigt som man byggt in ökad säkerhet genom att dubblera framdrivningssystemet.

Fartygen är på 14 500 ton dödvikt och har också en betydligt större lastkapacitet än konventionella fartyg av samma storlek. Dessutom utrustas de med katalytisk avgasrening från svenska Munthers på alla sex MAN B&W- motorer. Fartygen är de första tankfartyg som byggs till det norska klassningssällskapet DNVs kriterier för klassbeteckningen Clean Design. De blir också mycket tystgående i hamn där de kommer att tillbringa nästan hälften av sin tid.

	Donsötanks nybygge H132 byggs på Shanghai Edward Shipyard i Kina.

Donsö Class
Donsö Class har blivit ett begrepp för fartyg som byggs till standarder utöver det vanliga. På Donsö i Göteborgs södra skärgård finns ett 10-tal rederier med närmare 40 tankfartyg i sin flotta. Det gör ön till en av de största hemmahamnarna i Europa för produkt/kemtankfartyg i segmentet upp till 25 000 ton dödvikt. Fartygen seglar huvudsakligen i nordeuropeiska vatten.

Dessa rederiers höga miljöambitioner beror till mångt och mycket på att de ägs och drivs av människor som lever sitt liv vid, på och av havet. Donsörederierna började bygga dubbelskrovsfartyg redan på tidigt 1970-tal, långt innan politiker och regelmakare hade hört talas om konceptet.

För Donsö-redare är den inre miljön lika viktig som den yttre. Man satsar stort på arbetsmiljön i fartygen och inte minst på besättningsutrymmena.

Donsö-flottan består av moderna fartyg och sedan andra hälften av 1990-talet har de flesta nybyggena faktiskt byggts vid samma varv, Shanghai Edward i Kina. För närvarande har Donsötank, Furetank, Tärntank och Älvtank sex fartyg i beställning vid varvet, fem tankfartyg och ett torrlastfartyg.

	Stena P-MAX-fartygen byggs av varvet Brodosplit i Kroatien. Det första levereras 2005.

Stena Bulk/Concordia
Stena Bulk/Concordia Maritime i Göteborg är de enda i Sverige som bedriver sjöfart med tankfartyg i de största segmenten. De två bolagen driver en tankfartygsflotta på närmare 60 fartyg inklusive ett omfattande nybyggnadsprogram, i vilket flera fartyg byggs för att också trafikera Östersjön med rysk olja.

I Sydkorea byggs två råoljetankfartyg på 116 000 ton dödvikt. De blir isförstärkta till svensk/finsk isklass 1A och huvudmaskineriet förses med dubbla back-up-system. För att säkra strömförsörjningen till navigations- och kontrollsystem förses också dessa med back-up-system. Fartygen byggs med ett fullständigt dubbelskrov, vilket innebär att också tankar för bunkerolja, smörjolja och förorenat ballastvatten är skyddade. I Kroatien byggs sex produkttankfartyg på cirka 50 000 ton dödvikt. Dessa byggs efter Stenas egen MAX-design med en mycket hög sjösäkerhets- och miljöskyddsprofil. Maskineri och alla system är dubblerade för att kunna säkra framdrivningen vid ett maskinbortfall. Maskinrummen är också helt separerade från varandra med brandsäkra och vattentäta skott.

Med dubbla propellrar får fartygen också en mycket god manöverförmåga. Fartygen är extremt breda och har en betydligt större lastförmåga än konventionella tankfartyg av samma storlek vid samma djupgående.

	Wallenius Lines ”Turandot”.

Wallenius Lines
Utöver de ovan nämnda tankfartygsrederierna deltar Stockholmsrederiet Wallenius Lines i utställningen. Denna globala ro-ro- och biltransportspecialist har under många år varit drivande i miljöfrågor inom den internationella sjöfarten. Ett område som man riktat in sig på är bottenfärger. Sedan år 2000 är flottan på 40 fartyg målade med tennfria bottenfärger. Idag används kopparbaserade färger men det vill man också ändra på. Ett alternativ man nu testar på ett par fartyg är silikonbaserade färger.

Man är också världsledande inom utvecklingen av en miljöanpassad hantering av ballastvatten. Tillsammans med systerföretaget Benrad AB har man utvecklat ett system för att rena ballastvattnet och därmed förhindra spridning av arter mellan olika ekosystem. Systemet testas just nu på ett av rederiets fartyg.

Wallenius har tre fartyg i beställning i Sydkorea. För två av dessa håller man nu på att ta fram en ny design där skrovformen förbättras vilket kommer att reducera bränsleförbrukningen med omkring fem procent.

Varför är dÃ¥ svenska redare sÃ¥ ambitiösa pÃ¥ miljöomrÃ¥det? En orsak är självfallet den allmänt stora insikten i Sverige om behovet av att säkra miljövärden. Det gäller i hög grad ocksÃ¥ den svenska sjöfarten i stort. När EU-kommissionen för första gÃ¥ngen delade ut sina Green Marine Awards till rederier, hamnar och transportköpare som utmärkt sig pÃ¥ miljöomrÃ¥det gick tvÃ¥ av tre priser till Sverige. Fyra av sex nominerade kom frÃ¥n Sverige. En annan är att man tidigt insÃ¥g att miljöanpassning kommer att ge konkurrensfördelar när lastägarna fÃ¥r ett allt större tryck pÃ¥ sig att finna de mest miljöanpassade transporterna. Baserat pÃ¥ detta har man investerat i toppmodernt tonnage och den svenska flottan utvecklas snabbt i ett internationellt perspektiv. De erfarenheter man fÃ¥tt av ett lÃ¥ngsiktigt miljöarbete visar ocksÃ¥ en annan sak – miljöförbättrande Ã¥tgärder gÃ¥r ofta hand i hand med reducerade kostnader. Ibland kan de ocksÃ¥ leda till högre intäkter vilket visat sig i t ex flera nya svenska tankfartygs-konstruktioner. När säkerhets- och miljötänkandet fÃ¥tt stor plats redan pÃ¥ designstadiet har man ocksÃ¥ lyckats öka det möjliga lastintaget jämfört med konventionella fartyg av samma storlek.

Även om fartygen blir allt säkrare kan en olycka alltid inträffa. Det viktigaste skälet bakom svenska redares ambitionsnivå kanske ändå är det som en redare en gång sa:
– Den dagen en olycka händer och olja rinner ut, dÃ¥ gäller det att kunna se grannen i ögonen och med trovärdighet kunna säga att vi gjort allt i vÃ¥r makt för att det inte skulle hända, och allt för att konsekvenserna skall bli sÃ¥ smÃ¥ som möjligt.

//Rolf P. Nilsson

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies