![]() |
![]() |
|
|
Tallink satsar p kvalitet och miljˆ Med den nybyggda kryssningsfärjan Victoria I gör
Tallink en storsatsning på den svenska marknaden. Det miljövänliga
fartyget är anpassat för trafiken mellan Sverige och Estland,
där både antalet passagerare och lastenheter ökar kraftigt. Tallinks beställning av en kryssningsfärja från varvet Aker Finnyards för linjen StockholmTallinn offentliggjordes den 15 oktober 2002. Kontraktspriset uppgavs till 1,4 miljarder svenska kronor eller 150 miljoner
euro. Nästan på dagen ett år senare, den 16 oktober 2003,
döptes och sjösattes nybygget. Fartyget fick namnet Victoria
av den estlandsbördiga barnboksillustratören Ilon Vikland, som
är mest känd för sina folkkära illustrationer till
Astrid Lindgrens böcker.
Reguljär trafik mellan Stockholm och Tallinn inleddes den 21 mars
efter att fartyget visats upp i Helsingfors, Tallinn och Stockholm. I
Stockholm lade man dagen till ära till vid Skeppsbron och närmare
20 000 personer utnyttjade möjligheten att bekanta sig med fartyget,
då man höll öppet hus. I Stockholm besöktes fartyget
också av kronprinsessan Victoria, som visades runt av fartygets
befälhavare Roland Lemendik. Option på systerfartyg Vi vill se hur Estlands och de övriga baltiska staternas
inträde i EU påverkar vår trafik innan vi tar beslut,
förklarar vd Väino Konga vid Tallink Sverige AB. Vi vet inte heller ännu hur vår nya trafik till St
Petersburg kommer att utvecklas, men det är helt klart att den ryska
marknaden kan bli mycket intressant, säger han. Konga tror också att Riga som destination kommer att bli allt viktigare,
men tillägger att en eventuell trafik till Riga för Tallinks
del nog ligger litet längre fram i planeringen. Sommaren medför många andra nyheter för Tallink förutom
Victoria I. En av de intressantaste med tanke på den svenska marknaden
är det stora hotell som Tallink inviger i Tallinns centrum. Det egna
hotellet har 349 dubbelrum och ingår i Best Westernkedjan.
Kraftig tillväxt Kryssningarna är givetvis en av huvudprodukterna, men efterfrågan
på grupp- och konferensresor ökar också kraftigt. Även
intresset för spa-resor till Estland tilltar. Det är inte enbart svenskar som reser till Estland med Tallink.
Vi har även passagerare från de övriga skandinaviska länderna
samt från andra europeiska länder som Spanien och Nederländerna,
som föredrar oss då de skall till Baltikum, förklarar
Konga. I dagens läge genererar främst den skandinaviska marknaden
mellan 65 och 70 procent av passagerarna, medan Baltikum svarar för
30 till 35 procent. För alla inköp ombord svarar den svenska
marknaden för 75 till 80 procent. Vi tror att endast en liten del av svenskarna har besökt
Estland och att det finns mycket att hämta på den svenska marknaden,
påpekar Konga. Tallink genomför därför en massiv reklamkampanj i Sverige
för att vinna ett starkare fotfäste på marknaden. Det är den första resan som är viktigast, därefter
är tröskeln betydligt lägre för att resa på
nytt, säger Konga. Han förväntar sig också att Estlands
inträde i EU den 1 maj innebär ett stort framsteg för trafiken. Detta medför automatiskt större rörelsefrihet för
resenärer från både Sverige och Estland. Även om pass fortfarande krävs för resor mellan Estland
och Sverige eftersom Estland ännu inte är med i Schengenavtalet,
tror Konga att allt kommer att gå lättare och smidigare i terminalerna
Stockholm och Tallinn. De öppna gränserna skapar också
nya möjligheter för inköpsresor. Trots de möjligheter som EU innebär har Tallink valt att ta
det säkra före det osäkra och göra ett mellananlöp
i Mariehamn från och med maj. På detta sätt kan man bibehålla
taxfreeförsäljningen ombord på färjorna i trafik
mellan Tallinn och Stockholm. Däremot har taxfreeförsäljningen
upphört på linjen KapellskärPaldiski. Det är inte enbart inom passagerartrafiken som Tallink noterar tillväxt.
Även godstrafiken mellan Sverige och Estland har utvecklats positivt
och skapat behov at mer kapacitet. Därför har Tallink bytt ut
ro-ro-fartyget Kapella mot det större fartyget Regal
Star på linjen KapellskärPaldiski.
Anpassad för sin linje En av de främsta skillnaderna jämfört med Romantika
är att Victoria I har en betydligt större konferensavdelning.
Det finns plats för 400 konferensgäster i konferensavdelningen,
som är belägen förut på däck 6, där Romantika
har danssalongen Tango bar. Konferensavdelningen består
av ett stort, delbart utrymme för upp till 250 personer samt mindre
arbetsrum. På däck 6 finns också en stor butiksavdelning samt en
två däck hög showsalong längst akterut. Fartygets
restauranger är koncentrerade till däck 7 med buffetrestaurang
längst förut och à la carte akter om denna. PÃ¥
samma däck finns även pub och disco samt det övre planet
av showsalongen. De publika utrymmena på däck 6 och däck
7 har i sin helhet levererats turnkey av Merima Oy. Victoria I har fler större passagerarhytter än
Romantika. För passagerare finns 739 hytter med sammanlagt
2 246 bäddar. Över 100 hytter är av kategori lyx.
Hyttmodulerna till detta fartyg har levererats av Kvaerner Masa-Yards-ägda
Piikkiö Works. Bildäck Lasthanteringsutrustningen kommer från TTS och omfattar två
akterportar samt bogport med ramp i två sektioner av tillverkarens
Folding Frame-typ. I denna typ av bogramp utgör den inre
delen av rampen som samtidigt fungerar som kollisionsskott
en helt separat enhet. Denna fungerar som en vattentät port och tillsluter
öppningen. Den yttre delen av rampen är ledad och fälls
ned separat. Den del av den yttre rampen som är närmast fartyget
består endast av en ram, på vilken den inre sektionen fälls
ned och tillsammans bildar dessa körbanan.
Katalysatorer Maskineriet består av fyra Wärtsilä 16V32 motorer med
effekten 6 560 kW vardera vid 750 varv per minut. Motorerna är kopplade
till två axlar via reduktionsväxlar från Renck. Med 85
procent MCR är farten knop. Med endast en av huvudmotorerna i bruk
är farten ca 14 knop och med två motorer drygt 18 knop. Elenergi alstras av tre dieselgeneratoraggregat som drivs av Wärtsilä
6R32-motorer om 2460 kW vardera. Dessutom finns två axelgeneratorer. Både huvud- och hjälpmotorer har utrustats med katalytisk
avgasrening. //Text och foto: Pär-Henrik Sjöström Latest update 11-09-2007 15:46 |
![]() |
|
![]() |
![]() |
|
Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan. Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies |