MF ”Söderarm”
Ettan i ny generation åretruntfartyg

MF ”Söderarm” döptes den 22 april vid Strömkajen i Stockholm. Sedan musikkÃ¥ren Messingen spelat musik med skärgÃ¥rdsanknytning talade Ole Holm, teknisk direktör vid varvet, Moen Slip, och sedan var det dags för dop av det första fartyget i en ny serie av isgÃ¥ende skärgÃ¥rdsfartyg.

Waxholms Ångfartygs AB leder sitt ursprung till 1869 och torde därmed vara ett av de allra äldsta ännu existerande rederierna.

När MF ”Tynningö” sjösattes den 21 mars 1964 i den isfyllda Varnan var det fyrtio Ã¥r sedan en ny WaxholmsbÃ¥t sÃ¥g dagens ljus. Det har pÃ¥ senare Ã¥r blivit mÃ¥nga nytillskott efter de tre ”ö-bÃ¥tarna” ”Tynningö”, ”Ramsö” och ”Skarpö” och det är just de tre som nu skall ersättas. De byggdes med väskustbÃ¥ten ”Ylva” som förebild vid Bröderna Larssons Varv & mek. Verkstad i Kristinehamn.

Behovet av isgående fartyg i denna storlek är genom de tre planerade nyförvärven täckt tillsvidare. Kommande behov av ersättning/utökning inom vintertonnaget rör sig om mindre fartyg enligt Waxholmsbolagets styrelseordförande Anna Bergner Kettner.

Ständig ökning av trafiken
Skärgårdstrafiken har ökat kontinuerligt under de senaste decennierna. Från 1970 och fram till år 2003 har resandet med Waxholmsbolaget vuxit från en nivå kring 0,5 miljoner resor per år till nästan 1,9 miljoner resor.

Vintertrafiken ökar starkast och har sedan 1970-talet genomsnittligt vuxit med runt fem procent per år. Vinterperioden 2002/2003 var ökningen 12,3 procent, långt över genomsnittet. Sedan ångsniglarna dömdes ut har trenden alltså vänt. Inte minst tack vare de komfortabla V-båtarna, ritade av FEAB.

	”Söderarm” är en bjässe jämfört med t ex ”Västan. FOTO: CLAES-GÖRAN DAHL

Gudmor från Sundskär
När de nya V-bÃ¥tarna döptes var det Miss Universum Yvonne Ryding, Elisabeth Söderström och andra stjärnor pÃ¥ himlavalvet som stod för dopen. ”Söderarm” har i Kerstin Fogelström fÃ¥tt en gudmor som stÃ¥r med bÃ¥da fötterna pÃ¥ jorden eller skall vi säga pÃ¥ skäret. Hon bor ensam pÃ¥ Sundskär – kanske mest känt för Gösta Bohmans dass – när vinterstormarna ligger pÃ¥ frÃ¥n Ã…lands hav. Utan elektricitet eller rinnande vatten och andra moderniteter.

Så nog var det en riktig skärgårdsbo av den gamla stammen som fick äran att namnge en Waxholmsbåt. Och det gjorde hon med den äran innan inbjudna honoratiores med representanter för stat och kommun med flera bjöds på en överdådig middag och provtur i skärgården.

Isbrytande åretruntfartyg
Byggandet har föregÃ¥tts av lÃ¥nga diskussioner om hur ett isgÃ¥ende skärgÃ¥rdsfartyg skall vara konstruerat och allehanda förslag har presenterats. I slutändan avkortades fartyget tvÃ¥ meter och det kan kanske visa sig vara välbehövliga metrar när hon skall svänga runt i trÃ¥nga skärgÃ¥rdsvikar men i gengäld blir hon kanske mera svÃ¥rstyrd pÃ¥ rakkurs. Men en bjässe är det jämfört med de äldre systrarna som ”Västan” och även V-bÃ¥tarna men sÃ¥ har hon ocksÃ¥ spatiösa sittsalonger och en cafeteria med världens vackraste utsikt föröver sÃ¥ där lär passagerarna vilja sitta och intaga sina mÃ¥ltider. NÃ¥gon Ã¥ngbÃ¥tsbiff, Bo Grandiens ”uppfinning”, lär det dock knappast bli.

Uppdraget att rita fartyget gick till ILS OY – Consulting Architects & Marine Engineers – i Finland och de har provat skrovet i Tekniska Högskolans laboratorium i Helsingfors med avseende pÃ¥ isbrytaregenskaper och kritisk vÃ¥ghöjd medan skrovet i övriga avseenden testats i Potsdam. Skrovet är byggt i stÃ¥l till svensk-finsk isklass 1A medan överbyggnaderna är byggda i lättmetall. Skrovet har byggts i Riga medan resterande arbeten utförts vid varvet i Moen där ocksÃ¥ de följande systrarna kölsträckts. De tvÃ¥ senare som vi i dessa angöringsfyrarnas yttersta dagar kanske fÃ¥r kalla Arholma och Landsort (?) skall levereras runt Ã¥rsskiftet 2004-2005.

Fartyget är byggt för att kunna medföra 350 passagerare varav 307 kan sitta inomhus i salongerna. När solen skiner brukar det vara slagsmål om de fria däcksytorna så därför har rederiet sett till att det finns 130 kvadratmeter att sätta stolar på inklusive en modern variant av de klassiska gångborden på övre däck.
Luftburen värme eller kyla skall ge passagerarna hög komfort oberoende av årstid. Radiatorer finns för kompletterande värme i salongerna. Värmen produceras i oljeeldad värmepanna.

	Befälhavarna Kjell Andersson och Douglas Lenander pÃ¥ ”Söderarms” kommandobrygga.

Hemresa i ”liten storm”
Fartygets leveranstur blev en upplevelse för besättningen. Norska radions väderleksutsikter varnade för ”liten storm”; ungefärligen styv kuling pÃ¥ svenska. SÃ¥ för att vara pÃ¥ den säkra sidan blev det till att segla fjord in och fjord ut tills man kom till Lindesnes. DÃ¥ hade den värsta blÃ¥sten bedarrat sÃ¥ man vÃ¥gade sprÃ¥nget över mot Skagen.

Douglas Lenander, som tidigare fört MF Ramsö och deltog i hemfärden från Norge samt Kjell Andersson, tidigare i MF Vaxö, är fartygets befälhavare.

Till besättningens disposition står fem identiskt utrustade hytter med en sovbinge samt garderob. Ett ljust besättningsutrymme akter om bryggan med pentry står till gemensamt förfogande. Den totala besättningsstyrkan bestäms i enlighet med ISM-koden sedan erforderliga prov med livräddningsutrustningen genomförts.
När Tynningö sattes i trafik hade hon en innovation pÃ¥ backen, nämligen en lyftkran av märket HIAB. Dittills hade allt gods burits eller ”pirrats” och pÃ¥ Sandhamnstraden t ex var det frÃ¥ga om Ã¥tskilliga ton som det tog upp till tvÃ¥ timmar att lossa.

Med den isbrytande Söderarms-typen har man tagit steget fullt ut och i frontskottet finns tvÃ¥ portar. En för passagerarnas av- och pÃ¥stigning och en för större laster. PÃ¥ platsen för det legendariska ”torget” finns nu godsutrymmen pÃ¥ sammanlagt 40 kvadratmeter varav en del kylt utrymme.

Framdrivningsmaskineri
De två huvuddieslarna Mitsubishi S6R2-MTPK utvecklar 720 hästkrafter vid 1 400 varv per minut och är mekaniskt kopplade till varsitt Schottelaggregat STP 550. I bogen finns en hydrauldriven förpropeller i tunnel på 150 kW. Samtliga motorer är utrustade med katalysator. Nödgeneratoraggregat av fabrikat Deutz finns installerat på bryggdäck.

Navigeringsutrustning
Adveto har sedan många år utrustat Waxholmsbåtarna med sitt helsvenska navigeringssystem. Söderarm har ett genom nätverk integrerat system omfattande såväl Aecdis 2000 (elektroniska sjökort), transponder för AIS (via Sjöfartsverkets basnät och Internet överfört till rederikontoret), Waxholmsbolagets redovisningssystem OASEN samt ett informationssystem för passagerarna kallat Paxinfo.

Färden kan också följas från rederikontoret där man förutom de vanliga AIS-uppgifterna har kontinuerlig uppföljning av antalet passagerare ombord.
Fartygens färder bandas och sparas i 24 timmar för eventuell rekonstruktion av färden.

Före avgång väljer befälhavaren den med hänsyn till väder och vind lämpligaste färdvägen för dagen till avsedd destination. Han får då en presentation med erforderliga navigeringsfakta som passageavstånd, waypoints, kurser och fartbegränsningar m m inlagda. Varje färdväg har kvalitetssäkrats och godkänts av rederiet.

//Claes-Göran Dahl

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies