LEDARE. Ur SST 1/2004

Blåögd regering i pinsam EU-förhandling

En nöjd statsminister Göran Persson kom hem frÃ¥n EUs toppmöte och kunde meddela att svaret pÃ¥ frÃ¥gan ”fÃ¥r Sverige SjösäkerhetsbyrÃ¥n EMSA, IT-säkerhetsbyrÃ¥n eller Kemikaliemyndigheten?” blev – SmittskyddsbyrÃ¥n. I riksdagen lät han sedan meddela att EU-myndigheternas placering minsann inte är en frÃ¥ga av nationellt intresse. ”Vi ska se till att vi enas om ett sÃ¥dant beslut sÃ¥ att varje myndighet fÃ¥r maximalt goda förutsättningar.” Resultatet blev att Sverige sitter nöjt med en myndighetsplacering där EMSA hamnade i Portugal och IT-Säkerhetsmyndigheten i Grekland. Det här skapar spännande möjligheter inför framtida placeringar av EU-myndigheter och instiutioner. När fÃ¥r vi se en alpin säkerhetsbyrÃ¥ i Danmark? Eller varför inte ett institut för kvalitetskontroll av vingÃ¥rdar, placerat i Estland? Borde inte EMSA fÃ¥ en filial för issjöfart, vilken i sÃ¥ fall med fördel kunde placeras pÃ¥ Malta?

Det finns trots allt någon slags logik i Smittskyddsbyråns placering. Vi lär ju vara Europas sjukaste folk, och det är väl något som övriga länder helst ser att det inte sprids vidare till resten av regionen.

Platt till marken
Det blir dock allt mer tydligt att regeringen inte behövde kämpa särskilt hÃ¥rt för fÃ¥ Smittskyddsmyndigheten placerad i Sverige. ”Regeringen har inte vid nÃ¥got tillfälle bestämt sig för att prioritera den ena myndigheten framför den andra eller att smittskyddsmyndigheten var viktigast för Sverige.” Det svaret fick Svensk Sjöfarts Tidning när vi till statssekreterare Lars Danielsson ställde frÃ¥gan om varför regeringen valde att prioritera smittskyddsbyrÃ¥n. Enligt Danielsson var det sju länder som konkurrerade om sjösäkerhetsbyrÃ¥n EMSA: Portugal, Grekland, Italien, Spanien, Frankrike, Sverige och Nederländerna. Hur mÃ¥nga länder som konkurrerade om SmittskyddsbyrÃ¥n vet han inte. ”Italienarna gav oss ingen redovisning”, säger han i en kommentar.

Svaret på frågan är att inget annat medlemsland var särskilt angeläget om att få denna myndighet. Regeringens förhandlingsstrategi innebar att vi la oss platt till marken och överlämnade beslutet om vilken myndighet som skulle hit till Italien och övriga medlemsnationer. Därmed fick Sverige ta den myndighet som blev över.

Att ha inställningen att unionens väl i mÃ¥nga fall mÃ¥ste väga tyngre än nationella särintressen är inte bara hedervärt utan ocksÃ¥ en förutsättning om EU skall ha nÃ¥gon framtid. SmittskyddsbyrÃ¥n är en viktig myndighet, men om regeringens ”förhandlingstaktik” är ett utslag för en allmän syn pÃ¥ EU och vÃ¥rt förhÃ¥llande till unionen där vi skall ta hand om allt som inga andra länder vill ta ansvar för, dÃ¥ finns det all anledning att vara bekymrad. Regeringen har kastat bort en unik och profilskapande chans för Sverige att fÃ¥ en internationell myndighet inom ett tillväxtomrÃ¥de. Vi hade en tung förhandlingsposition eftersom Sverige saknade en EU-myndighet. Regeringen borde ha valt ut en myndighet inom ett omrÃ¥de där förutsättningarna är goda i Sverige – EMSA, IT-säkerhetsbyrÃ¥n eller kemikaliemyndigheten – och sedan kämpat för att fÃ¥ hit den. Det hade varit bra för Sverige, för EU och för myndighetens möjligheter att utvecklas.

Om vi dessutom hade erbjudit oss att ta hand om smittskyddet eftersom ingen annan uppenbarligen ville ha det, och då detta också är ett område där förutsättningarna är bra i Sverige, hade regeringen visat att vi tar vårt ansvar för unionens utveckling på största allvar. Nu kan Sveriges agerande bara ses som pinsamt blåögt.

Cowboy-taktik
USAs nya superdepartement för säkerhet har i sann Vilda Västern-anda beslutat att flygplan på väg till USA kan komma att åläggas att ha beväpnade vakter ombord. Förutom att kombinationen trånga utrymmen, flygning på 10 000 meters höjd och fler skjutvapen ombord känns något olustig kan man också fråga sig vilka kriterier som kommer att gälla när myndigheten beslutar om krav på vakter.

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies