Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
VÃ¥rt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

New York
FOTO: JUKKA HUOTARI

Världshandelsflottans sammansättning

Cirka 90 000 fartyg seglar av yrkesskäl på världens hav. Mer än hälften är sysselsatta med fiske eller inom offshoreindustrin eller har andra specialuppdrag som t ex bärgning.
    Närmare 40 000 fartyg har dock som sin huvudsakliga uppgift att frakta gods och/eller passagerare över haven. Det är dessa följande kapitel huvudsakligen handlar om.


I början av 2003 bestod världens handelsflotta av 39 415 fartyg med ett brutto över 300. Den totala dödvikten uppgick till 816,4 miljoner ton dödvikt. Jämfört med början av 2002 innebär detta en ökning med 2,1 procent. Totalt 712 gamla fartyg med en total dödvikt av 32,6 miljoner ton skrotades 2002. MedelÃ¥lder pÃ¥ de fartyg som seglade sin sista resa förra Ã¥ret – huvudsakligen till upphuggningsvarv i Bangladesh, Indien och Kina – var 28 Ã¥r. Av dessa utgjorde tankfartygen 20,9 miljoner ton och bulkfartygen 7,5 miljoner ton. Samtidigt sjösattes nya fartyg med en samlad dödvikt pÃ¥ 47 miljoner ton. Totalt rörde det sig om 1 052 fartyg. Mätt i dödvikt utgjorde bulkfartyg nästan hälften, eller 45,5 procent, av de levererade fartygen. MedelÃ¥ldern i världshandelsflottan har ökat frÃ¥n 18 Ã¥r 1999 till 19,1 Ã¥r i början av 2003. Närmare 60 procent av fartygen i världens last- och passagerarfartygsflotta är äldre än 15 Ã¥r.

Färre beställningar 2002
Under 2002 beställdes 1 311 fartyg med en samlad dödvikt om 59,7 miljoner ton. Det var en ökning med 13,3 procent jämfört med Ã¥ret innan men lägre än siffrorna för rekordÃ¥ret 2000 dÃ¥ 61,4 miljoner ton dödvikt beställdes. Merparten av beställningarna 2002 avsÃ¥g tankfartyg, 528 fartyg om 28,1 miljoner ton dödvikt vilket är en minskning med 12 procent jämfört med 2001.     Bulkfartygsbeställningarna närmaste dubblerades till 302 fartyg om 22,6 miljoner ton, jämfört med 181 fartyg om 11,3 miljoner ton dödvikt 2001.
Antalet nybeställda passagerarfartyg ökade frÃ¥n 64 Ã¥r 2001 till 115 Ã¥r 2002.     Beställningarna av containerfartyg minskade med 16 procent till 149 om 6,6 miljoner ton, samtidigt som beställningarna av general cargofartyg ökade med nästan 50 procent till 217 fartyg om 2,2 miljoner ton. I kategorin general cargo-fartyg ingÃ¥r ocksÃ¥ ro-ro-fartyg.
    Av världshandelsflottans tankfartygskapacitet är närmare hälften levererad under perioden 1993–2002, mätt i dödvikt. Motsvarande gäller för bulkfartygsflottan.
    Ã„nnu snabbare är föryngringen av containerflottan där nästan 40 procent av det existerande tonnaget levererats under perioden 1998–2002.     Containerfartygsflottan är därmed den yngsta delen av handelsflottan med en medelÃ¥lder pÃ¥ 10,6 Ã¥r. SÃ¥väl passagerarfartygsflottan som den sÃ¥ kallade general cargo-flottan är mer än dubbelt sÃ¥ gammal med en medelÃ¥lder pÃ¥ 21,8 Ã¥r. I general cargo-kategorin ingÃ¥r ro-ro-fartyg, kylfartyg, specialfartyg samt fartyg som lastar styckegods som inte är enhetslastat. Här finns ocksÃ¥ fartyg som kan lasta sÃ¥väl containers som last i bulk.
    Den äldsta delen av världshandelsflottan utgörs av en fartygstyp som för en tynande tillvaro. Det är passagerarfartyg som ocksÃ¥ kan ta emot gods i traditionella lastrum, alltsÃ¥ inte fartyg som dagens passagerar/ro-rofartyg. Denna del av handelsflottan har idag en medelÃ¥lder pÃ¥ 31,5 Ã¥r.
    Världens största handelsfartyg är det norska tankfartyget Jahre Viking, byggt 1979 och med en dödvikt pÃ¥ 564.763 ton.

Mest internationell
Sjöfarten är världens mest internationella verksamhet. Det innebär att fartyg kan registreras, företag etableras och besättningar rekryteras var som helst. De traditionella sjöfartsnationerna har tappat en stor del av sina nationella handelsflottor eftersom dessa inte varit konkurrenskraftiga i förhållande till de villkor som nya sjöfartsnationer ställt upp. Europeiska sjöfarare har också blivit dyrare än kollegor från länder som t ex Filippinerna, ett land som idag förser världshandelsflottan med 20 procent av de ombordanställda.

EU kontrollerar en tredjedel
Inom EU anser man att det är viktigt – av arbetsmarknads-, sjösäkerhets-, miljö– och kompetensskäl – att bryta den negativa trenden för EUs handelsflottor och öka andelen fartyg som seglar under EUs flaggor. Därför har de flesta medlemsnationerna infört sjöfartspolitiska Ã¥tgärder som skall stimulera tillväxten av de nationella handelsflottorna. Och det verkar som om trenden har vänt.
    Andelen fartyg registrerade inom EU ökade 2002 efter att stadigt ha minskat under en rad Ã¥r. Vid Ã¥rsskiftet 2002/2003 var 4 334 fartyg med en sammanlagd dödvikt pÃ¥ 111 miljoner ton registrerade i EUs medlemsnationer. Det motsvarar cirka 14 procent av världshandelsflottan.
    EU-rederiernas utlandsflaggade flotta minskar. Den totala av EU-rederierna kontrollerade flottan oavsett flagg omfattade vid Ã¥rsskiftet 8 852 fartyg pÃ¥ sammanlagt 267 miljoner ton dödvikt, vilket är cirka en tredjedel av världshandelsflottan.

Svart och vit
Kvaliteten på världens handelsflottor varierar kraftigt. Generellt kan man säga att standarden inom de traditionella sjöfartsnationernas flottor är betydligt högre än inom en del andra nationer som framförallt av ekonomiska skäl försöker locka till sig utländska rederier och deras fartyg. Dessa länder har oftast en dåligt uppbyggd sjöfartsadministration som saknar egen teknisk kompetens. Därför delegeras sjösäkerhetsuppgifterna till klassningssällskapen och också bland dessa finns stora kvalitetsskillnader.
    Den sÃ¥ kallade hamnstatskontrollen har därför blivit allt viktigare. Paris Memorandum of Understanding, MOU, är en samarbetsorganisation mellan europeiska kuststater och Kanada. Dessa länders sjöfartsmyndigheter har Ã¥tagit sig att inspektera minst 25 procent av alla fartygsanlöp i ländernas hamnar för att se till att fartygen och dess besättningar uppfyller alla internationella regler. När man hittar avvikelser fÃ¥r fartyget en bristanmärkning och i allvarliga fall kan myndigheten utfärda nyttjandeförbud. DÃ¥ fÃ¥r fartyget inte lämna hamn förrän bristerna är Ã¥tgärdade.
    Paris MOU publicerar ocksÃ¥ en lista över hur fartyg frÃ¥n alla flaggstater sköter sig (se faktaruta). Liknade överenskommelser som Paris MOU finns ocksÃ¥ i Latinamerika, Asien och runt Indiska Oceanen. Dessutom bedriver US Coast Guard ett omfattande inspektionsarbete.

Fotnot: All statistik i detta kapitel kommer från ett av Europas ledande forsknings- och informationsinstitut inom sjöfartsområdet, The Institute of Shipping Economics and Logistics, ISL i Bremen, Tyskland samt från Paris MOU

Tillbaka till Nya Sjöfartens Bok 2004

Latest update 11-09-2007 15:46

SENASTE

Nr 4/2012
Sjöfartstidningen Passagerarsjöfart

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies