|
|  |
 |
| FOTO: JUKKA HUOTARI |
Världshandelsflottans sammansättning
Cirka 90 000 fartyg seglar av yrkesskäl
på världens hav. Mer än hälften är sysselsatta
med fiske eller inom offshoreindustrin eller har andra specialuppdrag
som t ex bärgning.
Närmare 40 000 fartyg har dock som sin huvudsakliga
uppgift att frakta gods och/eller passagerare över haven. Det är
dessa följande kapitel huvudsakligen handlar om.
I början av 2003 bestod världens handelsflotta av 39 415 fartyg
med ett brutto över 300. Den totala dödvikten uppgick till 816,4
miljoner ton dödvikt. Jämfört med början av 2002 innebär
detta en ökning med 2,1 procent. Totalt 712 gamla fartyg med en total
dödvikt av 32,6 miljoner ton skrotades 2002. Medelålder på
de fartyg som seglade sin sista resa f̦rra ̴ret Рhuvudsakligen
till upphuggningsvarv i Bangladesh, Indien och Kina Рvar 28 ̴r.
Av dessa utgjorde tankfartygen 20,9 miljoner ton och bulkfartygen 7,5
miljoner ton. Samtidigt sjösattes nya fartyg med en samlad dödvikt
på 47 miljoner ton. Totalt rörde det sig om 1 052 fartyg. Mätt
i dödvikt utgjorde bulkfartyg nästan hälften, eller 45,5
procent, av de levererade fartygen. Medelåldern i världshandelsflottan
har ökat från 18 år 1999 till 19,1 år i början
av 2003. Närmare 60 procent av fartygen i världens last- och
passagerarfartygsflotta är äldre än 15 år.
Färre beställningar 2002
Under 2002 beställdes 1 311 fartyg med en samlad dödvikt om
59,7 miljoner ton. Det var en ökning med 13,3 procent jämfört
med året innan men lägre än siffrorna för rekordåret
2000 då 61,4 miljoner ton dödvikt beställdes. Merparten
av beställningarna 2002 avsåg tankfartyg, 528 fartyg om 28,1
miljoner ton dödvikt vilket är en minskning med 12 procent jämfört
med 2001. Bulkfartygsbeställningarna närmaste
dubblerades till 302 fartyg om 22,6 miljoner ton, jämfört med
181 fartyg om 11,3 miljoner ton dödvikt 2001.
Antalet nybeställda passagerarfartyg ökade från 64 år
2001 till 115 år 2002. Beställningarna
av containerfartyg minskade med 16 procent till 149 om 6,6 miljoner ton,
samtidigt som beställningarna av general cargofartyg ökade med
nästan 50 procent till 217 fartyg om 2,2 miljoner ton. I kategorin
general cargo-fartyg ingår också ro-ro-fartyg.
Av världshandelsflottans tankfartygskapacitet
är närmare hälften levererad under perioden 1993–2002,
mätt i dödvikt. Motsvarande gäller för bulkfartygsflottan.
Ännu snabbare är föryngringen av
containerflottan där nästan 40 procent av det existerande tonnaget
levererats under perioden 1998–2002. Containerfartygsflottan
är därmed den yngsta delen av handelsflottan med en medelålder
på 10,6 år. Såväl passagerarfartygsflottan som
den så kallade general cargo-flottan är mer än dubbelt
så gammal med en medelålder på 21,8 år. I general
cargo-kategorin ingår ro-ro-fartyg, kylfartyg, specialfartyg samt
fartyg som lastar styckegods som inte är enhetslastat. Här finns
också fartyg som kan lasta såväl containers som last
i bulk.
Den äldsta delen av världshandelsflottan
utgörs av en fartygstyp som för en tynande tillvaro. Det är
passagerarfartyg som också kan ta emot gods i traditionella lastrum,
alltså inte fartyg som dagens passagerar/ro-rofartyg. Denna del
av handelsflottan har idag en medelålder på 31,5 år.
Världens största handelsfartyg är
det norska tankfartyget Jahre Viking, byggt 1979 och med en dödvikt
på 564.763 ton.
Mest internationell
Sjöfarten är världens mest internationella verksamhet.
Det innebär att fartyg kan registreras, företag etableras och
besättningar rekryteras var som helst. De traditionella sjöfartsnationerna
har tappat en stor del av sina nationella handelsflottor eftersom dessa
inte varit konkurrenskraftiga i förhållande till de villkor
som nya sjöfartsnationer ställt upp. Europeiska sjöfarare
har också blivit dyrare än kollegor från länder
som t ex Filippinerna, ett land som idag förser världshandelsflottan
med 20 procent av de ombordanställda.
EU kontrollerar en tredjedel
Inom EU anser man att det är viktigt – av arbetsmarknads-, sjösäkerhets-,
miljö– och kompetensskäl – att bryta den negativa
trenden för EUs handelsflottor och öka andelen fartyg som seglar
under EUs flaggor. Därför har de flesta medlemsnationerna infört
sjöfartspolitiska åtgärder som skall stimulera tillväxten
av de nationella handelsflottorna. Och det verkar som om trenden har vänt.
Andelen fartyg registrerade inom EU ökade
2002 efter att stadigt ha minskat under en rad år. Vid årsskiftet
2002/2003 var 4 334 fartyg med en sammanlagd dödvikt på 111
miljoner ton registrerade i EUs medlemsnationer. Det motsvarar cirka 14
procent av världshandelsflottan.
EU-rederiernas utlandsflaggade flotta minskar.
Den totala av EU-rederierna kontrollerade flottan oavsett flagg omfattade
vid årsskiftet 8 852 fartyg på sammanlagt 267 miljoner ton
dödvikt, vilket är cirka en tredjedel av världshandelsflottan.
Svart och vit
Kvaliteten på världens handelsflottor varierar kraftigt. Generellt
kan man säga att standarden inom de traditionella sjöfartsnationernas
flottor är betydligt högre än inom en del andra nationer
som framförallt av ekonomiska skäl försöker locka
till sig utländska rederier och deras fartyg. Dessa länder har
oftast en dåligt uppbyggd sjöfartsadministration som saknar
egen teknisk kompetens. Därför delegeras sjösäkerhetsuppgifterna
till klassningssällskapen och också bland dessa finns stora
kvalitetsskillnader.
Den så kallade hamnstatskontrollen har därför
blivit allt viktigare. Paris Memorandum of Understanding, MOU, är
en samarbetsorganisation mellan europeiska kuststater och Kanada. Dessa
länders sjöfartsmyndigheter har åtagit sig att inspektera
minst 25 procent av alla fartygsanlöp i ländernas hamnar för
att se till att fartygen och dess besättningar uppfyller alla internationella
regler. När man hittar avvikelser får fartyget en bristanmärkning
och i allvarliga fall kan myndigheten utfärda nyttjandeförbud.
Då får fartyget inte lämna hamn förrän bristerna
är åtgärdade.
Paris MOU publicerar också en lista över
hur fartyg från alla flaggstater sköter sig (se faktaruta).
Liknade överenskommelser som Paris MOU finns också i Latinamerika,
Asien och runt Indiska Oceanen. Dessutom bedriver US Coast Guard ett omfattande
inspektionsarbete.
Fotnot: All statistik i
detta kapitel kommer från ett av Europas ledande forsknings- och
informationsinstitut inom sjöfartsområdet, The Institute of
Shipping Economics and Logistics, ISL i Bremen, Tyskland samt från
Paris MOU
Tillbaka till Nya Sjöfartens Bok 2004
Latest update 11-09-2007 15:46 |
|
 SENASTE
Nr 4/2012
Köp numret
|
 |
|
