|
|  |
Kring Kajutlampan
Än
en gÃ¥ng har det bevisats …
”Ja, man möts ju ibland i monsuner och passad
när man seglar mest pÃ¥ värmen som vi gjort …”
Så skaldade en gång Evert Taube. Versraden inspirerar till
eftertanke. Några av oss har tydligen fötts med en skvätt
saltvatten i ådrorna. Hur som helst så skedde en prioritering
i våra liv. Vi valde att röra på oss och lära känna
annorlunda miljöer och skilda levnadsförhållanden, långt
där borta bakom horisontranden. I dag, i en mer välmående,
resvänlig vidöppen värld, är det lättare att
”backpacka” eller jobba sig fram i främmande länder
än det var bara för ett halvsekel sedan. Då fanns inte
många möjligheter att se något av moder jord på
annat sätt än att kasta loss och gå till sjöss.
 Sjömannen
Evert Taube skaldar i ”Möte i monsunen” om Ã¥terseendet
av barndomsvännen Fritiof Andersson. Liknande, om ej fullt så
hisnande dramatiska möten har vi själva upplevt. Vi vagabonder
på världshaven.
Oförhappandes
träffade jag på min svåger en gång på 1950-talet
i Raffles Bar i Singapore. Jag hade inte sett honom sen vi drack champagne
och firade brorsans bröllop många år tidigare. Nu satt
vi plötsligen sida vid sida vid en bardisk på andra sidan jorden
och läppjade på var sin Tiger Beer, eller om det kanske handlade
om en Singapore Sling.
”Va
fan gör du i Singapore?”
Vi ställde varandra samma orimliga fråga. Sjöfarare möts,
höjer en bägare, byter erfarenheter, idéer och tankar
om länder, städer och brudar. Man minns och man skiljs! Han
seglade vidare mot Japan, och jag återvände mot den indonesiska
övärlden.
//Ulf Hjertquist
Läs hela berättelsen i Svensk Sjöfarts Tidning
14 november 2003.
Till SST 21, 14 november 2003
Latest update 11-09-2007 15:46 |
|
 SENASTE
Nr 4/2012
Köp numret
|
 |
|
