Kring Kajutlampan

M/S ”SkÃ¥ne” och sista resan

Nere på den vackra ön Sardinien, i hamnen i Cagliari, låg länge ett övergivet fartyg som på håll såg väldigt bekant ut. När man kom närmare såg man att fartyget fått sina linjer förstörda av en lika omfattande som gräslig ombyggnad men först vid en ännu närmare granskning avslöjades hela omfattningen.

Hon hade fått ny stäv med bulb, nytt akterparti, ny skorsten och till på köpet ett nästan helt nytt innandöme. Fartygets namn var Moby King, hennes utseende var märkligt, hennes historia intressant och hennes tillstånd trist. Efter en rejäl grundstötning för några år sedan förlorade hon en propeller och propelleraxeln blev sned. Som om detta inte var nog fick hon också ett omfattande maskinhaveri. Så där låg hon, som den fula ankungen, och väntade på sitt öde. Fartyget var före detta m/s Skåne, byggt 1967 till svenska Statens Järnvägar och detta är hennes historia.
Nytillskottet pÃ¥ Trelleborg-Sassnitzleden, m/s Trelleborg, hann bara bli nÃ¥gra Ã¥r gammalt innan Statens Järnvägar insÃ¥g att trafikökningen pÃ¥ den gamla Kungsleden var pÃ¥ väg att spräcka alla beräkningar och kalkyler. Den vackra, nybyggda svenska tÃ¥g/bilfärjan m/s Trelleborg seglade i medvind och under 1959 fick hon sällskap av den lika vackra östtyska färjan m/s Sassnitz. Trots att leden bars upp av dessa bÃ¥da stjärnskott var deras gemensamma kapacitet inte tillräcklig. I det traditionstyngda konferensrummet hos Statens Järnvägar föddes idén om ett nytt fartyg för Tysklandstrafiken.
Beställningen av den nya färjan gick till Uddevallavarvet och hon fick arbetsnamnet ”nr 275”. Tveklöst var färjan varvets mest komplicerade bygge och av dÃ¥tiden betraktat som ett intressant och mycket spännande projekt.

//Dan Drakenholt

Läs hela berättelsen i Svensk Sjöfarts Tidning 17 oktober 2003.

Tillbaka till SST 19, 17 oktober

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies