Ledare

Skattepolitik är miljöpolitik

Om en skattereform som leder till tillväxt, fler jobb och ökade skatteintäkter står i strid med principerna bakom vårt skattesystem, så bör vi alla vara oroade över vart Sverige är på väg.

Finansminister Bosse Ringholm har nu meddelat att ett tonnagebaserat skattesystem inte är aktuellt i Sverige. Han motiverar detta med att om ett sådant system skulle införas i Sverige, skulle detta kunna bidra till en ökad stödkarusell inom EU till nivåer som är oförenliga med gemenskapens mål. Dessutom skulle ett tonnagebaserat skattesystem komma att strida mot principerna bakom vårt skattesystem. Han menar också att det skapar avgränsningsproblem eftersom det bara är rederiernas direkt fartygsrelaterade verksamhet som kan beskattas enligt denna metod. All annan verksamhet måste beskattas i vanlig ordning.
Finansminsterns kyliga inställning till ett tonnagebaserat skattesystem för svenska rederier är oroande – och inte bara ur ett sjöfartsperspektiv.
Att ett tonnagebaserat skattesystem skulle bidra till allt högre fart pÃ¥ “stödkarusellen” är rent ut sagt nys. Ett tonnagebaserat skattesystem är inte ett sätt för rederier att undkomma skatt. Det är däremot ett system som är anpassat efter de särskilda förutsättningar som gäller för den kommersiella driften av ett rederi. Det skapar en lÃ¥ngsiktighet som inte är möjlig att Ã¥stadkomma inom det generella systemet för bolagsbeskattning i Sverige. Det innebär heller inte minskade skatteintäkter för staten. I ett tonnagebaserat skattesystem betalar rederier skatt oavsett om verksamheten gÃ¥r med vinst eller ej. Tvärtom ökar skattebasen eftersom ett tonnagebaserat skattesystem är en positiv Ã¥tgärd som ökar den svenska flaggans konkurrenskraft och därmed kommer att bidra till en ökad inflaggning. Detta i sin tur har naturligtvis positiva effekter pÃ¥ sysselsättningen till sjöss och iland.
Om en skattereform som inte innebär minskade skatteintäkter – utan tvärtom leder till tillväxt, fler jobb och ökade skatteintäkter – stÃ¥r i strid med principerna bakom vÃ¥rt skattesystem, sÃ¥ bör vi alla vara oroade över vart Sverige är pÃ¥ väg.
Bosse Ringholms oro över avgränsningsproblematiken borde vara lätt att stilla. Det räcker med att ringa någon av kollegorna inom unionen och be om råd. Uppenbarligen har man haft tillräcklig kompetens och kreativitet i finansdepartementen i samtliga andra europeiska sjöfartsnationer för att tackla denna fråga.
Om en sjöfartspolitik skall vara lyckad också i ett långsiktigt perspektiv måste den präglas av en helhetssyn på sjöfarten och dess betydelse för Sverige.
När riksdagen med stor majoritet röstade igenom en ny sjöfartspolitik gjorde man detta med en vision där en stark och livskraftig svensk sjöfartsnäring är viktig för Sverige, vår tillväxt och vår miljö.

Bakom EUs riktlinjer för statsstöd till sjöfarten finns en ambition om att vända utflaggningstrenden genom att skapa bra konkurrensvillkor under unionens flaggor. Det handlar om jobb och sjöfartskompetens. Det handlar om att få tillbaka de fartyg som idag seglar under bekvämlighetsflagg. Det handlar om en satsning på sjösäkerhet och miljöanpassning genom att utveckla den europeiska flottan under nationella flaggor.
Ett tonnagebaserat skattesystem är ett – men ett av de viktigaste – av de verktyg som behövs för att bygga denna flotta. EU och EUs sjöfartsnationer, undantaget Sverige, har begripit att tonnageskatt inte i första hand är en skattefrÃ¥ga utan i betydligt större grad en frÃ¥ga om tillväxt miljö och sjösäkerhet.

Tillbaka till SST 13, 11 juli

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies