Ledare:

Sjösäkerhetsdirektören borde be om ursäkt

Säkerhets- och miljömedvetandet inom den svenska handelsflottan behöver man inte oroa sig för.

Svenska fartyg klarar sig bra vid hamnstatskontroller. Detta säger sjösäkerhetsdirektör Johan Franson i en promemoria till näringsdepartementet. Den svenskflaggade handelsflottan når en tredjeplats på Paris MOUs vita lista och så långt är allt gott och väl, men sedan höjer han en varningsflagg för att antalet funna brister på svenska fartyg ökar.
En orsak Johan Franson pekar pÃ¥ är fartygens Ã¥lder. Sedan skriver han bl.a. att ”i absoluta termer pekar knappast det förhÃ¥llandet att 40 procent av de kontrollerade fartygen (svenska fartyg kontrollerade i utländska hamnar inom Paris MOU-regionen, reds anm.) har brister pÃ¥ hög kvalitet.”
När det gäller ålder har Franson stöd i statistiken från år 2001, sammanställd av hamnstatskontroller inom Paris MOU-regionen (17 europeiska nationer samt Kanada). Johan Fransons kritik mot svenska redare och besättningar är dock förvånande.
Den svenske sjösäkerhetsdirektören borde istället be svenska redare och sjöfarare om ursäkt och applådera dem för deras insatser för en ökad sjösäkerhet. Med de politiska förutsättningar som svenskflaggad sjöfart haft sedan 70-talet finns det inga redare och besättningar som skulle ha kunnat göra ett bättre jobb när det gäller säkerhet i en allt mer åldrande flotta.
Den svenskflaggade sjöfarten placerar sig i topp i Paris MOU-statistiken ocksÃ¥ när det gäller andelen inspektioner med funna brister. I sin PM säger Johan Franson att sjöfartsinspektionen ”har samma grundläggande värderingar i sitt arbete som bl.a. de finska, norska, danska, tyska, brittiska, holländska och irländska sjösäkerhetsmyndigheterna”. Samtliga dessa länder har yngre handelsflottor än vi men – med undantag av Storbritannien – ocksÃ¥ en större andel inspektioner inom Paris MOU-regionen där brister noterats.
Skillnaden mellan Sverige och Storbritannien är för övrigt 0,04 procentenheter! MedelÃ¥ldern i den holländska handelsflottan är nästan sju Ã¥r lägre (2001, källa ISL) men den holländska ”bristandelen” är mer än sju procentenheter högre.
Johan Fransons PM är en replik på en skrivelse från Sveriges Redareförening angående svenska särregler. Han kommenterar ett antal inflaggningsfall och de krav på åtgärder inspektionen ställt för att fartygen skall kunna flaggas in till Sverige.
NÃ¥got som är svÃ¥rt att förstÃ¥ är varför den svenska inspektionen inte – utan egna, nya krav – skall kunna godkänna ett fartyg som redan är godkänt av t.ex. deras brittiska kollegor. Dessa har väl om nÃ¥gra uppvisat den kvalitet som krävs.
Storbritannien ligger högst på Paris MOUs vita lista och deras andel av inspektioner med funna brister ligger i paritet med vår.

Inför en generalklausul som säger att ett fartyg som är godkänt i ett EU-land ocksÃ¥ är godkänt i Sverige. DÃ¥ skulle man undanröja ett handelshinder, kostnader för rederierna och samtidigt frigöra resurser inom den svenska sjöfartsinspektionen för att ta hand om det viktigaste – den undermÃ¥liga sjöfart i svenska hamnar som borde fÃ¥ngas i hamnstatskontrollens nät. Säkerhets- och miljömedvetandet inom den svenska handelsflottan behöver man inte oroa sig för. Statistiken frÃ¥n Paris MOU visar ju, i motsats till vad sjösäkerhetsdirektören skriver i sin PM, att svenska redare och sjöfarare har höga kvalitetsambitioner i dessa frÃ¥gor.
Och det kommer att bli ännu bättre när medelåldern för fartyg i den svenskflaggade handelsflottan sjunker tack vare den nya sjöfartspolitiken.

Tillbaka till SST 16, 9 augusti

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies