Ledare:

Grekerna tar ton i EU

Grekland är EUs största sjöfartsnation
och nästa år kan Loyola de Palacio räkna med
att det kommer att märkas i Bryssel.

Att grekiska redare och EU-kommissionen inte alltid har samma syn pÃ¥ sjöfart och sjöfartspolitik är ingen hemlighet. När EUs transportkommissionär Loyola de Palacio för tvÃ¥ Ã¥r sedan presenterade det första ”Erika”-paketet pÃ¥ Posidonia-kongressen i Piraeus var det mÃ¥nga av redarna bland Ã¥hörarna som gick i taket. Röster höjdes och de Palacio fick bl a höra att det nya regelverket inte bara hotade oljeförsörjningen inom EU utan att det ocksÃ¥ kunde skapa kaos i världen.
På årets Posidonia-kongress gick det något lugnare till. de Palacio bad åhörarna lita på att EU-kommissionen stod på deras sida när det gäller att stärka den europeiska sjöfartens position i världen. När hon kom in på Marco Polo-initiativet som syftar till att av miljöskäl lyfta godstransporter från land till havet, fick hon riktigt varma applåder.
Grekiska redare betraktar dock fortfarande en del politiska initiativ inom EU med viss skepsis. Ordföranden i den grekiska redareföreningen, John C Lyras, menar att den ”katastrof-politik” som ofta följer pÃ¥ en olycka till sjöss är skadlig för bÃ¥de sjöfart och samhälle lÃ¥ngsiktigt. Med ”katastrof-politik” menar han snabbt framtagna regelverk som forceras fram politiskt för att visa allmänheten handlingskraft och beslutsförmÃ¥ga.

Enligt Lyras är det individualitet och entreprenörskap hos grekiska redare som lagt grunden till sjöfartsnationen Grekland. Han pekade bl a pÃ¥ bulksektorn där mÃ¥nga smÃ¥ grekiska rederier lyckats väl tack vare detta och ”katastrof-politik” är ett hot mot fortsatt framgÃ¥ng.
När man pratar framgång så finns det ju också andra aspekter att ta hänsyn till, storbulk är väl t.ex. inte den sektor man först vill föra fram som ett bra exempel när sjösäkerhet diskuteras, men helt klart är att det vore ett stort misstag att inte lyssna på grekerna.
Grekiska redare kontrollerar 20 procent av världshandelsflottan – vart femte fartyg. Den grekiska rederinäringen har 250 fartyg värda USD sju miljarder i beställning. PÃ¥ andrahandsmarknaden omsätter grekerna i snitt USD 86 miljoner – i veckan! Förra Ã¥ret köpte och sÃ¥lde greker 547 fartyg pÃ¥ andrahandsmarknaden och till upphuggning för ett samlat värde som uppskattas till USD 4,65 miljarder.

Grekland är EUs största sjöfartsnation och nästa Ã¥r kan Loyola de Palacio räkna med att det kommer att märkas i Bryssel. Efter Ã¥rsskiftet tar Grekland över ordförandeklubban i EU och man har klart deklarerat att man har för avsikt att sätta sin prägel pÃ¥ besluten inom sjöfartssektorn. Enligt Greklands sjöfartsminister George Anomeritis har landet ”bÃ¥de rätt och skyldighet att spela en ledande roll inom den gemensamma sjöfartspolitiken”.
Mycket talar alltså för att det första halvåret 2003 kan bli ett, med sjöfartsögon sett, spännande år i EU.

Tillbaka till SST 12-13, 14 juni

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies