Om man betraktar idrottsvärlden som en marknad så finns
där en aktivitet som under senare år vunnit många
marknadsandelar på andra grenars bekostnad. Med detta avses
förstås innebandy, den bollsport som varit den snabbast
växande i svensk idrottshistoria någonsin. Idag är
innebandy Sveriges näst största lagidrott med uppskattningsvis
en halv miljon aktiva om både licensierade spelare och övriga
agerande inräknas.
Bland
de entusiastiska utövarna av denna unga idrottsdisciplin finns
förstås också sjömansidrottarna, som sedan 1995
tävlat om en årlig mästerskapstitel. Om denna utmärkelse
har det under dess nu sjuåriga historia det kämpats vid
turneringar i sporthallen på göteborgska Rosenhill, där
innebandyträning också ingår i anläggningens
fasta veckoprogram. Men även på andra sjömansklubbar
har innebandy länge funnits på repertoaren, både
som träning och ibland i form av turneringar.
Vältrimmad arrangörskår
Idrottsföreningen på rederiet Destination Gotland är
flitig innebandyutövare, vilket också krönts med sådan
framgång att gänget på deras fartyg Thjelvar blev
svenska sjöfolksmästare både 2000 och 2001. Men idrottsföreningens
medlemmar är inte bara duktiga på planen utan man arrangerar
också på egen hand en turnering, Gotland Open, som i år
gick av stapeln den 13 april och var den fjärde upplagan av detta
arrangemang, där både fartygsgäng och andra sjöfarten
närstående lag får deltaga.
En
av Visbys stoltheter, den förnämliga Södervärnshallen,
gav med sina stora läktare och förstklassiga golv ett proffsigt
intryck på de tio lagen när de samlades för att göra
upp om segerpokalen. Första nedsläpp gjordes klockan 08.30
med laget från Dickson, sammansatt av sjöbefälselever
från Göteborg och Polfors, i vars lag ingick elever från
Sjömansskolan i Stockholm på varsin planhalva. Det blev
en tuff start för stockholmarna som fick se sig besegrade med
40, men det skulle bli än värre för det unga
gänget eftersom de i nästföljande matcher nedgjordes
av Stockholms Hamn och Thjelvar med 140 respektive 120.
Obesegrade sjöfolksmästare
Inledningsvis var de tio lagen indelade i två grupper, där
de två bästa i varje gick vidare till slutspel. I den ena
semifinalen ställdes hemmalaget Thjelvar mot gästande göteborgsgänget
Go4it, vilket är två gäng som tidigare mötts
flera gånger. Det blev en segsliten historia, som efter att
ställningen var 11 vid full tid fick avgöras genom
förlängning, då Thjelvars Stefan Cedeskog
fick en fullträff så att nätmaskorna rasslade till.
Den
andra semifinalen spelades mellan lagen från Stockholms Hamn
och Silja Line, sammansatt av spelare från flera av deras fartyg.
Det blev också en tuff match, där en färgglad hejarklack
med hamnens vd Christel Wiman i spetsen gav sitt lag kraftfull support
från läktarplats. Men detta hjälpte inte när
Silja Lines Micke El Ninjo Sirén forcerade in den
avgörande bollen i motståndarmålet.
Finalen,
där de regerande svenska sjöfolksmästarna från
Thjelvar således fick möta Silja Lines lag, blev ett målkalas
av bästa sort där nästan varje spelare i det gutniska
laget fick känna på att göra mål. När den
rutinerade Peter Gottberg slog in sista bollen fastställdes därmed
resultatet till 102 i Thjelvars fördel. Hela turneringen
var för övrigt en synnerligen målrik tillställning
eftersom målvakterna fick vittja sina burar hela 139 gånger
under de 24 matcherna, vilket innebär att det gjordes i genomsnitt
av sex fullträffar per kamp.
Rimmande prisutdelare
Direkt efter finalen förrättades prisutdelningen av Destination
Gotlands vd Sten Christer Forsberg, vilket gjordes på ett synnerligen
spirituellt sätt och delvis på rim. Fair play trophy tilldelades
laget från stuveriet för deras gentlemannamässiga
uppträdande. Av de individuella priserna gick utmärkelsen
som bäste poängplockare till Joakim Jönsson i Thjelvar,
som på ett skickligt sätt serverade sina medspelare många
målgivande passningar. Veli Super Halttu i Silja
Lines lag premierades som turneringens bästa spelare medan Stockholms
Hamns Henrik Ahlqvist fick priset som dess bäste målvakt.
Trots
att prisutdelningen inte avslutades förrän vid 18-tiden
var turneringen inte slut med detta, även om den därefter
fick en mer informell fortsättning på restaurang Skeppet
i Visby, rosornas och ruinernas stad. Där gick eftersnacket till
långt in på småtimmarna som avslutning på
en lyckad och trivsam tillställning, som de gutniska arrangörsgänget
har stor heder av.
// Hasse