Ledare:

Sjöfartspolitik på rätt kurs

Det viktigaste av allt är dock att svenska rederier fått en framtidstro under svensk flagg framförallt genom den långsiktighet som präglar det politiska beslutet..

Den 1 april är det sex månader sedan den nya svenska sjöfartspolitiken trädde i kraft. Vad har den då lett till och vilka konkreta resultat har uppnåtts?
Den utlösande faktor som fick den politiska utredningsapparaten att snurra sÃ¥ intensivt var att den svenska färjenäringen och 5.000 – 6.000 svenska arbetstillfällen var i farozonen för mindre än 1,5 Ã¥r sedan. BÃ¥de näring och arbetstillfällen har nu räddats av den nya politiken.
När de politiska pusselbitarna började falla pÃ¥ plats och en ny sjöfartspolitik tog form förra vÃ¥ren började rederierna flagga hem. Totalt har ett 20-tal fartyg fÃ¥tt svensk flagg sedan dess. Sannolikt hade inget av dessa fartyg ”kommit hem” om förutsättningarna varit dem som gällde tidigare.
Nästan lika många nybyggda fartyg kommer att levereras under året till rederier i Sverige. Den absoluta merparten kommer att få svensk flagg vilket hade varit omöjligt utan de konkurrensförutsättningar som vi har idag.
Inräknat antalet utflaggade fartyg som flaggas in och det utländska tonnage som kan komma att köpas in är därför en försiktig bedömning att den svenskflaggade handelsflottan kommer att ha tillförts ett 50-tal nya fartyg vid årsskiftet, 15 månader efter införandet av den nya sjöfartspolitiken. Vid årskiftet 2000/2001 bestod flottan av 219 fartyg.
Detta betyder dock inte att flottan kommer att växa med 50 fartyg. En nationell handelsflotta som opererar under gynnsamma villkor kännetecknas av att nya fartyg, nybyggen och modernt andrahandstonnage, tillförs flaggan i större utsträckning än det äldre tonnage som fasas ut. Då får man en växande flotta samtidigt som medelåldern sjunker. I register där konkurrensförhållandena är dåliga är tröskeln hög för såväl inflaggning som utfasning av äldre fartyg. I dessa register är det generellt svårt att driva fartyg med höga kapitalkostnader samtidigt som driftskostnaderna inklusive bemanningskostnaderna är höga. Följden är att flottans medelålder stiger.
Det senare är den verklighet som den svenskflaggade handelsflottan levt under i många år. Visst har vi fått in nytt tonnage hos de rederier som arbetat hårt med kvalitetsutveckling och med en mycket hög kostnadseffektivitet. Inflaggningen har däremot inte varit av en sådan omfattning att föråldringen av flottan kunnat hejdas.
En föryngring av flottan är nödvändig och bra inte minst ur miljösynpunkt, såväl för arbetsmiljön som för den omgivande miljön. Det är också viktigt för Sveriges profil som föregångare inom miljöområdet.
En betydande faktor för flottans tillväxt är naturligtvis marknaden. Politiska spelregler lägger grunden men det är utvecklingen på sjöfartsmarknaderna som kommer att avgöra hur snabbt en flotta utvecklas.
Det viktigaste av allt är dock att svenska rederier fått en framtidstro under svensk flagg framförallt genom den långsiktighet som präglar det politiska beslutet.
Sjöfartspolitiken skall inte utvärderas efter sex månader. Däremot kan vi konstatera att den under denna tid avvärjt hotet mot tusentals svenska arbetstillfällen till sjöss och skapat förutsättningar för nya.

Tillbaka till SST 7, 5 april

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies