Sjöfartstidningen Pil
Hem   Nyheter   Fakta & Statistik   Evenemang   Jobb   Utbildning   Annonser   Länkar  
Om tidningen   Senaste numret   Äldre nummer   Prenumerera   Nyhetsbrev   Annonsera   Om oss
2012 2011 2010 2009 2008 2007 2006 2005 2004 2003 2002 Innehållsförteckningar

Google

sjofartstidningen.se
Internet

PRENUMERERA
Sjöfartstidningen & magasinet Shipgaz
17 nr/år på svenska och engelska
Shipgaz
6 nr/år på engelska
VÃ¥rt nyhetsbrev,
nyheter via e-post 1 g/vecka (torsdagar)
TIPSA OSS
Har du ett bra nyhetstips?
Hör av dig till oss!
Bästa tipset varje månad belönas.
GENVÄGAR

Shipgaz.com – vår systertidning
Ordlista – sjöfartstermer
Annonsering
Kontakta oss

Vetenskaplig skrovprovning ger chans pÃ¥ America’s Cup

  skrovprovning
  Finslipar formen gör besättningarna inför America’s Cupseglingarna i Auckland i början av nästa Ã¥r. Skrovets form finslipas för miminalt vattenmotstÃ¥nd pÃ¥ basis av provningsresultaten frÃ¥n SSPA.

En bÃ¥t, ”Örn”, är pÃ¥ plats i Auckland och ytterligare en börjar byggas i februari. Den bästa av de tvÃ¥ kommer att tävla om America’s Cup i Nya Zeeland. Om det leder till vinst sÃ¥ innebär det en vacker fjäder i hatten för konsultföretaget SSPA i Göteborg, som svarat för skrovtesterna i sin provningsränna. Seglingarna om cupen sker med början den 15 februari 2003.

Svenska ”Örn” och systerbÃ¥ten är konstruerade av argentinaren German Frers jr och det första bygget ledde till dop i Göteborg den 27 oktober 2001. Enligt reglerna för den här prestigefyllda seglingstävlingen mÃ¥ste skrov, roder och köl byggas i samma land som utmaningen kommer ifrÃ¥n. Reglerna säger ocksÃ¥ att konstruktören mÃ¥ste ha bott i landet minst tvÃ¥ Ã¥r, vilket inneburit att German Frers haft sin vistelse pÃ¥ svenska västkusten denna tid. Han var för övrigt en av männen bakom italienska bÃ¥ten Prada, som 2000 gick till final mot nu titelförsvarande Nya Zeeland.
America’s Cup-bÃ¥tarna är utpräglade racingmaskiner. Deras skrov byggs av kolfiber och i bikakestruktur för att vara sÃ¥ lätta som möjligt.
– Här pÃ¥ SSPA har vi provat skrovmodeller i olika omgÃ¥ngar och ändrat olika detaljer successivt. Vi har vunnit nÃ¥gon procent i minskat vattenmotstÃ¥nd varje gÃ¥ng, säger projektledaren vid SSPA, civilingenjör Matz Brown. Han och hans medhjälpare arbetar med skrovmodeller, som tillverkats med stor exakthet. Avvikelser pÃ¥ högst en halv millimeter tolereras.
– Vi har provat modellen bÃ¥de i stilla vatten och i vÃ¥gor. I det senare fallet har vi laborerat med tvÃ¥ olika vÃ¥gperioder och försökt efterlikna det vÃ¥gspektrum som är förhärskande i de aktuella tävlingsvattnen.
Ett betydande hemlighetsmakeri omger bÃ¥tarna. Särskilt deras köl- och roderarrangemang hÃ¥lls fördolda i det längsta. SÃ¥lunda sjösattes ”Örn” i Auckland i mörker natten till den 6 december för att göra den första träningsseglingen i gryningen.”Örn” har med sitt skrov, roder och köl transporterats till Auckland i ett fraktflygplan av den gigantiska sovjetiska Antonovtypen. Seglen till den svenska bÃ¥ten har liksom till andra deltagande bÃ¥tar sytts i USA. Masten är tillverkad i Nya Zeeland.
PÃ¥ plats finns nu ocksÃ¥ en representant för SSPA, som bistÃ¥r det svenska teamet under träningsseglingarna, bl a för att rapportera hem eventuella justeringar som kan behöva göras pÃ¥ bÃ¥t nummer tvÃ¥. Erfarenheter av ”Örn” fick man under de verkliga tävlingsförhÃ¥llanden redan den 11–17 februari 2002. DÃ¥ möttes America’s Cup-deltagare frÃ¥n Sverige, Nordamerika och Storbritannien samt den nyzeeländska vinnarbÃ¥ten frÃ¥n 2000 i en regatta.
Bakom Victory Challenge-projektet står Jan Stenbeck med sina många mediaföretag vars logotyper exponeras på de båda svensk skroven.

* SSPA stÃ¥r för Statens skeppsprovningsanstalt, som en gÃ¥ng etablerades för att bistÃ¥ den svenska varvsindustrin. Idag är det skeppsbyggeriet som bekant avvecklat och skeppsprovningsanstalten är ett självständigt bolag vid namn SSPA Sweden AB. Det lever dock i högönsklig välmÃ¥ga med kunder frÃ¥n mÃ¥nga olika hÃ¥ll i världen – varv, rederier, hamnföretag, anläggningsföretag m fl. Den stora bassängen, propellerkavitationslaboratoriet och provningsrännan pÃ¥ ChalmersomrÃ¥det i Göteborg är frekvent använda anläggningar.

//Ingemar Axlid

Tillbaka till SST 4, 22 februari

Latest update 11-09-2007 15:46

SENASTE

Nr 4/2012
Sjöfartstidningen Passagerarsjöfart

Köp numret

SJÖFARTENS
BOK

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies