|
Klarläggande om estniska lotsavgifter
| |
 |
| |
En
vacker sommardag
kan det hända att lotsen lämnar ”Nordlandia”
redan inom hamnområdet. Denna bild är tagen från
kajen.
|
Peter Ståhlberg hävdar i Ånikaps*
medlemstidning The Captain (medföljde som bilaga i Svensk Sjöfarts
Tidning nr 1/2002) att finska färjor subventionerar estnisk sjöfart.
Madli Vitismann, SST:s medarbetare i Tallinn, bemöter:
På estniska linjefartyg finns ganska sällan lots ombord eftersom
befälhavarna och överstyrmännen ofta har rätt att
själva lotsa fartygen. De har då avlagt både språk-
och navigationsprov i Tallinn, Helsingfors och Stockholm på respektive
lands språk.
 PÃ¥
linjerna till Helsingfors har lotsbrev beviljats till tio befälhavare
inom Hansatee, fyra inom Linda Line och sex inom Estonian Shipping Company.
I trafiken till Stockholm och Kapellskär har tolv befälhavare
och överstyrmän inom Hansatee möjlighet att gå genom
skärgården utan lots. Några befälhavare på
Estonian Shipping Companys linjefartyg är också befriade från
kravet att ta lots utanför Felixstowe, Hamburg, Rostock och båda
infarterna till Kielkanalen.
För
att avlägga språkexamen i Helsingfors har estniska befälhavare
deltagit i en intensivkurs i finska språket. Avläggandet av
språkexamen i Stockholm har krävt att befälhavarna och
överstyrmännen under ett år eller mer lärt sig svenska.
För att klara detta har rederiet anställt individuella lärare.
I Estland på estniska
Befälhavarna pÃ¥ icke-estniska fartyg pÃ¥ linjen Helsingfors–Tallinn
har lotsbehörighet i Helsingfors, men inte i Tallinn. De har möjlighet
att avlägga både språk- och navigtionsexamen i Tallinn.
Enligt språklagen krävs språkkunskaper på mellannivå,
vilket innebär muntliga och begränsade skriftliga språkkunskaper.
Enligt språkinspektionens vicedirektör Urmas Veikat krävs
inte kunskaper i estnisk historia. Han förklarar att estnisk språkexamen
på mellannivå motsvarar Europarådets nivå B1,
PET i Cambridge eller nivå 4 på IELTS skala från 1 till
9. Det stora språkprovet i finska motsvarar Europarådets nivå
C, CAE i Cambridge eller IELTS nivå 7. Efter språkexamen kan
befälhavarna avlägga navigationsexamen vid estniska sjöfartsverket
både skriftligt och muntligt.
Hungriga lotsar
”Nordlandias” befälhavare gav i tidningen The Captain en
färgstark beskrivning av hur de estniska lotsarna äter under
hela färden genom lotsningsområdet. Detta kan tolkas som ett
stort förtroende för befälhavarens kunnande. Ingen på
”Nordlandias” brygga kan nämligen i sittande ställning
se ut Рf̦nstren ligger s̴ h̦gt upp att navigațrerna
mÃ¥ste stÃ¥. Sjösäkerhetsdirektör René
Sirol vid estniska sjöfartsverket uppger att inga klagomål
fyllts i på lotskvittot. Om lotsen lämnat fartyget innan det
kommit ur lotsningsområdet bör han ha fått befälhavarens
tillstånd till detta.
Dyr smörgås?
Lotsningsavgifterna subventionerar inte estnisk sjöfart, endast estnisk
lotsning. Lotsningsavgiften går numera inte till den statliga budgeten,
trots att taxan har fastställts av transport- och kommunikationsministeriet.
Avgifterna uppbärs AS Eesti Loots, ett statsägt aktiebolag som
på affärsmässiga grunder erbjuder lotsningstjänst.
Estniska staten kan ta ut dividend Рf̦rutsatt att det redovisas
vinst. Det är möjligt att bolaget kommer att privatiseras någon
gång i framtiden.
Navigationsavgifterna
(fyravgift, isbrytningsavgift under tre månader samt lotsavgift)
är stora för ”Nordlandia”. Varje dag betalar rederiet
EEK 9 220 (nästan SEK 5 500), med 25 procent förhöjning
under veckosluten, för den tio nautiska mil långa lotsningssträckan.
I
Finland beviljas fartyg registrerade i EU eller EES 50 procents rabatt
på farledsavgiften. Denna rabatt gäller inte estniska fartyg
och de får heller ingen motsvarande kostnadsreduktion i Estland.
Navigationsavgifterna är betydligt högre i Finland än i
Estland.
Även
strukturen för sjöfartsavgifterna är olika i de båda
länderna. Enligt estniska sjöfartsverkets vicedirektör
Arvo Veskimets står lotsningen i Helsingfors för ungefär
tio procent av den totala navigationsavgiften. I Estland är fyrtornsavgiften
ungefär lika stor som lotsningsavgiften.
Språket kompletterar
Utländska rederier använder sig av olika möjligheter att
lotsa fartyg i Tallinn. Nordic Jetline anställde på sina katamaraner
estniskt befäl med lotsbrev. Silja Line har de estniska lotsarna
ombord under hela resan medan Eckerö Line och Viking Line tar lots
på konventionellt sätt. Ingen av de utländska befälhavarna
i Tallinn har försökt avlägga språk- och lotsexamina.
Peter
Ståhlbergs artikel startade en diskussion inom estniska myndigheter
om problemen i anknytning till lotsning av linjefartyg. Denna har lett
till en gemensam slutsats: Trots att det är relativt enkelt att navigera
på Tallinn-viken, är trafiken särskilt på somrarna
så intensiv att en befälhavare utan lots snabbt måste
kunna förstå de estniska samtalen.
Men
språkkunskap är knappast viktigare än navigationskunskap.
”Vi behöver inte en befälhavare som kör sin tanker
till Pirita badstrand och sedan rapporterar om detta klart och tydligt
pÃ¥ estniska,” sammanfattade en sjöman situationen.
//Madli Vitismann
* Ånikap = Föreningen sjökaptenerna från Åbo Navigationsinstitut.
Tillbaka till SST 3, 8 februari
Latest update 11-09-2007 15:46 |
