Ledare:

Het vår för IMO

Om tillgången till informationen skall begränsas
sÃ¥ uppstÃ¥r frÃ¥gan –till vem?

Våren kommer att bli het inom IMO. Det har USA sett till med sina förslag till säkerhetshöjande åtgärder för sjöfarten och hamnarna. En del av dessa förslag som skall diskuteras på ett mellan-sessionsmöte i februari och i ett Maritime Safety Committee-möte i maj är minst sagt kontroversiella för många parter. Under maj-mötet skall man komma överens om rekommendationer som sedan skall gå till en diplomatisk IMO-konferens i december för beslut.
Flera nationer är säkert tveksamma till de amerikanska förslag som omfattar säkerheten i hamnarna och som man vill ha in i IMOs Solas-konvention. Vill man ha in IMO som regelskrivande organisation också inom hamnområdet?
En annan fråga som är mer kontroversiell är den säkerhetskontroll av sjömän som föreslagits. Detta innebär att varje sjömans bakgrund skall undersökas. Visar det sig då att den enskilde ombordanställde har begått allvarliga vålds- eller narkotikabrott så skall denna information göras tillgänglig för alla hamnstatsmyndigheter. Detta kommer många nationer att få svårt att ställa upp på. Det har gått långt när ett land som USA, som värnar den personliga integriteten så högt, lägger ett sådant förslag. Men hur många demokratiska nationer finns det vars lagstiftning inte gör det möjligt att för hela världen offentliggöra denna typ av information om egna medborgare?
Att USA vill ha alla fartyg utrustade med AIS, Automatic Identification System, senast 2004 och inte 2008 som nuvarande IMO-regelverk föreskriver kommer det säkerligen att bli en del debatt om. Här finns ocksÃ¥ en annan aspekt som ännu inte kommit fram i nÃ¥gon större utstäckning. I dag gäller att AIS-transpondrarna skall sända över VHF. Detta innebär att tvÃ¥ fartyg i närheten av varandra fÃ¥r namn, flagg och annan information om varandra. Trafikövervakningscentraler i land fÃ¥r motsvarande information om fartyg som rör sig i näromrÃ¥det (20–30 distansminuter). USA vill dock gÃ¥ ett steg längre genom att transpondrarna skall sända via satellit. Detta skulle dÃ¥ innebära att täckningen i princip blir global. Tanken är god. Därmed skulle myndigheterna kunna följa ”rogue ships” och det skulle bli allt svÃ¥rare för pirater och terrorister att gömma sig pÃ¥ världshaven.
Här finns dock problemet. Ett öppet system skulle innebära att alla har tillgång till fartygsrörelser och fartygspositioner, och i alla ingår då terrorister och pirater som kan välja ut och följa intressanta mål. Det har också en kommersiell aspekt. En viktig konkurrensfaktor för rederier är positioneringen av sina fartyg. Med ett öppet system får alla konkurrenter tillgång till varandras positioner.
Om tillgÃ¥ngen till informationen skall begränsas sÃ¥ uppstÃ¥r frÃ¥gan – till vem? Är det flaggstatsmyndigheterna som skall kunna följa ”sina” fartyg eller är det hamnstatsmyndigheterna? Skall data samlas inom IMO vilket ger alla medlemmar tillgÃ¥ng till informationen, ocksÃ¥ sÃ¥dana länder som utpekats som stödstater för terrorismen?
Frågorna är många och debatten kommer att bli livlig.

Tillbaka till SST 3, 8 februari

Latest update 11-09-2007 15:46

Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan.

Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies