 |
 |
|
|  |
Det krävs en ny modell för Sjöfartsverket Genom sin avgiftsstrategi bidrar Sjöfartsverket till att ytterligare försämra konkurrenssituationen för sjöfarten gentemot de andra transportslagen. När Sjöfartsverkets styrelse nu har fastställt sin budget för Ã¥ret räknar man med ökade intäkter dels frÃ¥n farledsavgifterna och dels genom att höja lotsavgifterna med 30 procent frÃ¥n den 1 juli. Farledsavgifterna behÃ¥lls oförändrade men intäkterna frÃ¥n de godsrelaterade avgifterna har räknats upp med tvÃ¥ procent baserat pÃ¥ ett antagande om en uppgÃ¥ng i konjunkturen. Höjningen av lotsavgifterna, som för övrigt höjdes med 15 procent förra Ã¥ret, motiverar man med att detta ökar kostnadstäckningen för lotsningsverksamheten till 47 procent. Enligt verkets styrelse är detta helt i linje med de tankegÃ¥ngar om förändringar av farledsavgifterna som förts fram i Godstransportdelegationens betänkande ”Godstransporter för tillväxt”. Dessutom menar man att detta minskar korssubventioneringen inom verket. Att fortsatta höjningar av lotsavgifterna ingÃ¥r i Sjöfartsverkets framtida strategi framgÃ¥r av deras remissvar pÃ¥ Godstransportdelegationens betänkande. Här menar man att detta minskar trycket pÃ¥ farledsavgifterna. Det märks dock inte i Ã¥rets budget. Oförändrade farledsavgifter och höjda lotsavgifter innebär en ökad kostnadsbörda för sjöfarten. Att man hävdar att avgiftshöjningen är i linje med Godstransportdelegationens tankar beror pÃ¥ den princip om marginalkostnadsprissättning och ”user pays” som där förs fram, d.v.s att den som använder tjänster och infrastruktur samt skapar kostnader för externa effekter som trängsel, olyckor, miljöskador etc ocksÃ¥ skall betala för detta. Men detta skall gälla samtliga transportslag och Sjöfartsverkets avgiftshöjning gÃ¥r därmed i praktiken helt emot de rättvisa avgifter för transportslagen som sÃ¥väl Godstransportdelegationen som riksdagens trafikutskott vill ha. När Sjöfartsverkets styrelse pratar om en 47-procentig kostnadstäckning och ”intern korssubventionering” sÃ¥ nämner man inte att de övriga 53 procenten ocksÃ¥ kommer frÃ¥n samma källa – statens stora kassako bland transportslagen – sjöfarten. Sjöfarten stÃ¥r för sin infrastruktur och finansierar Sjöfartsverkets verksamhet. OcksÃ¥ i Ã¥r räknar verkets styrelse dessutom med att göra en vinst, denna gÃ¥ng pÃ¥ cirka tio miljoner kronor efter ”skattemotsvarighet” d.v.s efter att ha levererat in motsvarande den 28-procentiga bolagsskatten till staten. Genom sin avgiftsstrategi bidrar Sjöfartsverket alltsÃ¥ till att ytterligare försämra konkurrenssituationen för sjöfarten gentemot de andra transportslagen, och hur det kan vara i linje med Godstransportdelegationens tankar är svÃ¥rt – för att inte säga omöjligt – att se. Detta är inte heller enbart en frÃ¥ga om sjöfartens
konkurrenskraft. En fortsatt höjning av sjöfartens kostnadsbörda ökar
kostnaderna för den svenska industrin och bidrar därmed till
en försämring av Sveriges konkurrenskraft och attraktion
som företagarland.
Tillbaka till SST 1, 22 januari Latest update 11-09-2007 15:46 |
|
|
 |
 |
|
|
Allt material © Sjöfartstidningen om inget annat anges. Citera oss gärna men ange alltid källan. Sjöfartstidningen | www.sjofartstidningen.se | info@sjofartstidningen.se | webbmaster | Kontakta oss | om cookies |