• kenny_pia_mats_DSC4482_phs_web
  • lemne_DSC4510_phs_web
  • ruden_DSC4533_phs_web
  • ullerup_DSC4540_phs_web
  • fjellner_nilsson_berglund_DSC4573_phs_web

Mycket tal om sjöfarten som egen näring

Om man ska finna ett genomgående budskap under seminariet Samtal om blå tillväxt så är det nog att sjöfarten är en betydligt större resurs för Sverige än enbart ett transportslag bland många andra.

Relaterade artiklar

Under tillställningen Samtal om blå tillväxt tog många talare upp nödvändigheten av att vi börjar se sjöfarten som en näring, inte enbart ett transportslag som endast utgör en del av vår transportinfrastruktur.

Sjöhistoriska

Svensk Sjöfart, Sjöbefälsföreningen och Seko sjöfolk stod som arrangörer för Samtal om blå tillväxt som hölls på Sjöhistoriska museet i Stockholm, en tillställning som samlade ett nittiotal inbjudna deltagare. Det blev ett möte med många tunga namn och ett högt tempo med mycket substans.

Efter välkomsthälsningar av Pia Berglund, vd Svensk Sjöfart, Kenny Reinhold, ordförande Seko Sjöfolk, Mats Högblom, ordförande Sjöbefälsföreningen samt Hans-Lennart Ohlsson, museichef Sjöhistoriska museet, rivstartade programmet med inledande inlägg av Carola Lemne, vd Svenskt Näringsliv, och Jan Rudén, förbundsordförande Seko.

Allmänbildande

– Jag har förmodligen Sveriges mest allmänbildande jobb, det är vansinnigt roligt att sätta sig in i princip alla branscher i Sverige. Jag kan tycka att jag är hyfsat allmänbildad, men när jag började läsa på insåg jag att allt som lämnar Sverige in och ut kommer över sjön. Där tror jag att ni behöver bli bättre på att tala om vilken absolut grundläggande del av infrastrukturen sjöfarten är, det är inte så allmänt känt som det borde vara, sa Carola Lemne, och fortsatte:

– Jag tror att väldigt många gillar sjöfart och om man tittar framåt vilka transportnäringar som kommer att klara att ställa om till fossilfritt så har sjöfarten fantastiska förutsättningar som en del andra transportslag kommer att få mycket svårare för. Man får vara lite modig och stå på sig och visa vad man gör och att man kommer med lösningarna, inte problemen, det tror jag att är en viktig framtidsväg.

Exporterat bort

Claes Berglund, ansvarig för samhälls- och miljöfrågor på Stena, kommenterade hennes inlägg:

– Vi opererar ju en del av infrastrukturen till och från Sverige, men också fartyg i den stora världen och det är kanske någonting som är ännu mera dolt för svenskarna. Wallenius och vi och också andra rederier har väldigt stor verksamhet långt bort härifrån. Tyvärr ser vi att den verksamheten blir mindre och mindre svensk. Det tycker vi att är tråkigt, det är inte svensk flagga på dem längre, det inte speciellt ofta svenska besättningar och det är till och med så att våra bolag, de som opererar, inte ens ligger kvar i Sverige längre. Vi har egentligen ganska effektivt exporterat bort en stor del av vår näring till omvärlden, bland annat till Danmark.

Supersjömän

Janne Rudén, förbundsordförande för Seko, tog upp betydelsen av skolning.

– Vi arbetar internationellt för att hjälpa andra fackföreningar att lyfta upp lönenivåerna i sina länder. Ju högre dom blir desto mindre attraktivt blir det också att flagga ut till andra länder och vi får också möjlighet att anställa fler sjömän i Sverige.

Han menar att vi måste se till att sjömän med svenska avtal är väl värda sina pengar.

– Vi måste höja kvaliteten på olika sätt och det mest specifika är utbildningen. Vi är på god väg att förbättra oss, skolorna gör ett bra jobb, men vi måste skruva ytterligare där. Vad vi ska få ut ifrån våra gymnasieskolor och befälsskolor ska vara supersjömän, de ska vara världens bästa nyutexaminerade sjömän oavsett vad man har för befattning. Vi har förutsättningar, vi har kunskap, vi har traditioner och vi har ekonomi.

Kräver vilja och beslut

Danmarks ambassadör Ove Ullerup berättade att Danmarks framgångar inom sjöfarten är en följd av en konsekvent och målinriktad politik.

– När vi tänker på sjöfart i Danmark så tänker vi inte på infrastruktur, vi tänker på en bred industri som räcker långt ut i det danska samhället. Om man vill konkurrera på ett internationellt plan så måste man också fatta ett beslut om att man måste vara konkurrenskraftig på det planet. Den danska regeringen tog för ganska många år sedan ett beslut om att vi vill vara på den internationella marknaden.

– Det är ganska svåra tider för internationell sjöfart just nu. Men trots det har vi vuxit i bruttotonnage under de senaste tre åren med ungefär 34 procent. Under de senaste tio åren har handelsflottan fördubblats. Även om det är svårt går det fortfarande ganska bra. Den samlade produktionen för sjöfarten i Danmark är på över 330 miljarder danska kronor, ungefär tio procent av den danska bruttonationalprodukten.

Levererat på löpande band

Jennie Nilsson, ordförande för Näringsutskottet frågade hur vi själva som nation ser på sjöfarten. 

– I Sverige har vi mest sett på sjöfarten som en del av transportsystemet och det är också viktigt givetvis, men vi har inte riktigt gett den industriella betydelsen som den till exempel har i Danmark trots att den står för väldigt mycket arbetstillfällen. Ambitionen är nu högt satt inom politiken, sedan handlar det om leverans i nuläget och det är en bit dit. 

– Den här regeringen har levererat på löpande band, det är ett högt tempo på den sittande regeringen, replikerade Pia Berglund, vd för Svensk Sjöfart, och tillade:

– De här företagen som är här idag, de jobbar på ändå. Antingen gör de det i Sverige eller någon annanstans i världen. Det är ett val som Sverige måste göra och inte nödvändigtvis vi.

Blodomloppet

Christofer Fjellner, Europaparlamentariker, utstrålade stark entusiasm när han talade om vilken position svensk sjöfart ska ta.

– Ni är blodomloppet i handelspolitiken. Utan sjöfart finns det ingen världshandel.

 

Ranka de bästa

Jaqueline Smith, maritim koordinator på ITF, informerade om ITF:s verksamhet globalt.

– Eftersom jag är i Sverige vet jag att ni håller med mig om att arbetskraft inte är en handelsvara. Trots det är det ett faktum att arbetskraftskostnader har en direkt inverkan på beslut. Oberoende av typ av register finns det ett behov inom industrin globalt att understryka de mjukare värdena i sjöfart, som arbetsförhållandena ombord, påpekade hon.

Pia Berglund påpekade i en replik att man alltid lyfter fram de värsta länderna. Hon efterlyste en ranking även av de länder som sköter sig bäst.

– Ja, det är absolut möjligt, svarade Jaqueline Smith. Vi har tänkt att göra en stor rapport och utifrån den se vilka länder som är de goda länderna. Det är väldigt viktigt att också få ut vem som är på toppen.