Ny fartygsdesign kräver bättre prognosmetoder

Enligt en Lighthouseförstudie måste verktygen och metoderna för hydrodynamisk prestandautvärdering i designfasen av fartyg uppgraderas. 

Relaterade artiklar

Hydrodynamisk förbättring väger tungt i designfasen för en mer energieffektiv sjöfart, enligt förstudien som Sofie Werner på SSPA står bakom och som finansierats av Lighthouse. I förstudien ger forskaren förslag på en forskning- och utvecklingsagenda rörande de metoder som används för att prognostisera fartygs prestanda i stilla vatten. Det långsiktiga syftet med studien är att inte låta de standarder och metoder som används i den hydrodynamiska projekteringen av fartyg stå i vägen för energibesparande innovativ design, vilket man anser delvis är fallet i dag. 

Mycket att spara  

Ett exempel lyfts fram i studien som visar på betydelsen av att använda rätt utvärderingsmetoder. I exemplet byggs ett fartyg i tio exemplar, dessa har en drifttid på 25 år. Två propellrar finns att välja mellan vid projekteringen och den ena är tre procent effektivare. Skulle detta faktum inte framkomma och fel propeller väljas betyder det en missad bränslebesparing på totalt 170.000 ton eller cirka 2.000 GWh (80MWh/år).

Hybrid-metod

Enligt studien kräver energieffektivisering av fartyg korrekta standardmetoder för prestandautvärdering i designfasen. Forskaren menar att dagens metoder för extrapolering av modellförsöksresultat har fungerat bra i många år, men nu har noggrannhetskraven höjts och med ny innovativ design har användningsområdet utvidgats. "Uppkomsten av beräkningsmetoder, CFD, har givit nya möjligheter att förbättra metoderna. Men rena CFD-baserade prognoser kan inte ersätta modellförsök för detta syfte. Istället föreslår förstudien utveckling av hybrid-metoder, som använder både experiment (EFD) och beräkningar (CFD)."

Forskningsmedel söks

Men detta kräver ett stort utvecklingsarbete kring konfidens av CFD-beräkningar. Processen att söka forskningsmedel för detta har redan startat. Hugo Hammars fond för sjöfartsteknisk forskning har varit delfinansiär för projektet och förutom Sofia Werner har även Rickard Bensow på Avd. Marin Teknik på Chalmers medverkat.