• asa_burman_seminarium
  • svante_axelsson

Många vinklar på eldrift

Fullsatt Lighthouse-seminarium belyste fartyg på el från många håll. Frågan om hur bra det är med eldrift besvarades främst med ”det beror på”.

Relaterade artiklar

När Lighthouse bjöd in till seminarium om eldrift av fartyg blev responsen större än de anade och hörsalen var på onsdagen fylld till sista plats. En rapp räcka av talare bidrog under dagen med varsin del i en mångsidig skildring av eldrift.

Inga enkla svar

Förmiddagen inleddes med de breda greppen och det dominerande svaret på de vanliga centrala frågorna om när eldrift är det bästa alternativet ur miljö- hälso- eller ekonomiskt perspektiv var: ”Det beror på”.

Johanna Mossberg som jobbar med systemanalys på kunskapscentret f3 talade om att hon emellanåt stöter på föreställningar om att el är helt utan miljöpåverkan. Och många önskar sig enkla svar där de inte finns.

– Ibland hör man frasen ”el ger inga utsläpp”. Men det beror på hur det har producerats och vilka kringsystem som finns. 

– Det finns inget som är "bäst",  det finns jättemånga bra lösningar och det handlar om att hitta var lösningar kan göra mest nytta för vi kommer att behöva göra en massa olika saker för att nå hållbarhet, sa Johanna Mossberg.

Olov Lundbäck på SSPA fick i uppgift att tala kring när elektrifiering är en bra idé kommersiellt. Men även det beror på – för att komma fram till det behövs en omfattande grundanalys.

Långt fram i tiden

Västra Götalandsregionen har låtit göra en förstudie kring bland annat förnybar energi för fartyg, som regionutvecklare Leif Magnusson berättade om. Inga beslut är ännu tagna, men helelektriska eller hybridlösningar i VG-regionen verkar ligga långt fram i tiden. Man är på kortare sikt intresserad av att gå över till HVO, dvs biodiesel, som fartygsbränsle. Västtrafiks älvskyttlar är förberedda för batteridrift, men ännu finns ingen färdig lösning för det. Till exempel är det ett krux hur fartygen ska hinna ladda batterierna med befintligt tonnage och bibehållen turtäthet.

Framgångsfaktorer

Tina Karlberg, City Account Manager på Siemens, som levererade till exempelvis norska batteridrivna vägfärjan Ampere och finländska diton Elektra, nämnde i sitt föredrag några framgångsfaktorer som Siemens urskiljer i sina erfarenheter av eldrift.

– Det är när man designar båten för eldrift redan från början, snarare än att utgå från en traditionell båt och stoppa in batterier och elmotorer. En viktig sak har också varit att laddning och lagring situationsanpassas. Vi kan också notera att IT är en viktig nyckelfaktor, man kan styra användningen av batterier och båtens drift på ett bättre sätt.

Grannar som ligger före

Erfarenheter från grannländerna fördrogs av en optimistisk Sondre Henninggaard på norska Maritime Battery Forum och senare av Scandlines Michael Guldmann Pedersen, som berättade om deras elhybridfärjor som går på Rödby–Puttgarden och Gedser–Rostock. Man kan konstatera att våra grannar ligger en bit före när det gäller eldrift. Guldmann Pedersen påpekade dock att det har varit en utmaning att gå först, bland annat tycker han att klassningssällskapen har emellanåt haft svårt att hänga med.

Ander Höfnell på Llloyd's Register, som har deltagit i ett antal elektrifieringsprojekt, från Prinsesse Benedikte till Tycho Brahe, berättade om lärdomarna från projekten och de nya specifika riskerna som ska hanteras. Till exempel kan slitna batterier utveckla stark värme och bli en brandfara.

Känga till myndigheterna

Stena har i sina studier om framtidens framdrift kommit fram till att de huvudsakligen fortsätter med konventionella bränslen i kombination med skrubbers de närmsta 10–15 åren, berättade tekniske direktören Harry Robertsson. Men de tittar också på elektrifiering, till exempel av Stena Jutlandica, ett projekt som pågår just nu, och framtidskonceptet Stena Elektra. Mer om det i kommande artiklar. 

I paneldiskussionen passade Harry Robertsson på att skicka en känga till myndigheterna:

– Jag tycker att vi får dålig support från myndighetssidan. Det pratas mycket om att det ska vara fossilfritt och att vi är miljöbovar, men när vi kommer upp med idéer får vi väldigt lite gehör för våra önskemål. 

Han tillägger att de på Stena dock är tacksamma för det ekonomiska stöd de fått från Sjöfartsverket i Stena Jutlandica-projektet.

Affärsidé

Dagen avslutades med ett eldigt föredrag från Svante Axelsson, tidigare generalsekreterare för Naturskyddsföreningen och nu av regeringen utsedd nationell samordnare för Fossilfritt Sverige, där han trummade fram budskapet att klimathoten kan få en att deppa ihop alldeles men att det faktiskt finns grund till optimism – svensk industri har redan börjat göra en affärsidé av att leda utvecklingen mot en fossilfri välfärdsstat.

Seminariet var ett samarrangemang mellan Lighthouse och det Maritima Klustret i Västsverige. Seminariet filmades och finns att titta på i efterhand via Lighthouses hemsida.