Fotograf: Privat

Kategori: Regelverk | Hamn/Logistik

”Låt regelverket för lotsplikten ta klivet in i den digitala världen”

”Översyn av lotsplikten – en nödvändighet, och en digital möjlighet” – det skriver Ulf Svedberg, f.d. lots och sjötrafikområdeschef och idag senior rådgivare på Sjöfartsverket tillsammans med Fredrik Karlsson, forsknings- och innovationskoordinator samt ansvarig för Sjöfartsverkets simulatoranläggning, i nedanstående debattartikel.


Redan prenumerant? Logga in här


Prenumerera

DIGITAL

  • Alla artiklar på sjofartstidningen.se
  • Sjöfartstidningens e-tidning
  • Tillgång till digitalt arkiv

 

Från 89 kr/månad

 

KOMPLETT

  • Alla artiklar på sjofartstidningen.se
  • Sjöfartstidningens e-tidning
  • Tillgång till digitalt arkiv
  • Tidning i brevlådan 11 nr/år

Från 995 kr/år

Se alla erbjudanden.



Kommentarer

  • Rolf B Bertilson/tidigare sjötrafikområdeschef och därmed lotsplátschef i Södertälje

    Riktigt bra skrivet och jag stöder Ulf Svedbergs tankar fullt ut. Det är verkligen nödvändigt att se över lotspliktsreglerna. Det finns väl ingen annan stans i samhället där man i praktisk hantering har bortsett från all teknikutveckling som inom lotsningsverksamheten. Fartyg ser i många avseende helt annorlunda ut idag än för bara 10-20 år sedan. Ny teknik finns i maskinrummet såväl förstås som på bryggan. Utbildningen vid våra två läroanstalter följer med i utvecklingen och undervisar i modern teknik. Denna lärdom bör självklart få full effekt i verksamheten. Samtidigt tycker jag det är nödvändigt att se över ansvarsfördelningen. Idag kan ett fartyg gå på grund med lots ombord, just nu finns ett fall i Mälaren vid Hässelby, och vid varje sådant tillfälle går lotsen bara iland utan särskilt ansvar då ”det är befälhavaren som har ansvaret!” Det här behöver tänkas igenom i arbetet meden ny översyn. Samtidigt är det nödvändigt att förstå att det finns situationer där en välutbildad lots är en nödvändighet för sjöfart – exempelvis då stora kryssningsfartyg tas in till Stockholm eller stora råoljetankfartyg tas in till Brofjorden eller då världens största containerfartyg tas intill Göteborg. Här behövs kunskap – och rutin. Då en behövs en väl utbildad lots. Men, att ta in ett 75 meter långt fullt modernt fartyg med välutbildat folk på bryggan från Landsort till Södertälje – då behövs ingen lots!

    • Anonym

      Hur vet du att det är välutbildat folk ombord?
      Är det 100% av gångerna, 98%, 75% det är kompetent personal ombord?
      Hur verifieras kompetensen på befäl på fartyg som inte är lotspliktiga?

      • Björn Holm

        Befälet skall vara kompetenta, annars skall de bytas ut. Klarar de inte att skärgårdsnavigera en coaster till exempel så har de inget att göra ombord på öppet vatten heller. Det faller på rederiet att försäkra sig om att befälet är kompetent för uppgiften.

        • Anonymous

          @ Björn Holm, du kan byta ut 80% av dagens sjöbefäl i såfall!

          / Lots

          • Jonas

            Den du, det var ord och inga visor från kungens man!
            Att 99% av alla arbetsuppgifter utförs helt OK utan att nån statligt påtvingad assistent kommer ombord och tar över showen är tydligen inget som har betydelse eller? För att gubbarna inte är varken kaxiga eller gapiga betyder inte det att dom inte klarar sig utan lots. Det kallas kultur och respekt att ta ett steg tillbaka och låta en statlig tjänsteman göra sitt jobb. Bjuder du in till sammarbete på bryggan eller tar du över? Båda typer av lotsar finns ju.

          • Befälhavaren

            Lotsen har tyvärr rätt, till Er som suttit bakom skrivbord förlänge. Mönstra ett fartyg eller åk ned tid Öresund och lyssna på vhf kanal 71 alt 73 en dag.
            Vts gör ett bra jobb där nere…

          • Björn Holm

            Hej! Är medveten om att alla inte är lämpliga, 80% kanske är en överdrift, men visst finns det problem där. Jag tycker att det är viktigt att landorganisationen är med ute på båtarna för att se hur det fungerar, speciellt eftersom de tillsätter befälhavaren som sin representant.

  • Jan Wikström Befälhavare, Finskt fartyg

    Hej, Tack för en bra skriven artikel.
    Jag har nu blivit pessimist, enda som händer på fartygen är att pappren eller arbetet med tillstånd ökar…
    Trodde t.o.m. på att att det sk. single window – som borde ju ha gjort pappers exercisen lättare i hela europa, om den hade hanterats vettigt, och som blev enl. mig bara s…… (slutar på t).
    Innehar för närvarande PEC för en del av Sverige, går också till Svenska hamnar dit jag behöver lots. Svenska lotsar anser jag mycket bra, samarbetet fungerar väl. Jag får en känsla att tanken skulle vara att man söker något beslutsunderlag som gäller för stunden, som tar väder etc med i beräkningen för lots behov. Med tanke på de korta hamn tiderna anser jag att det kan vara ytterst svårt att få ett fungerande system, Hur få snabbt lots?. Borde man ev. tänka på att ha en delvis landbaserad lotstjänst för vissa hamnar? Som användes vid behov, dålig sikt etc. Mycket medveten om att detta inte kan gälla stora fartyg i Stockholms skärgård. Följer planeringen med stort intresse och hoppas på något som INTE ökar byråkratin ombord

    • ulf svedberg

      Hej Jan och tack för snälla ord. Idag kom regeringens digitaliseringsutredning som pekar på det jag skrev, kul, hoppas TS läser den!!! Det är faktiskt inte så svårt att få till ett snabbt system som i realtid klarar ut ifall fartyget behöver lots eller ej och det med iakttagande av väder och fartygets aktuella status mm. Vi på FoI enheten/Sjöv tog fram grundmallen för ett sånt system för flera år sedan så det är bara att trycka på knappen så är vi på rull. Men vi har inte längre bollen…..
      Ulf

  • Anonym

    Många bra åsikter i den här debatten om lotsplikt. Jag är själv aktiv befälhavare med generell lotsdispens på svenska kusten sedan 19 år tillbaks i tiden. Håller med på att vi genom åren har fått bättre kompletterande Navigationsutrustning ombord på fartygen. Många redare har dock valt bort skandinaviskt befäl och nyttjar flaggor med besättningar med lägre lönekostnader.Med nuvarande lotsdispens system kan man få en generell dispens över de hamnar man trafikerar inom en två årsperiod om man lägger ned lite tid. Då får man bevisa genom skriftligt prov på att man kan lederna i sk. blindkort med efterföljande praktiskt prov. Man ska även visa upp sin passageplan. Det medför att man säkert kan framföra fartyget i lederna även när väderförhållandena är sämre.
    Att enbart förlita sig på elektroniska sjökort anser jag vara vanskligt, en van navigatör bör klara ta in fartyget säkert till kaj med hjälp av en bra radar med ” head up presentation” även om gyrot slutar fungera.
    Jag kan också era alla om att sedan Tap avtalens införande så har besättningarnas kunskapsnivå minskat drastiskt. Så om man släpper lös fartyg med” lågprisbesättningar” i lederna utan lots är risken för olyckor mycket stora. Jag får dagligen korrigera styrmännen ombord. Deras utbildning från Filipinerna håller knappt STCW kraven. Min egen åsikt är att följa det finska förslaget med att ge junior befattningarna till ny examinerade styrmän och maskinister.
    En annan parameter som tagits upp är fartygens status. Under mina år som befälhavare så har man skiftat klassning sällskap som är frikostiga med att utfärda dispenser för att man kan reparerera defekt utrustning under drift.
    Så samman fattar jag min åsikt är att kraven för att gå utan lots bör besättningens kunskaps nivå är en viktig parameter. Fartygens standard underhållsmässigt är viktig. Manöverförmågan är mycket viktigare än längd, bedd och djupgående. Fartygets befälhavare bör ju också kunna hantera sitt fartyg och utrustning. Många av de här kraven finns redan i nuvarande system för lotsdispenser. Så ni redare som vill sänka lots kostnaderna, – anställ skandinaviskt befäl och ge dem en morot så tar de lotsdispenser.
    Från en luttrad befälhavare!

  • Lars Gidlöf

    Apropå lotsplikt och lotsar så har jag en hel del funderingar, och bevis från verkliga livet.

    1: Hur kan båtar, 170 meter långa med befälhavare som har lotsdispens gå in och ut ur en hamn utan lots i mörker och dimma, medans en båt, 170 meter lång, (dock utan bogpropeller men med en bogserbåt som assistan) inte får gå in om sikten är under 3 mil eller om det är mörkt. Är inte lotsen ett hjälpmedel?

    2: Hur kan man som lots ha dessa dagsljus krav då man sen, vid ett tillfälle tar ut en båt (som enligt deras egna krav) inte får gå i mörker, ändå tar ut henne i mörker. Är det mörkt så är det väl mörkt,eller skall lotsen bestämma när det är mörkt?

    3: Härom veckan blev 2 tankfartyg försenade pga av lotsarna inte tog in det första fartyget pga möker,(lotsen var beställd och konfimerad till 1400) och vid detta klocksla så var det inte ens början till skymning.

Artikeln är stängd för fler kommentarer

Få vårt nyhetsbrev!

 

Bli uppdaterad med de senaste sjöfartsnyheterna. Prenumerera på vårt nyhetsbrev.