Peter Thomsson, örlogskapten och civilekonom.
Privat

Hallå där, Peter Thomsson!

Hallå där, Peter Thomsson – örlogskapten och civilekonom, som tillsammans med Mattias Widlund, advokat vid Skarp Stockholm Advokatbyrå och återkommande krönikör i Sjöfartstidningen, skrivit en artikel i Kungliga Örlogsmannasällskapets ”Tidskrift i Sjöväsendet” om att sjöfartsskydd bör införas på passagerarfartyg även i nationell fart.

Relaterade artiklar

Sedan 2004 finns det sjöfartsskyddsbestämmelser för lastfartyg om 500 brutto eller mer och passagerarfartyg i internationell fart, plus för passagerarfartyg mellan Gotland och fastlandet. Nu anser ni att liknande bestämmelser ska införas även för passagerarfartyg i nationell fart – varför?

– Vid den tidpunkten bedömdes hotet som relativt lågt men under de senaste åren har Sverige och våra grannländer varit uppe på den näst högsta hotnivån, det vill säga nivå fyra på den femgradiga skalan som Säkerhetspolisen använder. Hotbilden från terrorism mot samhället i stort har också markant förändrats under de tolv år som gått sedan sjöfartsskyddsbestämmelserna trädde i kraft. Dessutom har ett antal attentat utförts i Europa som riktats direkt mot kommunikationsmedel, framförallt då tåg. Man kan knappast säga att hotbilden generellt sett skulle vara lägre för passagerartrafik i nationell trafik än för till exempel de relativt små lastfartyg som går mellan mindre hamnar i Östersjön.

Hur kommer det sig att det inte redan finns regler för passagerarfartyg i nationell fart, tror du?

– Som vi förstår det har det att göra med att Näringsdepartementet när reglerna infördes bedömde att hotbilden då inte motiverade de kostnader som det hade inneburit för små svenska rederier. På den tiden var det svårt att förutspå hur höga kostnaderna skulle kunna komma att bli. Idag har man lösningar framtagna och kostnadsbilden är mer känd.

Hur skulle sådana regler kunna se ut?

– Transportstyrelsen kommer snart att presentera ett förslag till ett helt nytt regelverk när det gälller fartyg i nationell trafik som går under samlingsnamnet ”Projekt nationella föreskrifter”, eller PNF som det förkortas. I PNF-reglerna skulle vissa sjöfartsskyddsbestämmelser kunna införas, till exempel krav på att rederierna i sitt systematiska sjösäkerhetsarbete beaktar även sjöfartsskyddsrelaterade hotbilder och inför rutiner för rapportering och uppföljning av olyckor, incidenter och brister, samt utbildning och upprättande av checklistor och manualer för hur man lämpligen agerar vid olika sjöfartsskyddsrelaterade situationer. Det skulle också bättre harmoniera med de internationella föreskrifterna.

Blir det inte dyrt för rederierna att införa sådana regler?  

– Det ska inte nödvändigtvis behöva bli det, eftersom det vi föreslår är ett anpassat system som främst tar sikte på organisatoriska frågor. Enligt vårt förslag är det primärt inte en massa utrustning som ska köpas in och det handlar heller inte om att rederierna behöver anställa extra personal. Det är viktigt att notera att det vi alltså förordar är vad vi ser som de viktigaste delarna som kan öka skyddet mest utan att orsaka orimligt stora kostnader, inte en fullständig tillämpning av det internationella regelverket.

Varför inte även inkludera lastfartyg på 500 brutto eller mer?

– Det skulle man självklart kunna göra. Hotbilden har dock visat sig generellt sett vara högre mot mål där många människor uppehåller sig och därför är det mer angeläget att höja skyddet ombord på passagerarfartygen.

Hur tror du Näringsdepartementet ställer sig till ert förslag? 

– Svårt att säga, men det borde numera vara en prioriterad fråga att höja skyddsnivån i transportsektorn. Man kan också lägga till att både IMO och EU har rekommenderat staterna att införa sjöfartsskyddsbestämmelser för fartyg i nationell trafik. Flera stater, bland annat Danmark, har också infört regler som liknar vårt förslag.

Fotnot: här är länk till hela artikeln ”Regler om sjöfartsskydd på passagerarfartyg i nationell fart bör införas”, som publicerades i Kungliga Örlogsmannasällskapets Tidskrift i Sjöväsendet nr 4, 2016.