Kontraproduktiv miljölagstiftning och lagtrots

Gällande miljölagstiftningen suboptimerar

I Sverige finns en mängd små vattenkraftverk. Dom är en miljöväns våta dröm, lokalproducerad fossilfri el utan stora ingrepp i naturen!

Men många av dessa vattenkraftverk är gamla, uppåt hundra år är inte ovanligt, och man behöver byta ut de gamla turbinerna. Men det går inte. Miljölagstiftningen innebär att vattenkraftägaren inte får sänka vattennivån i dammen eftersom man inte kan bevisa att den biologiska mångfalden inte lider skada under tiden turbinen byts mot en ny som sen kommer att leverera el i 100 år till.

Problemet är att miljölagstiftningen saknar helhetssyn och resultatet är en suboptimering och sammantaget ett negativa resultat för miljön.

Inom sjöfarten har vi ju ett praktexempel på detta, nämligen den nya Hisingsbron som Göteborgs kommun vill bygga och som är mycket lägre än den nuvarande bron vilket, om bron får klartecken i Mark- och Miljööverdomstolen, leder till att Vänersjöfarten stryps. Nyttan med transporterna på älven är uppenbara, stora mängder tunga transporter går idag med det miljövänligaste transportmedlet. Men detta spelar ingen roll för domstolen, där tittat man bara på om själva bygget förorsakar till exempel grumling av vattnet och hur detta miljöproblem skall hanteras. Den enorma ökningen av lastbilstransporter vägs inte in i beslutet.

Många tycks tro att trafiken på älven är relativt obetydlig och därför inte värd att satsa på. Inget kunde vara mer fel. EU-kommissionen har till exempel nyligen inom ramen för TEN-T-programmet avsatt 74 miljoner euro för att höja broarna över Albert Canal (Belgien) för att därmed möjliggöra fler containers på inlandsfartygen. På kanalen går 250.000 ton gods per år, att jämföra med 1.700.000 ton på Göta Älv.

En kuriosa i sammanhanget är att Regeringen skall godkänna anläggandet av en ny, allmän farled. Lägga ner en allmän farled kan i praktiken vilken som helst av Sveriges 290 kommuner göra. Vattenvägen är tydligen enligt miljölagstiftningen ett stort miljöproblem.

Transportstyrelsen trotsar lagen

Lagen om Konsekvensutredning vid regelgivning, (SFS 2007:1244), ålägger alla myndigheter att beräkna vilka kostnader som nya regler förorsakar företagen så att man kan bedöma om de nya reglerna verkligen kan motiveras. Transportstyrelsen struntade fullständigt i att Tillväxtverket underkände den Konsekvensanalys som Transportstyrelsen gjorde när man i Sverige, trots massiv kritik från remissinstanserna, införde EU:s mest omfattande särregelpaket för inlandssjöfart.

Att Transportstyrelsen, en tillsynsmyndighet som ju är noga med att bevaka och beivra sjöfarten om man inte följer alla lagar och bestämmelser, själv bryter mot lagen försämrar givetvis ytterligare den dåliga renommé som Transportstyrelsen redan har.

Förbättringar möjliga

Att ändra lagar tar tid men det är ändå viktigt att vi som berörs redovisar våra erfarenheter och synpunkter, det kan ju inte ha varit lagstiftarens avsikt att Miljöbalken skulle leda till suboptimeringar och de facto kontraproduktivt resultat för miljön i några viktiga fall enligt ovan.

Men när det gäller Transportstyrelsens lagtrots har det redan hänt saker. När Trafikutskottets nya ordförande tillträdde för ett år sedan klargjorde hon att Regeringen endast hade två möjligheter för att få ordning på en myndighet; att omformulera Regleringsbrevet, det vill säga Regeringens uppdrag till myndigheten, eller att byta chef.

Transportstyrelsens Regleringsbrev är det inget fel på men föregående Generaldirektör och Sjöfartsavdelningens chef är nu ersatta. Detta öppnar dörren för en mer lyhörd inställning, mer i linje med Regeringens ambitioner i den nyligen presenterade Maritima strategin.

Idag motioneras det i riksdagen om en översyn av regelverket för inlandssjöfarten i Sverige. En sådan översyn behövs, denna gång gärna med medverkan av någon som har erfarenhet från inlandssjöfarten i EU och kunskap inom området. Det borde bli en rejäl regelslakt eftersom Transportstyrelsen själva i en utredning konstaterat att deras särregler inte ger någon mätbar förbättring.


Lämna en kommentar på "Kontraproduktiv miljölagstiftning och lagtrots"

  • Göran Andersson Svara

    Bertil bra tankar men mindre vattenkraftverk och en ny bro över älven i Göteborg är två frågor av helt olika slag.
    Vattenkraftselen i Sverige produceras till ca 90% av 10% av kraftverken. och resterande 90% av antalet vattenkraftverk producerar ca 10% av vattenkraftselen.
    Många små kraftverk har vattendomar som tillkommit långt före miljöbalken och dessa vattendomar har ingen tidsgräns. Sverige har problem med att leva upp till EUs vattendirektiv med just dessa gamla vattenkraftverk .Därför kommer vi att få se många kraftverksstrider de närmaste åren när nya lagar ska införas.

    När det gäller en ny bro i Göteborg så ska man kanske komma ihåg att Göteborgs hamn alltid varit ointresserade av trafiken upp i älven då det tar gods från deras egen verksamhet.
    Det skulle förvåna om inte miljödomstolen underkänner förslaget om en begränsning av höjden och möjligheten till passage. Troligen kan man hänvisa till EUs vattendirektiv som ska jämställa olika nyttigheter vid utnyttjandet av vattendrag och vattenvägar. Trafikverket/Transportstyrelsen och Göteborg borde redan nu börja att planera för en annan lösning
    Kanske man ska planera för nya slussar i Trollhättan och med utfart till havet via Nordre älv vid Kungälv.

  • Göran Värmby Svara

    Bra inlägg av Bertil. Jag fattar inte trots många års erfarenhet av myndigheter, miljö, energi m m varför så många politiker och tjänstepersoner som styr våra myndigheter ställer till så mycket extra problem för olika verksamheter. Detta med jakten på små vattenkraftverk från länsstyrelsernas sida är rena rama vansinnet, både fin kulturmiljö och miljöfrågor motarbetas. Nya Hisingsbron är ett annat exempel på total felprioritering. Även om Miljöbalken inte tar något helhetsgrepp så skulle politiker och planerare i Göteborg kunna göra det. Göteborg är en sjöfartsstad men hjälper inte till att utveckla Vänersjöfarten. Helt obegripligt. Som Bertil säger innebär ju detta motarbetande ökade transporter på vägarna med slitage och ökade utsläpp. Järnvägen är redan ianspråktagen. Även beträffande regelverken för inlandssjöfart verkar Transportstyrelsen med flera motarbeta en utveckling genom alltför komplicerade och nitiska regelsystem som fördyrar. Skärpning !

  • Anonym Svara

    Motarbeta sitt eget folks framtid!!! Ren flathet om inte det gränsar till idioti. Men det finns stora andra intressen bakom detta var så säkra. Journalister gräv djupare, för inte kan svaret vara idioti även när det gäller Hisingsbron.